Finlands ekonomi återhämtar sig från recessionen – skuldkvoten visar tecken på stabilisering

Finlands ekonomi har börjat växa under innevarande år och tillväxten förväntas öka nästa år, bedömer finansministeriet i sin prognos av den 19 december.

På årsnivå beräknas bruttonationalprodukten (BNP) minska med 0,3 procent år 2024 jämfört med föregående året. Under 2025 kommer BNP att öka 1,6 procent och under 2026 och 2027 med 1,5 procent.

Finlands ekonomi har vuxit under samtliga kvartal i år jämfört med det föregående kvartalet och tillväxten fortsätter nästa år. Konsumtionen och investeringarna ökar när prisstegringen avtar och räntorna sjunker. Den ekonomiska tillväxten dämpas dock av inbesparingarna i den offentliga ekonomin och skattehöjningarna. 

”En dag får vi goda nyheter om ekonomin, nästa dag sämre, men vändningen i de faktorer som stöder den ekonomiska tillväxten, inflationen, räntorna och köpkraften är redan så stark att vi förväntar oss betydligt kraftigare tillväxt nästa år.” Underskotten börjar också så småningom minska tack vare tillväxten och åtgärder som stärker de offentliga finanserna”, säger överdirektören, avdelningschefen Mikko Spolander. 

Risker som överskuggar de positiva utsikterna för världsekonomin

Euroområdets ekonomi håller på att återhämta sig men tillväxtutsikterna försämras av problemen inom den tyska industrin. Det starka sysselsättningsläget i Förenta staterna upprätthåller den privata konsumtionen även om den mycket snabba ekonomiska tillväxten avtar under prognosperioden. Förenta staternas framtida handelspolitik utgör ett centralt hot mot tillväxten inom världsekonomin.  Andra länders motåtgärder och en eskalering av handelskriget skulle försvaga tillväxten inom hela världsekonomin.

Finlands exporttillväxt ökar men långsammare än väntat. Utsikterna för varuexporten överskuggas av den långsamma återhämtningen inom industrin i euroområdet. Trots den ökade exporten kommer nettoexportens inverkan på den ekonomiska tillväxten att vara liten under de kommande åren eftersom också importen ökar i och med att investeringarna ökar. Finlands bytesbalans är således något negativ under hela prognosperioden.

Ökningen av realinkomsterna ökar konsumtionen

Prisstegringen har avtagit klart och förblir måttlig trots skattehöjningarna. Hushållens realinkomster har börjat öka tack vare avmattningen. Detta har dock inte realiserats som en ökning av konsumtionen. Konsumtionen har minskat och sparandet har ökat betydligt. 

I fortsättningen kommer sänkningen av låneräntorna att minska skuldhanteringsutgifterna för dem som har bostadsskulder och besparingar kan användas för konsumtion. Konsumtionsökningen tilltar 2026 när sysselsättningsläget förbättras. 

Den kraftiga minskningen av byggandet verkar ha avstannat men det tar tid för byggbranschen att återhämta sig. Både byggandet och investeringarna i maskiner och anordningar påskyndas för sin del av energiomställningen och projekt som hänför sig till den. Det förväntas många nya investeringar i synnerhet nästa år eftersom investeringsvolymen ökas avsevärt på grund av försvarsupphandlingar.

Återhämtningen av sysselsättningen fördröjs

Sysselsättningen har försvagats trots att ekonomin har vuxit. En vändning till det bättre på arbetsmarknaden skjuts fram till 2025 då den ekonomiska återhämtningen ökar efterfrågan på arbetskraft. Sysselsättningsökningen stöds av regeringens åtgärder för att öka utbudet av arbetskraft och av den ökade invandringen. I och med invandringen har befolkningen i arbetsför ålder börjat öka, vilket bidrar till att öka den potentiella produktionen inom Finlands ekonomi. Ökningen av befolkningen i arbetsför ålder ökar arbetskraften och sysselsättningen på lång sikt, men under konjunkturperioden syns detta framför allt som en lägre sysselsättningsgrad. I prognosen har man höjt det tidigare antagandet om invandringsmängden också i fråga om de kommande åren. 

De djupa underskotten ökar skuldkvoten snabbt just nu, men skuldkvoten visar också tecken på stabilisering

De offentliga samfunden, dvs. statsförvaltningen, lokalförvaltningen och socialskyddsfonderna, inledde året i en svag situation, och läget har inte förbättrats under året. Den sedan länge väntade ekonomiska återhämtningen har fördröjts. I år kommer de offentliga samfundens finansiella underskott att stiga till 4,2 procent i förhållande till BNP. Underskottet beräknas minska till 3,5 procent av BNP 2025 och gradvis intill 2 procent 2029.

I år har de offentliga samfundens utgifter ökat snabbt och ökningen av skatteinkomsterna har varit svag. Statens utgifter ökade i synnerhet på grund av investeringar i beredskap och säkerhet, och de fortsätter under hela prognosperioden. Inom lokalförvaltningen har utgiftsökningen påskyndats av den snabba ökningen av personalutgifterna och köpta tjänster, även om den snabbaste utgiftsökningen verkar vara över. Utgifterna för social trygghet har å sin sida ökat kraftigt både till följd av stora indexhöjningar av pensionerna och ökad arbetslöshet. Ökningen av pensionsutgifterna avtar från och med 2025 och arbetslöshetsutgifterna börjar också minska.

Skatteinkomsterna väntas öka snabbare 2025 än i år i och med att ekonomin återhämtar sig snabbare och skatterna höjs. Statsfinanserna stärks också tack vare andra anpassningsåtgärder som regeringen beslutat om. 

Den offentliga sektorns skuldkvot kommer att stiga till mera än 82 procent i år och vidare till 85 procent nästa år. Ökningen av skuldkvoten förutspås stabiliseras mot slutet av årtiondet. 

Om regeringens helhet av anpassningsåtgärder för de offentliga finanserna på 9 miljarder euro genomförs planenligt till fullt belopp kommer skuldkvoten att stabiliseras redan vid slutet av valperioden och förbli stabil under en längre tid. Därefter börjar skuldkvoten öka sakta igen. Efter uppdateringen av befolkningsprognosen och andra ändringar i prognosen beräknas hållbarhetsunderskottet vara 1,5 procent i förhållande till BNP.   

Mer information:

Mikko Spolander, avdelningschef, överdirektör, tfn 0295 530 006, mikko.spolander(at)gov.fi
Janne Huovari, finansråd, tfn 0295 530 171, janne.huovari(at)gov.fi (realekonomi)
Jenni Pääkkönen, finansråd, tfn 0295 530 131, jenni.paakkonen(at)gov.fi (de offentliga finanserna)