Hoppa till innehåll

Ändringar inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde vid årsskiftet

social- och hälsovårdsministeriet
Utgivningsdatum 22.12.2023 14.18
Pressmeddelande

Flera lag- och förordningsändringar som hänför sig till social-, hälso- och försäkringsområdet träder i kraft i början av år 2024. De största förändringarna har samlats här.

Bestämmelserna om tillsynen över social- och hälsovårdstjänster finns i fortsättningen i en enda lag

Bestämmelserna om tillsynen över ordnandet och tillhandahållandet av social- och hälsovård finns i fortsättningen i en enda lag. Syftet är att harmonisera de gällande bestämmelserna och att stärka tjänsternas kvalitet och klient- och patientsäkerheten.

Maximibeloppen av kundavgifterna inom social- och hälsovården stiger med 10 procent

Från ingången av 2024 höjs maximibeloppen av kundavgifterna inom social- och hälsovården med 10 procent. Kundavgifterna ses över vartannat år i enlighet med förändringen i folkpensionsindex. Eftersom indexet har stigit med cirka 10 procent från 2021 till 2023 höjs kundavgifternas maximibelopp lika mycket.

Avgiftstaket för hälso- och sjukvården stiger

Avgiftstaket ses över i enlighet med förändringen i folkpensionsindex. Från och med ingången av 2024 är avgiftstaket 762 euro per kalenderår.

I taket för läkemedelsersättningar görs en permanent justering för att undvika en betydande höjning av årssjälvrisken

Indexjusteringen av årssjälvrisken för 2023 ska slopas. Vid indexjusteringen av årssjälvrisken 2024 beaktas med andra ord endast förändringen i folkpensionsindex från 2023 till 2024. Årssjälvrisken är cirka 626,94 euro 2024 medan den utan ändringen stiger till uppskattningsvis 676,00 euro.

Arbetspensionsindexet och lönekoefficienten för år 2024 har fastställts

Arbetspensionsindexet är nästa år 3037. Arbetspensionsindexet stiger med cirka 5,7 procent jämfört med år 2023. De löpande arbetspensionerna justeras med arbetspensionsindexet. Då man beräknar arbetspensionsindexet ändras lönenivån med 20 procent och prisnivån med 80 procent.

Som lönekoefficient fastställdes 1,637. Jämfört med år 2023 stiger lönekoefficienten cirka 5,1 procent. Lönekoefficienten används vid beräkning av den framtida pensionen. Med koefficienten justeras årsinkomsterna till nivån för det år då pensionen börjar löpa. Av lönekoefficienten är andelen ändring i lönenivå 80 procent och i prisnivå 20 procent.

Arbetspensionslagstiftningen uppdateras och arbetspensionssystemet göras smidigare

Ändringarna gäller bland annat arbetspensionsutdraget, inkomstgränsen i anknytning till pensionsanstalternas ansvar för den fonderade delen av invalidpensionen, pensionsförsäkringen för stipendiater som bedriver vetenskaplig forskning eller konstnärlig verksamhet och pensionsskyddscentralens rätt att få uppgifter för tillsynen över aktiebolagens aktieägares försäkringsskyldighet.

Arbetspensionsförsäkringsavgifterna för 2024 har fastställts

År 2024 utgör den genomsnittliga arbetspensionsförsäkringsavgiften enligt lagen om pension för arbetstagare 24,81 procent av lönen.

Basprocentsatsen enligt lagen om pension för lantbruksföretagare och procentsatsen enligt lagen om pension för företagare är nästa år 24,10 procent, medan motsvarande höjda avgift för personer som fyllt 53–62 år är 25,60. Nästa år är procentsatsen för arbetstagares pensionsförsäkringsavgift 7,15 procent, medan den förhöjda arbetspensionsförsäkringsavgiften för arbetstagare som fyllt 53–62 år är 8,65 procent.

Arbetsgivarens genomsnittliga avgift år 2024 är 17,34 procent. I arbetsgivarens genomsnittliga avgift ingår år 2024 en höjning på 0,41 procentenheter som följer av återbetalningen av den tillfälliga nedsättningen.

Ändringar i FPA:s rehabiliteringspenningsförmåner 

Ändringarna gäller de höjda rehabiliteringsgränserna. Nivån på minimibeloppet av den rehabiliteringspenning för unga och den rehabiliteringspenning för yrkesinriktad rehabilitering som betalas av FPA sänks. I fortsättningen ska det finnas bara ett minimibelopp i FPA:s rehabiliteringspenning, och endast en beräkningsformel för de rehabiliteringspenningar som överstiger minimibeloppet.

Barnbidraget höjs och indexhöjningarna av förmåner fryses

Regeringen föreslår att indexjusteringarna av vissa förmåner och belopp som är bundna vid folkpensionsindex och levnadskostnadsindex ska frysas för regeringsperioden. Samtidigt ska barnbidraget för ensamförsörjare och familjer med många barn och för barn under tre år höjas.
Avsikten är att lagändringarna ska stadfästas vecka 52. Lagen ska i huvudsak träda i kraft den 1 januari 2024. Barnbidraget för barn under 3 år höjs med 26 euro den 1 april 2024. 

Flera ändringar i lagen om utkomstskydd

De föreslagna ändringarna gäller arbetsvillkoret för löntagare, jämkningen av arbetslöshetsförmåner, begynnelsetidpunkten för rätten till arbetslöshetsförmåner och de barnförhöjningar som betalas i samband med arbetslöshetsförmåner. Genom statsrådets förordningar utfärdas det närmare bestämmelser om periodiseringen av semesterersättningen och om de inkomster som ska beaktas i löntagarens arbetsvillkor. 

Lagarna och förordningarna träder i kraft den 1 januari 2024. Bestämmelserna om slopandet av barnförhöjningen och skyddsdelen i utkomststödet för arbetslösa ska tillämpas från den 1 april 2024. Ändringarna i löntagares arbetsvillkor ska tillämpas från den 2 september 2024. 

Avsikten är att lagändringarna ska stadfästas vecka 52.

Ändringar i det allmänna bostadsbidraget

Ändringarna i lagen om allmänt bostadsbidrag innebär en sänkning av bidragets ersättningsprocent, en skärpning av effekterna av de inkomster som inverkar på bidraget, slopande av förvärvsinkomstavdraget och slopande av bidraget för ägarboende. Dessutom kommer Helsingfors att införas i samma kommungrupp till vilken de övriga orterna i huvudstadsregionen hör.

Lagändringarna avses huvudsakligen träda i kraft den 1 april 2024. Bidraget för ägarboende ska slopas från och med den 1 januari 2025. 

Ändringar i lagen om utkomststöd

I och med ändringen ska det i fortsättningen föreskrivas om de godtagbara boendeutgifterna i utkomststödet genom lag och förordning (s.k. boendenorm). Om boendeutgifterna för den som får utkomststöd överskrider gränsen enligt normen kommer FPA anvisa kunden att försöka hitta en billigare bostad inom tre månader, om kunden inte har något särskilt skäl för att bo i sin nuvarande bostad. Tidsfristen kan förlängas av godtagbara skäl. Sökanden kan fortsätta bo i sin nuvarande bostad också efter tidsfristen, men endast de boendeutgifter som motsvarar normen kan godkännas.

Arbetslöshetsförsäkringspremierna sjunker år 2024

Löntagarens arbetslöshetsförsäkringspremie är 0,79 procent av lönen. Arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie är 0,27 procent av lönen för en lönesumma upp till 2 337 000 euro. För den del som överstiger detta lönebelopp är premien 1,09 procent av lönen. Även arbetslöshetspremierna för delägare i företag, för statliga affärsverk och för universitet sjunker på motsvarande sätt.

Vårdarvodena för stödet för närståendevård stiger

Minimibeloppet av vårdarvodet för stödet för närståendevård stiger till 461,99 euro i månaden, och vårdarvodet för en tung behandlingsfas till minst 923,99 euro i månaden. Även de övriga avtalsbaserade vårdarvodena för närståendevård och vård som ordnas under näståendevårdares ledigheter stiger med 5,07 procent. 

Arvodena och ersättningarna för familjevård ändras

Minimibeloppet av vårdarvodet stiger till 924,02 euro i månaden. Om det vårdarvode som man avtalat om är högre eller lägre än minimibeloppet, höjs vårdarvodet med 5,07 procent den 1 januari 2024 på grund av indexjusteringen.  

Minimibeloppet av kostnadsersättningen för familjevård är 496,81 euro från den 1 januari 2024. Även de andra minimibeloppen av kostnadsersättningar ska justeras så att de motsvarar poängtalet för levnadskostnadsindex. Startersättningens maximibelopp är 3 528,16 euro per person i familjevård.

Recept på biologiska läkemedel gäller endast för 1 år åt gången, och apoteken kan erbjuda billigare biologiska läkemedel

Från ingången av år 2023 gäller en förordningsändring som innebär att alla recept på biologiska läkemedel ska gälla för 1 år åt gången. Om man använder biologiska läkemedel är det bra att kontrollera receptets giltighetstid med den behandlande läkaren eller apoteket. De personer som använder biologiska läkemedel lider av bland annat reumatiska sjukdomar, psoriasis, diabetes eller cancer.

Läkarna påfördes redan vid ingången av 2017 en lagstadgad skyldighet att förskriva det förmånligaste biologiska läkemedelspreparatet. I och med en lagändring som träder i kraft vid ingången av år 2024 kan i fortsättningen även apoteken byta ut biologiska läkemedel till det förmånligaste preparatet. I praktiken kommer utbytet av biologiska läkemedel på apotek att införas stegvis från och med början av april 2024.

En ny lag om patientombudens och socialombudens verksamhet träder i kraft i början av 2024

I den nya lagen föreskrivs det om ordnande av den verksamhet som utövas av patientombud och socialombud och om ombudens oberoende, behörighet och uppgifter. I lagen föreskrivs också om behandlingen av personuppgifter.

I stället för de nuvarande benämningarna med ombudsman införs de könsneutrala benämningarna patientombud och socialombud. Patientombudens och socialombudens uppgifter ska i huvudsak motsvara de nuvarande patient- och socialombudsmännens uppgifter. De har bland annat till uppgift att ge råd åt patienter, klienter och deras anhöriga, att hjälpa dem göra anmärkningar och att informera om deras rättigheter.

Åldersgränsen för eftervård inom barnskyddet sänks med två år

Enligt regeringens proposition ska skyldigheten att ordna eftervård enligt barnskyddslagen upphöra senast när den unga personen fyller 23 år. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2024 med en övergångsperiod på ett halvt år. 

Avsikten är att lagändringarna ska stadfästas vecka 52.