Social- och hälsovårdsministeriet vid statsrådets sammanträde den 25 januari 2024
I detta pressmeddelande har vi sammanställt de beslut som statsrådet fattade i dag den 25 januari 2024 om frågor som gäller social- och hälsovårdsministeriet.
De nationella målen för social- och hälsovården har uppdaterats
Bestämmelser om de nationella målen för ordnandet av social- och hälsovård finns i 22 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård. Statsrådet fastställer vart fjärde år riksomfattande strategiska mål för ordnandet av en jämlik, högklassig och kostnadsnyttoeffektiv social- och hälsovård. Till processen hör att årligen följa och bedöma hur de riksomfattande målen för social- och hälsovården har förverkligats, och målen ska ändras vid behov. Målen har uppdaterats på basis av regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering och den nationella servicereformen.
Välfärdsområdenas strukturer för styrningen ska utvecklas och förtydligas under denna regeringsperiod. Beredningen av de nationella målen ska i fortsättningen samordnas av finansministeriet och innehålla mål för alla uppgifter som hör till välfärdsområdena. Statsrådets gemensamma mål ska när de träder i kraft ersätta de mål som nu träder i kraft.
Åtta mål
Det finns sammanlagt 8 nationella mål för social- och hälsovården. Fokus i målen ligger på jämlikhet, kostnadseffektivitet, samarbete och kunskap. Vid beredningen har man använt uppgifter om befolkningens välfärd och hälsa och uppföljningsuppgifterna om verksamheten och ekonomin inom social- och hälsovården. Statsrådet godkände de uppdaterade målen vid sitt sammanträde den 25 januari 2024.
- De riksomfattande målen för ordnandet av social- och hälsovården (på finska)
- Statsrådets beslut om ändring av statsrådets beslut om de riksomfattande målen för ordnandet av social- och hälsovården 2023–2026
Mer information:
Linda Soikkeli, specialsakkunnig, , tfn 0295 163 002, [email protected]
Bestämmelser om krigsinvaliders ersättning för boendeservice ändras i lagen om skada ådragen i militärtjänst
Regeringen föreslår att krigsinvalider som har skadats eller insjuknat till följd av 1939–1945 års krig och som har rätt till institutionsvård ska ersättas för hyrans andel av kostnaderna för serviceboendet enligt Statskontorets prövning. Inom boendeservicen är krigsinvalider för närvarande tvungna att betala hyran för serviceboendet själva.
Ändringen föreslås på grund av att antalet tjänsteleverantörer som erbjuder sådan institutionsvård som uppfyller Statskontorets kvalitetskrav minskar, vilket innebär att krigsinvaliderna i flera av välfärdsområdena inte längre har möjlighet att få institutionsvård med Statskontorets betalningsförbindelse i det egna landskapet. Den föreslagna ändringen gör det möjligt för krigsinvalider att under sina sista år vårdas i närheten av sina anhöriga utan att själva betala den andel av serviceboendet som hyran utgör.
Ändringen i fråga om ersättandet av hyran föreslås träda i kraft så snart som möjligt.
Mer information:
Emmi Äärynen, regeringssekreterare, tfn 0295 163 515, [email protected]
Smidigare verksamhet i tilläggspensionsanstalterna
Enligt propositionen ska bestämmelserna i lagens kapitel om ledningen och företagsstyrningssystemet samt bestämmelserna om investeringar av tillgångar och täckning av försäkringstekniska avsättningar ändras.
Kapitlet om ledningen och företagsstyrningssystemet ska ändras så att det i en tilläggspensionsstiftelses och tilläggspensionskassas stadgar kan bestämmas att pensionstagare ska jämställas med försäkrade vid tillämpningen av vissa bestämmelser om förvaltningen. Ändringar föreslås också i bestämmelsen om val av styrelseledamöter och företrädare för de försäkrade. Syftet med propositionens förslag om företagsstyrningssystemet är att göra verksamheten smidigare i tilläggspensionsanstalter i situationer där antalet försäkrade har minskat när de försäkrade blivit pensionstagare.
I lagen föreslås därtill en preciserande ändring när det gäller återbetalning till delägarna av en varaktig övertäckning. I propositionen föreslås också att täckningen av försäkringstekniska avsättningar görs smidigare och att de bestämmelser som tillämpas på värdepapper med säkerhet i fastighet preciseras. Därtill föreslås en ändring av bestämmelsen om täckning av försäkringstekniska avsättningar genom bankinsättningar och bestämmelsen om att jämställa OECD-stater med EES-stater när det gäller reglerade marknader. Målet är att harmonisera regleringen och att i något större utsträckning möjliggöra täckning av försäkringstekniska avsättningar genom investeringar utanför reglerade marknader.
Lagen träder i kraft den 1 maj 2024.
Mer information:
Noora Silmonen, jurist, tfn 0295 163 266, [email protected]