Det föreslås att yrkeshögskoleutbildningen inom fiskerisektorn inleds på nytt
I en utredning föreslås flera åtgärder för att lösa bristen på kompetent arbetskraft inom fiskerisektorn. Det viktigaste förslaget är att yrkeshögskoleutbildningen inom fiskerisektorn ska inledas på nytt. Utöver utbildning bör man satsa på FoUI-verksamhet, på att förbättra branschens attraktionskraft och samarbete inom branschen.
Ett av de största hindren för utvecklingen av utbildningen inom fiskerisektorn är bristen på branschutbildning på yrkeshögskolenivå. Detta konstateras i en utredning som gjorts på uppdrag av jord- och skogsbruksministeriet och som överlämnades till minister Sari Essayah onsdagen den 12.6.
Utredaren, agronomie- och forstdoktor Susanna Kumpulainen, hade till uppgift att utreda nuläget för utbildningen inom fiskerinäringen och bereda ett förslag till åtgärder för utveckling av utbildningen inom branschen.
I utredningen föreslås det att utbildningen inom fiskerisektorn inleds som en del av utbildningen för bio- och livsmedelsteknikingenjör (YH) vid Åbo yrkeshögskola. Samarbetspartner i utbildningen ska vara Tavastlands yrkeshögskola (HYH), där högre yrkeshögskoleutbildning inom fiskerinäringen ska koncentreras. Utbildningen inom fiskerisektorn på YH-nivå avslutades i Finland år 2010.
Utöver utbildning och utveckling av karriärvägar ska yrkeshögskolorna ha till uppgift att utveckla fiskerisektorn.
”Forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten inom fiskerinäringen (FUI) bör stärkas med yrkeshögskolornas kompetens. I denna verksamhet ska även beaktas möjligheterna till utbildning och företagens utvecklingsutmaningar”, säger Kumpulainen.
Inom fem år kommer pensioneringarna inom branschen att leda till man inte kan svara på bristen på kompetent arbetskraft att enbartgenom att utöka av utbildningen utan det behövs även utländsk arbetskraft. Enligt utredningen bör man förbereda sig på detta genom att utnyttja finansieringsmöjligheterna från Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning (JOTPA) och olika utbildningsmetoder, som mentorskap, inlärning i arbetet och praktik.
Fiskerinäringens attraktionskraft och samarbete ska förbättras
Utredaren föreslår också att branschen görs mer attraktiv och känd genom en kampanj samt att verksamheten för att förbättra attraktionskraften etableras som en del av verksamheten inom branschen. I kommunikationen bör man lyfta fram fiskerinäringens styrkor: miljövänlighet, etik, fisk som en hälsosam och rekommenderad näringskälla samt branschens betydelse med tanke på försörjningsberedskapen.
Dessutom föreslås i rapporten att fiskerinätverkets verksamhet ska stärkas så att informationsgången och samarbetet förbättras.
”Fiskerinäringens styrka är den lokalt ledda utvecklingen. Samarbetet mellan aktivatorerna inom fiskerinäringsnätverket ska intensifieras så att projekt som gäller utbildning, attraktivitet och FoUI-verksamhet kan utnyttjas på riksnivå”, säger Kumpulainen.
”Utredningen är ytterst nyttig med tanke på fiskerinäringens framtid. Utbildningsmöjligheterna står i centrum för utvecklingen”, säger minister Sari Essayah.
Under ledning av jord- och skogsbruksministeriet bildas i samarbete med undervisningsförvaltningen ett nätverk av organisationer och centrala aktörer inom fiskerisektorn för att stödja främjandet av de utvecklingsåtgärder som presenteras i rapporten och prioriteringen av åtgärderna.
Bilagor
Utredning: Framtida behov att utveckla utbildningen inom fiskerihushållningen – från fiskeriutbildning till akvatisk bioekonomi
Föregående pressmeddelande om temat
Utredning om fiskeriutbildning i Projektportalen
Mer information
Minna Uusimäki, specialsakkunnig, jord- och skogsbruksministeriet, [email protected], tfn 0295 162 284
Programmet för främjande av inhemsk fisk syftar till att utöka fiskerinäringen avsevärt och öka självförsörjningsgraden i fråga om fisk. Företagen inom fiskeribranschen har under de senaste åren gjort betydande satsningar på tillväxt- och utvecklingsåtgärder.
Företagen har lyft fram tillgången på yrkeskunnig och kompetent arbetskraft som en central utmaning. Också inom förvaltningen har oron för bristen på kompetent arbetskraft ökat i och med framtida pensioneringar.
Utbildningen inom fiskerinäringen har delvis körts ned i Finland när utbildning för iktyonom (YH) inte längre ordnas. Den återstående utbildningen för yrkes- och specialyrkesexamina lider av brist på studerande och försämrade inlärningsmiljöer.
I jord- och skogsbruksministeriets utredning bereddes åtgärder för utveckling av utbildningen inom fiskerinäringen för att en högklassig utbildning och kompetens inom fiskerinäringen ska kunna säkerställas i framtiden. Arbetet fortsätter i nätverket som kommer att bildas.