Regeringen linjerade sina ståndpunkter till sjöfartspaketet

Den 24 augusti lämnade statsrådet U-skrivelser till riksdagen om Europeiska kommissionens förslag till ändringar som hör till det så kallade sjöfartspaketet. 

Sjöfartspaketet antogs av kommissionen den 1 juni 2023 och det består av fem förslag. Syftet med sjöfartspaketet är att säkerställa att EU:s sjöfartssektor är ändamålsenlig och uppnår de mål som satts för den. Sammantaget utgör dessa förslag grunden för att få till stånd en effektiv, hållbar och säker sjöfart och sjötransport.

Regeringen anser att målen för sjöfartspaketet kan understödas. Statsrådet anser att det är bra att den tilläggsfinansiering som förslagen kräver kan skötas genom omfördelningar. Den tid som föreslagits för genomförandet av ändringarna betraktas som kort. 

Regeringen lämnade en utredning till riksdagen om direktivet om grundläggande principer för utredning av olyckor i sjötransportsektorn i form av en E-skrivelse den 19 juni 2023.

1. Ändringarna i flaggstatsdirektivet kan understödas, kraven och kriterierna måste preciseras

Syftet med översynen av direktivet om fullgörande av flaggstatsförpliktelser, det så kallade flaggstatsdirektivet, är att uppdatera och förbättra EU-lagstiftningen för att öka säkerheten och förhindra miljöförorening förorsakad av EU-fartyg. Genom direktivändringarna beaktas förändringar som inträffat såväl i den internationella regleringsmiljön som inom tekniken.

Genom kommissionens förslag införlivas i EU-lagstiftningen de delar av genomförandekoden för Internationella sjöfartsorganisationen IMO:s rättsliga instrument som är av betydelse för flaggstaten. Syftet är att förenhetliga EU:s förpliktelser med internationella föreskrifter. 

Regeringen understöder i huvudsak de föreslagna ändringarna. Statsrådet anser att kraven på inspektioner av fartyg bör preciseras under den fortsatta beredningen liksom kriterierna för bedömning av de resurser som flaggstaten behöver. 

2. Enhetligare internationella regler inom hamnstatskontrollen välkomnas

Genom direktivet om hamnstatskontroll regleras inspektioner i anslutning till kontrollen. Strävan med förslaget är att förbättra regleringen genom att förenhetliga den med internationella regler, så att medlemsstaternas förpliktelser inom EU och globalt inte står i konflikt med varandra. Dessutom föreslår kommissionen att direktivets tillämpningsområde utvidgas till fiskefartyg med en längd över 24 meter. Kontrollsystemet ska vara frivilligt för dessa fartyg.

Statsrådet understöder förslagets mål att förenhetliga de internationella reglerna samt att tillämpningsområdet utvidgas till fiskefartyg med en längd över 24 meter. Dessutom stöder regeringen målet om flexiblare inspektionsskyldighet för medlemsstaterna, listor som beskriver fartygens prestanda och elektroniska certifikat.

3. Regeringen stöder uppdateringen av Europeiska sjösäkerhetsbyråns roll 

Kommissionen föreslår att förordningen om inrättande av en europeisk sjösäkerhetsbyrå upphävs och att den ersätts med en ny förordning om Europeiska sjösäkerhetsbyrån, den så kallade Emsa-förordningen. Syftet med Emsa, som inrättades 2002, är att skapa en hög, enhetlig och effektiv nivå på sjösäkerheten i EU. Emsas särskilda syfte är dessutom att stödja Europeiska kommissionen och medlemsstaterna vid tillämpningen och övervakningen av EU:s lagstiftning om sjösäkerhet.

Strävan med förslaget är att uppdatera Emsas uppdrag så att det börjar motsvara de förändringar som inträffat i sjöfartens omvärld. Dessutom försöker man genom förslaget återspegla de nya uppgifter som följer av förslagen till direktivändringar i sjöfartspaketet. 

Regeringen anser att Emsa bör ges ett tillräckligt uppdrag och tillräckliga resurser för att sköta de nya uppgifterna när förordningen uppdateras. En större roll för Emsa när det handlar om att producera, analysera och dela data kan enligt statsrådets åsikt understödas.

4. Regeringen stödjer en utvidgning av miljöbestämmelserna för sjöfarten

Syftet med det ändringsförslag som gäller direktivet om föroreningar förorsakade av fartyg och om införande av sanktioner för föroreningsbrott, det så kallade direktivet om fartygsavfallsbrott, är att förbättra skyddet av havsmiljön. Direktivet innehåller bestämmelser om miljöförorening förorsakad av fartyg och om påföljderna för föroreningsbrott. Enligt förslaget utvidgas direktivets tillämpningsområde till alla utsläpp från fartyg i havet som förbjuds i MARPOL-konventionen till förhindrande av förorening från fartyg. 

I förslaget ingår dessutom ett partiellt förbud mot utsläpp av restprodukter från avgasreningssystem, dvs. skrubbrar. Utsläppsförbudet ska gälla ämnen och gyttjor som separerats från skrubbrarnas tvättvatten samt tvättvatten som inte uppfyller utsläppskriterierna för skadliga ämnen i IMO:s rekommendation. Utsläpp av tvättvatten från så kallat öppet kretslopp ska således vara tillåtet även i fortsättningen, om det uppfyller utsläppskriterierna enligt IMO:s anvisningar.

Strävan med förslaget är också att effektivisera direktivets påföljdssystem. Genomförandet av direktivet effektiviseras bland annat genom att intensifiera samarbetet mellan medlemsstaternas myndigheter samt utveckla datasystemen.

Regeringen understöder att bestämmelserna om utsläpp från fartyg utvidgas och att utsläpp av restprodukter från skrubbrar förbjuds. Regeringen anser också att målen för de förslag som gäller administrativa påföljdsavgifter kan understödas, men det borde i första hand föreskrivas genom ett direktiv om de kriterier som ska beaktas när påföljder påförs. Regeringen finner det väsentligt att överlappande administrativa påföljder och straffrättsliga påföljder undviks.

Vad händer härnäst?

Regeringen lämnade U-skrivelser om saken till riksdagen den 24 augusti 2023. Skrivelserna behandlas i stora utskottet, till vilket de berörda specialutskotten lämnar sina utlåtanden.

De förslag som gäller ändringar i flaggstats- och hamnstatskontrolldirektiven behandlades i EU:s arbetsgrupp för sjöfart den 26 juli 2023 och behandlingen fortsätter i september 2023. Enligt vad som nu är känt kommer behandlingen av direktivet om fartygsavfallsbrott att inledas på senhösten i EU. Emsa-förordningen börjar sannolikt behandlas sist av förslagen i slutet av 2023.

Ytterligare information:

regeringsrådet Katja Viertävä, tfn 0295 342 612, katja.viertava(at)gov.fi (flaggstatsdirektivet, hamnstatskontroll, Europeiska sjösäkerhetsbyrån)

konsultativ tjänsteman Niina Honkasalo, tfn 0295 342 027, niina.honkasalo(at)gov.fi (direktivet om fartygsavfallsbrott)