Centrala ändringar som träder i kraft vid ingången av 2025 inom finansministeriets förvaltningsområde

Beskattningsbar förvärvsinkomst, euro	Skatt vid nedre gränsen, euro	Skatt på den del av inkomsten som överskrider den nedre gränsen, %
0–21 200	0	12,64
21 200–31 500	2 679,68	19
31 500–52 100	4 636,68	30,25
52 100–88 200	10 868,18	34
88 200–150 000	23 142,18	41,75
150 000–	48 943,68	44,25

Barnförhöjning till arbetsinkomstavdraget

En barnförhöjning tas i bruk i arbetsinkomstavdraget. Maximibeloppet för arbetsinkomstavdraget höjs med 50 euro för varje minderårigt barn som den skattskyldiga ska försörja. Höjningen beviljas till dubbelt belopp i fråga om ensamförsörjare. 

Hushållsavdraget minskar

Hushållsavdragets maximibelopp sänks från 2 250 euro till 1600 euro. Dessutom sänks den avdragbara procentuella andelen av kostnaderna från 40 procent till 35 procent när det gäller arbetsersättningar och från 15 procent till 13 procent när det gäller löner. Självrisken för avdraget stiger från 100 euro till 150 euro.

Avdraget för att avstå från oljeuppvärmning omfattas av det höjda hushållsavdraget till utgången av 2027.   

Sänkningen av beskattningsvärdet för tjänstebilar med nollutsläpp fortsätter

Sänkningen av beskattningsvärdet för utsläppsfria tjänstebilar med 170 euro i månaden fortsätter till utgången av 2029.

Utbildningsavdraget för arbetsgivare slopas

Utbildningsavdraget för arbetsgivare slopas. Arbetsgivaren kan fortfarande skattefritt bekosta arbetstagarens utbildning på det sätt som föreskrivs i 69 b § i inkomstskattelagen.

Skattefrihet för flyttkostnader som betalas av arbetsgivare utvidgas

Skattefriheten för flyttningskostnader som betalas av arbetsgivare utvidgas så att de flyttnings- och resekostnader för arbetstagaren och hans eller hennes familjemedlemmar som arbetsgivaren betalar betraktas som helt skattefria förmåner för arbetstagaren alltid när arbetsställets placering är orsaken till att arbetstagaren flyttar. Som flyttningskostnader och därtill anslutna resekostnader betraktas även den kommenderingsreseförsäkring som arbetsgivaren tecknat för arbetstagaren och dennes familjemedlem.

Skattefri ersättning för vissa kostnader i samband med gränsöverskridande arbetsförhållanden

Arbetsgivaren kan ersätta kostnaderna för anskaffning av pass, visum, arbets- eller uppehållstillstånd eller registrering av uppehållsrätt som arbetsgivaren betalat skattefritt samt kostnaderna för anskaffning av personbeteckning och skattenummer för såväl arbetstagaren som dennes familjemedlemmar. Även de tjänster som köpts av en utomstående tjänsteleverantör för skötseln av ovannämnda registreringar samt för anskaffning av handlingar, tillstånd och koder kan i fortsättningen bekostas skattefritt för arbetstagaren och dennes familjemedlemmar. Skattefri inkomst anses inte medföras av anskaffning av vaccinationer, läkemedel och läkarundersökningar som på grund av arbetsobjektets förhållanden krävs av eller är motiverade för inresa, visum eller arbets- eller uppehållstillstånd.

Kulturell, språklig och liknande träning som arbetsgivaren bekostar utgör också en skattefri förmån för anställda i fråga om arbete i gränsöverskridande fall.

Rundradioskatten för personer lindras

Rundradioskatten för personer lindras enligt följande:

• Inkomstgränsen för skatten höjs från 14 000 euro till 15 150 euro.
• Skattens maximibelopp sänks från 163 euro till 160 euro. 

Mer information:
Timo Annala, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 530 318, timo.annala(at)gov.fi
Filip Kjellberg, finansråd, tfn 0295 530 123, filip.kjellbeg(at)gov.fi

Särskilda ordningen för mervärdesskatt för småföretag förnyas

Reformen höjer den nedre gränsen för skattskyldighet till 20 000 euro och den nuvarande lättnaden i anslutning till den nedre gränsen slopas. Fastställandet av den nedre gränsen för skattskyldighet harmoniseras i enlighet med EU-rätten. Som villkor för skattefrihet beaktas näringsidkarens omsättning under en längre period än tidigare, inklusive omsättningen under det innevarande och det föregående kalenderåret. Skyldigheten att registrera sig som skattskyldig retroaktivt för tiden innan den nedre gränsen överskrids slopas. Skattskyldigheten inträder först när den nedre gränsen överskrids.

Skattefriheten för verksamhet i liten skala utvidgas till att gälla sådana utländska näringsidkare som har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet i en annan medlemsstat, men som inte har något fast driftställe i Finland. Förutsättningen för skattefrihet är att näringsidkarens årsomsättning i EU är högst 100 000 euro. Näringsidkaren ska registrera sig i den särskilda ordningen för gränsöverskridande skattefrihet endast i en EU-medlemsstat, dvs. i etableringsstaten. Näringsidkare med hemort i Finland kan tillämpa motsvarande skattefrihet i andra EU-medlemsstater genom att registrera sig i den särskilda ordning som nämns i Finland.

Tillämpningsområdet för den reducerade mervärdesskattesatsen på 14 procent utvidgas

De nyttigheter som i nuläget omfattas av tillämpningsområdet för den nedsatta skattesatsen på 10 procent överförs till tillämpningsområdet för den nedsatta skattesatsen på 14 procent. Detta görs i syfte att stärka den offentliga ekonomins hållbarhet. Ändringen gäller inte tidningar och tidskrifter eller rundradioverksamhet. Ändringen gäller persontrafik, inkvarteringsverksamhet, gästhamnsverksamhet och läkemedel. Ändringen gäller också bland annat kultur- och idrottsverksamhet, såsom böcker, idrotts- och motionstjänster, tillträde till kulturella evenemang och anläggningar samt idrottsevenemang, utnyttjande av idrottsanläggningar, framträdanden av utövande konstnärer, idrottsmän eller andra offentligt uppträdande, importerade konstverk som säljs av upphovsmannen eller en tillfällig försäljare samt de ersättningar som hänför sig till upphovsrätten och som en organisation som företräder innehavarna av upphovsrätten får. 

Dessutom överförs mensskydd, inkontinensskydd och barnblöjor från tillämpningsområdet för den allmänna skattesatsen till tillämpningsområdet för den nedsatta skattesatsen på 14 procent. 

Höjningen av den reducerade mervärdesskattesatsen ökar statens mervärdesskatteintäkter enligt en statisk uppskattning med ca 305 miljoner euro på årsnivå. Överföringen av hygienprodukter till en sänkt mervärdesskattesats på 14 procent minskar statens skatteintäkter med uppskattningsvis ca 12 miljoner euro på årsnivå. Den slutliga avkastningseffekten förblir dock mindre, eftersom en höjning av mervärdesskatten minskar konsumenternas köpkraft och ökar statens och andra motsvarande offentliga samfunds mervärdesskatteutgifter. 

Mer information:
Marja Niiranen, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 530 238, marja.niiranen(at)gov.fi

Fordonsskatten på elbilar och laddhybrider höjs

Fordonsskattens grundskatt och drivkraftsskatten för elbilar och hybrider ändras. Fordonsskattens grundskatt på renodlade elbilar stiger med ca 53 euro och drivkraftsskatten med i genomsnitt ca 35 euro per år. Grundskatten på laddhybrider stiger med i genomsnitt cirka 37 euro per år. Drivkraftsskatten på bensindrivna laddhybrider stiger med i genomsnitt cirka 41 euro per år. Drivkraftsskatten på dieseldrivna personbilar som är laddhybrider sjunker med i genomsnitt cirka 140 euro per år. Grundskatten på utsläppssnåla icke-laddningsbara personbilar som är hybrider stiger med cirka 0–11 euro per år.

De nya skattegrunderna träder i kraft den 1 januari 2026. Eftersom fordonsskatten är daglig och tas ut på förhand för en skatteperiod på 12 månader per fordon, innehåller de fordonsskattebiljetter som sänts under 2025 redan en del av den skatt som tagits ut i enlighet med bestämmelserna för 2026.

Mer information: 
Markus Teräväinen, lagstiftningsråd, tfn 0295 530 719, markus.teravainen(at)gov.fi

Fordonsskattens drivkraftsskatt för husbilar höjs

Drivkraftsskatten för husbilar ska i fortsättningen bestämmas på motsvarande sätt som drivkraftsskatten för andra personbilar i kategori M1. Drivkraftsskatten för dieseldrivna husbilar höjs från nuvarande 0,9 cent till 5,5 cent per dag för varje påbörjat hundratal kilogram totalmassa. Ändringen gäller inte bensindrivna husbilar, vilket innebär att för sådana ska det inte heller i fortsättningen tas ut någon drivkraftsskatt. 

För att summan ska bli skäligare ska den totalmassa för fordonet som beaktas när drivkraftsskatten för husbilar bestäms begränsas till 7 500 kilogram till skillnad från andra personbilar. Drivkraftsskatten för gas- och eldrivna husbilar samt laddbara hybridhusbilar är lägre än för dieseldrivna husbilar.

Ändringarna träder i kraft vid årsskiftet, men den förhöjda skatten tillämpas först på den drivkraftsskatt för husbilar som tas ut från och med ingången av 2026. Höjningarna syns dock delvis redan i de debetsedlar för fordonsskatt som sänds 2025, eftersom fordonsskatten debiteras i förväg för en skatteperiod på tolv månader. 

Mer information:  
Suvi Soppi, skattesakkunnig, tfn 0295 530 104, suvi.soppi(at)gov.fi 
Jenni Oksanen, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 530 577, jenni.oksanen(at)gov.fi

Bestämmelserna om förseningsavgift preciseras och interventionsfonden för jordbruket blir momsskyldig

Till lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ fogas en preciserande bestämmelse med stöd av vilken förseningsavgift ska påföras när mervärdesskatt som berättigar till återbäring har deklarerats till för högt belopp av den skattskyldige. Bestämmelsen i fråga ska tillämpas i situationer där den skattskyldige först i skattedeklarationen har deklarerat den mervärdesskatt som berättigar till återbäring, men till för högt belopp, och därefter genom en rättelsedeklaration har deklarerat det rätta, lägre beloppet. Ändringen förtydligar och preciserar bestämmelserna om påförande av förseningsavgift, förbättrar den skattskyldiges rättsskydd och förutsebarheten i beskattningen och främjar likabehandlingen av skattskyldiga.

Mervärdesskattelagen ändras så att interventionsfonden för jordbruket ska vara särskilt skattskyldig för sin rörelsemässiga verksamhet och att det som i mervärdesskattelagen föreskrivs om staten inte ska tillämpas på fonden. Som mervärdesskattskyldig har interventionsfonden för jordbruket rätt att dra av mervärdesskatten på varor eller tjänster som den köpt för sin skattepliktiga affärsverksamhet, vilket minskar behovet av ytterligare kapitalisering av interventionsfonden genom budgetöverföringar. Dessutom görs det vissa andra justeringar i mervärdesskattelagen.

Mer information:
Pauliina Pitkänen, specialsakkunnig, tfn 0295 530 395, pauliina.pitkanen(at)gov.fi

Plats för beskattning av virtuella evenemang och marginalbeskattningsförfarandet

Mervärdesskattelagens ordalydelse i fråga om underhållnings-, kultur- och idrottsevenemang har harmoniserats så att den motsvarar ordalydelsen i mervärdesskattedirektivet. Den reducerade skattesatsen är tillämplig på samma sätt både på fysiska evenemang på plats och på direktuppspelade evenemang. Till mervärdesskattelagen fogades bestämmelser om platsen för beskattning av virtuella evenemang. Dessa tjänster beskattas enligt köparens läge.

Bestämmelserna om marginalbeskattning har preciserats på det sätt som förutsätts i mervärdesskattedirektivet så att förfarandet i fråga inte lämpar sig för återförsäljning av konst-, samlings- och antikviteter som förvärvats med nedsatt skattesats. 

Mer information: 
Tea Niiranen, specialsakkunnig, tfn 0295 530 319, tea.niiranen(at)gov.fi

Alkoholskatten på starka alkoholdrycker höjs 

Accisen på starka alkoholdrycker höjs 2025–2027 i enlighet med den förväntade utvecklingen av konsumentprisindex. Skatteförhöjningarna är 1,3–1,8 procent per år, sammanlagt 4,6 procent under 2025–2027. Höjningarna gäller mellanprodukter med mera än 15 procent, såsom starkvin, samt drycker som innehåller mer än 10 procent etylalkohol, såsom whisky och vodka.

Priserna på drycker i gruppen etylalkoholdrycker kommer till följd av skattehöjningarna att stiga med uppskattningsvis cirka en procent och i gruppen mellanprodukter med en halv procent varje år som skatten höjs.

Skattehöjningarna beräknas öka intäkterna av punktskatten på alkohol med cirka tre miljoner euro på årsnivå 2025 och 2026 och med cirka fyra miljoner euro 2027.

Mer information:
Pia Kivimies, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 530 183 pia.kivimies(at)gov.fi
Jenni Oksanen, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 530 577, jenni.oksanen(at)gov.fi

Pertunmaa och Mäntyharju slås samman och en del av Lempäälä kommun överförs till Tammerfors stad 

Pertunmaa och Mäntyharju kommuner slås samman till en ny kommun Mäntyharju. Sammanslagningen baserar sig på det sammanslagningsavtal som kommunfullmäktige i Pertunmaa och kommunfullmäktige i Mäntyharju godkände i maj 2024.

Kommunindelningen mellan Lempäälä kommun och Tammerfors stad ändras så att ett ca 112 hektar stort område i enlighet med kommunernas gemensamma förslag överförs till Tammerfors stad.

Mer information:
Suvi Savolainen, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 530 122, suvi.savolainen(at)gov.fi
Anu Hernesmaa, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 530 027, anu.hernesmaa(at)gov.fi

Tillsynen över Keva överförs från finansministeriet till Finansinspektionen 

Tillsynen över arbetspensionsanstalten Keva överförs helt och hållet från finansministeriet till Finansinspektionen. Samtidigt utvidgas Finansinspektionens tillsynsbefogenheter i fråga om Keva så att de motsvarar Finansinspektionens nya tillsynsuppgift.

Mer information:
Ville Koponen, regeringsråd, tfn 0295 530 504, ville.koponen(a)gov.fi

Ansvaret för administreringen av det nationella annonseringssystemet för offentlig upphandling överförs från finansministeriet till Statskontoret

Statskontoret har från och med ingången av 2025 till uppgift att upprätthålla det nationella annonseringssystemet för offentlig upphandling Hilma. Hilma är en tjänst där upphandlare inom den offentliga sektorn kan konkurrensutsätta sina upphandlingar samt anmäla kommande upphandlingar, pågående konkurrensutsättningar och resultaten från sina avslutade konkurrensutsättningar.

Statens aktieinnehav i Finlands Universitetsfastigheter Ab i finansministeriets ägarbesittning

Ägarbesittningen av de statsägda aktierna i Finlands universitetsfastigheter överförs från Senatfastigheter till finansministeriet från och med den 1 januari 2025. Värdet av besittningen uppgår till 171,3 miljoner euro. Genom överföringen av ägarbesittningen kan statens strategiska ägarstyrning förtydligas och statens eventuella risker i anslutning till ägandet av bolaget hanteras bättre än för närvarande. Tyngdpunkten i ägarstyrningen har flyttats från operativa fastighets- och lokalfrågor till mer strategiska frågor.

Mer information: 
Tero Meltti, finansråd, tfn 0295 530 770, tero.meltti(at)gov.fi

Regionförvaltningsverkens avgifter ändras vid ingången av 2025

Statsrådets förordning om avgifter till regionförvaltningsverken 2025 och 2026 träder i kraft vid årsskiftet. På grund av de ökade kostnaderna för att producera prestationer höjs de flesta av regionförvaltningsverkens avgifter för tillstånd, handläggningsavgifter och andra prestationer med 2–3 procent. Näringstillsynens avgifter stiger med 20 procent och gemenskapslagstiftningens avgifter med 10 procent. Avgifterna för de tillstånd inom alkoholförvaltningen som anhängiggjorts i det elektroniska ärendehanteringssystemet sänks med 10%. Ändringarna baserar sig på kostnadsuppföljning.

Förordningen är i kraft högst till dess att den statliga regionförvaltningsreformen genomförs och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården inleder sin verksamhet. Regionförvaltningsverkens avgiftsbelagda prestationer överförs i huvudsak till Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården.

Mer information:
Elina Isoksela, lagstiftningsråd, tfn 0295 530 116, elina.isoksela(at)gov.fi

Centraliserad kontaktpunkt vid finansministeriet för att samordna det nationella genomförandet av förordningen om ett interoperabelt Europa

Förordningen om ett interoperabelt Europa som främjar interoperabiliteten mellan de transeuropeiska digitala offentliga tjänsterna tillämpas fullt ut från och med den 12 januari 2025. Förordningen förpliktar leverantörer av gränsöverskridande offentliga tjänster, såsom EU:s institutioner, statliga myndigheter, kommuner och välfärdsområden. 

Finansministeriet agerar i fortsättningen centraliserad kontaktpunkt, samordnar frågor som gäller förordningen och stöder tillämpningen av den. Ministeriet är också Finlands representant i nämnden för ett interoperabelt Europa som främjar strategiskt samarbete inom digitalisering.  

Mer information: 
Suvi Remes, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 530 043, suvi.remes(at)gov.fi