Finansministeriets ekonomiska prognos för 2023 underskattade pris- och räntehöjningens hastighet
Finansministeriet bedömer exaktheten hos den ekonomiska prognosen i en färsk rapport om prognosavvikelser. Pris- och räntestegringens hastighet och inverkan på den ekonomiska tillväxten underskattades 2023.
Finansministeriets rapport om prognosavvikelser granskar skillnaden mellan ministeriets ekonomiska prognos och den faktiska ekonomiska utvecklingen. Rapporten innehåller en utvärdering av den ekonomiska prognos för 2022 som publicerades hösten och som utgjorde grunden för statsbudgeten för 2023.
Rapporten granskar de viktigaste variablerna i ministeriets ekonomiska prognos, såsom efterfrågeposter som påverkar den ekonomiska aktiviteten, de offentliga finanserna, sysselsättningen, arbetslösheten och inflationen.
I prognosen från hösten 2022 för 2023 förväntades det att den ekonomiska tillväxten avmattas betydligt eftersom inflationen ökade och Europeiska centralbanken hade börjat höja räntorna. Pris- och räntehöjningarna hade dock bara börjat och deras inverkan på den ekonomiska tillväxten underskattades. Hösten 2022 förutspåddes bruttonationalprodukten (BNP) öka med 0,5 procent, men BNP minskade i stället med 1,0 procent från året innan.
Priserna steg snabbare än beräknat
Inflationen var betydligt snabbare 2023 än väntat. Ministeriet uppskattade hösten 2022 att priserna kommer att stiga med 3,2 procent följande år mätt med det nationella konsumentprisindexet, men priserna steg med 6,2 procent. Den oväntat snabba inflationen berodde framför allt på att räntorna på bostadslån i anslutning till ägarboende steg snabbare än väntat.
Underskottet i de offentliga finanserna var större än beräknat
Saldot i de offentliga finanserna var något svagare än väntat. Underskottet förutspåddes vara 2,2 procent i förhållande till BNP hösten 2023, men enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var det 2,5 procent. Den offentliga sektorns skuld var 3,1 procentenheter större i förhållande till BNP än väntat.
Sysselsättningen ökade något
Sysselsättningen ökade 2023 i genomsnitt med 0,3 procent, även om prognosen från hösten 2022 antydde att sysselsättningen minskar med 0,2 procent. Antalet sysselsatta började dock minska under året och antalet arbetstimmar minskade också på årsnivå.
Prognosen för hösten 2022 bedöms utifrån Statistikcentralens preliminära uppgifter. De slutliga uppgifterna om den ekonomiska utvecklingen 2023 fås i januari 2026.
Mer information:
Janne Huovari, finansråd, tfn 0295530 171, janne.huovari(at)gov.fi
Finansministeriet utarbetat prognoser för makroekonomin till stöd för det finanspolitiska beslutsfattandet fyra gånger per år. Ministeriet bedömer sina prognoser en gång per år i en prognosavvikelserapport. I prognosavvikelserapporten behandlas prognosen från föregående höst, som utgör grunden för följande års statsbudget. Också Statens revisionsverk bedömer regelbundet ministeriets prognoser för makroekonomin som en del av tillsynen över finanspolitiken. Revisionsverket har gjort dessa bedömningen med stöd av förordningen om en plan för de offentliga finanserna sedan år 2017.