Undersökning: Stödet för arbetsförmågan vid förändringar i arbetslivet bör ges innan det finns risk för arbetsoförmåga

Enligt en färsk undersökning borde servicesystemet i fråga om befolkningen i yrkesför ålder utvecklas så att det bättre motsvarar olika situationer och förändringar. Behovet att utveckla systemet beror på att skillnaderna mellan människornas bakgrund och arbetshistoria ofta är stora.

Undersökningen gick ut på att analysera sambandet mellan arbetsförmågan och deltagandet i arbetslivet samt service- och förmånsstigarna för långtidsarbetslösa. Det nuvarande systemet beaktar inte alltid alla behov till exempel när det gäller partiellt arbetsföra. Det här kan leda till att tjänsterna ger sämre resultat.

Deltagandet i arbetslivet i synnerhet vad gäller partiellt arbetsföra som varit länge arbetslösa påverkas ofta av faktorer som har att göra med hälsan. När man granskar befolkningen i arbetsför ålder som helhet är situationen mer mångbottnad. Deltagandet i arbetslivet beror på många faktorer samtidigt, bland annat ålder, utbildning, sociala relationer och läget på arbetsmarknaden.

Vid analyser som hänför sig till arbetsförmågan betonas ofta de begränsningar och risker som gäller individen och individens arbetsförmåga. Utöver riskerna borde man dock också uppmärksamma de faktorer som stöder arbetsförmågan i det föränderliga arbetslivet före risken för arbetsoförmåga uppstår. 

Det finns många sätt att främja arbetsförmågan. För att kunna stödja arbetsförmågan så att helheten beaktas behövs det ett aktivare samarbete mellan välfärdsområdena, företagshälsovården och sysselsättningstjänsterna. Även arbetsplatserna har en viktig roll när det gäller att stödja arbetsförmågan och förebygga problem. 

Undersökningsresultaten visar att utvecklandet av tjänsterna, stödet för arbetsförmågan och ett ökat deltagande i arbetslivet förutsätter att man förstår och hanterar helheten. Då kan tjänsterna riktas och genomföras så att de ger bättre resultat.  

Sambandet mellan arbetsförmågan och hälsan undersöktes ur många olika målgruppers perspektiv, bland annat de arbetsföras, de partiellt arbetsföras och de långtidsarbetslösas.
Undersökningen ingick i det utvidgade programmet för arbetsförmåga som genomfördes 2022–2024 i samband med Finlands program för hållbar tillväxt. Undersökningen utfördes av Arbetshälsoinstitutet (TTL) och Institutet för hälsa och välfärd (THL).  

Mer information:

Niina Kovanen, specialsakkunnig, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 726
Mikko Henriksson, specialsakkunnig, TTL, tfn 030 474 3202
Merita Mesiäislehto, forskningschef, THL, tfn 0295 247 170