Specialsakkunnig Jari Mäkäläinen och konsultativ tjänsteman Markku Mölläri:
Invånarengagemang bygger på information, förtroende och entusiasm

Välfärdsområdena har framför sig ett stort arbete för att bygga upp invånarnas förtroende. Brett samarbete samt öppen och sakkunnig kommunikation som visar invånarna uppskattning är verktyg som behövs i det arbetet.

Förmåga och vilja är grunden för engagemang

Välfärdsområdena befinner sig i en situation där det finns många möjligheter med tanke på demokratin och invånarnas engagemang. Områdena är inrättade, fullmäktigeledamöterna är valda och beredningen framskrider, men det arbete som har gjorts är ännu inte synligt för invånarna. De beslut som bereds om till exempel välfärdsområdesstrategin, organisationsstrukturen och informationssystemen känns avlägsna och svårbegripliga för många människor. Bilden av välfärdsområdena och deras verksamhet är fortfarande ostrukturerad.

En förutsättning för att de demokratiska målen med välfärdsområdesreformen ska nås är både att det ges möjligheter till inflytande och att invånarna har förmåga och vilja att använda sig av de möjligheterna. Med andra ord behöver människorna tillräckligt med information och olika slags möjligheter till inflytande, tro på betydelsen av den egna insatsen och förtroende för den organisation som de vill påverka. Att stärka dessa egenskaper hör till välfärdsområdenas viktigaste uppgifter. En människa som saknar information och inte känner förtroende engagerar sig inte heller. 

Öppenhet, sakkunskap och uppskattning utgör grunden för respektfull kommunikation med invånarna

Kommunikation är ett väsentligt element för att aktivera invånarna i välfärdsområdena. Kommunikationens grundstenar kan sammanfattas i tre faktorer: öppenhet, sakkunskap och uppskattning av invånarna. Människorna måste kunna lita på att välfärdsområdet öppet förmedlar aktuell och korrekt information om sin verksamhet och att området också till exempel ser till att person- och kunduppgifterna behandlas på ett riktigt och informationssäkert sätt. 

Uppskattningen av invånarna visas till exempel genom begripligt språk och tillgänglig visuell kommunikation. Något som också vittnar om uppskattningen av invånarna är hur mångsidigt olika slags grupper beaktas i områdets kommunikation och hur välfärdsområdet svarar när invånarna tar kontakt: blir invånarnas meddelanden liggande obesvarade i responssystem eller inkorgar eller besvaras de i vänlig ton så snart som möjligt? 

För att invånarna ska engagera sig behövs alltid också en smula entusiasm. Därför lönar det sig att baka in en lämplig dos positiva och intresseväckande element i kommunikationen. 

Samarbete bygger upp och sprider förtroende

I början av 2022 är välfärdsområdena som arbetstagare på en ny arbetsplats. De har ingen etablerad position eller några etablerade arbetssätt, och de saknar förtroendekapital. De är dock inte ensamma. I varje välfärdsområde finns nämligen ett stort antal redan etablerade aktörer: kommuner, civilsamhällesaktörer, lokala medier och enskilda aktiva medborgare. 

Ett tidigt inlett samarbete med aktörerna i området hjälper välfärdsområdena att bygga upp förtroende och ett nytt slags partnerskap med ett större antal aktörer. Gemensamma projekt, informationsmöten och personliga möten mellan representanter för välfärdsområdena och övriga aktörer gör välfärdsområdena till en organisation som finns nära invånarna och lokalsamhället. Det gör det lätt för människorna att framöver använda sig av de möjligheter till inflytande som välfärdsområdet erbjuder. 

Jari Mäkäläinen
specialsakkunnig

Markku Mölläri
konsultativ tjänsteman

Välfärdsområdesreformen innebär att social- och hälsovårdens och räddningsväsendets uppgifter och finansiering och den finländska demokratin omorganiseras. Denna kolumn är den första i en serie om beredningen av välfärdsområdenas demokratiska strukturer och möjligheterna till inflytande för invånarna i välfärdsområdena.