Social- och hälsovårdsministeriets utredning belyser problemen och utvecklingsbehoven i social- och hälsovårdspersonalens arbete med dokumenteringen

Enligt en utredning av social- och hälsovårdsministeriet använder social- och hälsovårdspersonalen i genomsnitt nästan 3 timmar av sin dagliga arbetstid för dokumentering. Läkare, sjukskötare och socialarbetare använder i genomsnitt 3 timmar 14 minuter av arbetstiden för dokumentering.

I enkätundersökningen som social- och hälsovårdsministeriet lät göra i oktober var yrkesfolket brett representerat. De flesta som svarade på enkäten var läkare, sjukskötare, närvårdare, socialarbetare, fysioterapeuter eller hälsovårdare. Över 90 procent av respondenterna arbetade med direkt patient- eller klientarbete, och största delen av dem dokumenterar patient- och klientuppgifter dagligen.   

Enligt personalens erfarenheter beror problemen med dokumenteringen främst på att den mängd information som ska dokumenteras är så stor och på att informationssystemen är besvärliga att använda.   Inom socialvården försvåras dokumenteringen dessutom av vissa brister i dokumenteringsrutinerna.  

Dokumenteringen har ökat under de senaste åren

Ungefär hälften av respondenterna inom social- och hälsovården upplever att dokumenteringen har ökat avsevärt under de senaste åren. Det här gäller i synnerhet läkarna. Social- och hälsovårdsanställda anser också i högre grad än de andra yrkesgrupperna att arbetsfördelningen när det gäller dokumenteringen borde förbättras.

Förutom arbetsfördelningen anser social- och hälsovårdsanställda oberoende av yrke att arbetet med dokumenteringen skulle kunna underlättas också genom utveckling av informationssystem, datalager och mallar. 

Dokumenteringen är enligt yrkesfolket huvudsakligen till nytta i det direkta patient- och klientarbetet.  Nyttan syns till exempel vid planeringen av vården eller servicen, i vårdens kontinuitet och vid de konsultationer som behövs i samband med vården eller servicen.  

De flesta social- och hälsovårdsanställda anser att de själva har nytta av de dokumenterade uppgifterna, och tror att det gäller också de andra yrkespersonerna. Särskilt inom hälso- och sjukvården bedöms dokumenteringen vara till nytta för både patienter och klienter. Inom socialvården är det inte lika många som tycker det. 

Överlappningar ökar den administrativa bördan 

Dokumenteringen belastar den specialiserade sjukvården mest, och socialvården minst.  

Tidsmässigt belastar dokumenteringen mest jourverksamheten, vårdcentralerna, den konservativa anstaltvården, poliklinikernas operativa arbete och de familjerättsliga tjänsterna. Sjukskötarna och läkarna använder också oftare än de andra yrkesgrupperna flera än tre informationssystem.

Mest tid för att dokumentera går det i informationssystemen för registrering av patient- och klientuppgifter och i samband med multidisciplinärt samarbete och konsultationer. 

Överlappande anteckningar i olika informationssystem står nästan för en tredjedel av all den tid som används för att dokumentera patient- och klientuppgifterna. Den dokumentering som anses vara överlappande belastar närvårdarna mest, och socialarbetarna och fysioterapeuterna minst. Överlappande dokumentering förekommer mest inom den specialiserade sjukvården. 

Enkätundersökningen utfördes av Nordic Healthcare Group på uppdrag av social- och hälsovårdsministeriet. 

Genom dokumenteringen säkerställer man ordnandet, planeringen, tillhandahållandet och uppföljningen av servicen och vården enligt klienternas och patienternas behov samt klient- och patientsäkerheten. Att dokumentera tillräckliga behövliga uppgifter är viktigt, men lika viktigt är det att undvika onödig och överlappande dokumentering.

Mer information:

Markku Heinäsenaho, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 163 158
Taina Mäntyranta, medicinalråd, tfn 0295 163 692