Alvar Aaltos arkitektur på förslagslistan över möjliga objekt till Unescos världsarvslista
Finland föreslår att ett kulturarv i form av en helhet som omfattar 13 objekt som företräder Alvar Aaltos humant präglade arkitektur tas upp på den nationella försökslistan över möjliga objekt till Unescos världsarvslista. Av objekten på den nuvarande nationella försökslistan kvarstår ön Ukonsaari i Enare träsk.
Beslut om vilka objekt som tas upp på försökslistan över väldsarv fattas nationellt. I fråga om kulturarv fattas beslutet av undervisnings- och kulturministeriet och för naturarvens del av miljöministeriet. Undervisnings- och kulturministeriets beslut baserar sig på en framställning av Museiverket. Försökslistan uppdaterades förra gången 2004.
”Den nationella försökslistan har utformats så den utgör en fin helhet som kompletterar våra nuvarande världsarv och motsvarar riktlinjerna i vår nationella världsarvsstrategi. Objekten på försökslistan ger en bild av vårt nationella kulturarv som vi kan vara stolta över, också på världsnivå ”, säger forsknings- och kulturminister Annika Saarikko förnöjt.
För naturarves del har miljöministeriet i samarbete med Forststyrelsens naturtjänster ansvarat för uppdateringen av försökslistan. Miljöministeriet har nominerat skärgårdar där saimenvikaren lever som naturarv till den nationella försökslistan, i stället för insjöområdet kring Saimen och Pielinen på den nuvarande listan.
De övriga kulturarven på den nuvarande nationella försökslistan uppfyller inte längre till alla delar kriterierna för världsarvslistan och riktlinjerna för en balanserad utveckling av den, och stryks därför från listan. Dessa är Gäddtarmens hällristningar i Hangö, Kastellet i Pattijoki i Brahestad, Astuvansalmi hällmålningar i Ristiina samt Pemars sanatorium, som visserligen stryks från listan som ett självständigt objekt, men ingår i serien på 13 objekt som företräder Alvar Aaltos humant präglade arkitektur.
En helhet bestående av 13 objekt som företräder Alvar Aaltos humant präglade arkitektur
Serien består av 13 objekt som ritats av Alvar Aalto: Alvar Aaltos ateljé, hans hem, Finlandiahuset, Folkpensionsanstaltens huvudbyggnad och Kulturhuset i Helsingfors, Jyväskylä universitets campusområde, experimenthuset i Muuratsalo och kommunhuset i Säynätsalo i Jyväskylä stad, Pemars sanatorium, Seinäjokis förvaltnings- och kulturcenter, bostadsområdet i anslutning till Sunila cellulosafabrik i Kotka, Villa Mairea i Björneborg samt De Tre Korsens kyrka (Vuoksenniska kyrka) i Imatra. Antalet objekt i serien kan ännu förändras när kulturarvet på försökslistan börjar beredas för en nominering till världsarvslistan. Beslut om tidpunkten för beredningen fattas separat.
Världsarvskonventionen och försökslistan
Världsarvskonventionen, dvs. Unescos konvention om skydd för världens kultur- och naturarv, godkändes 1972. Finland anslöt sig till konventionen 1987. Syftet med Unescos världsarvskonvention är att kultur- och naturarv av särskilt stort universellt värde ska skyddas och bevaras som en del av hela mänsklighetens gemensamma arv.
Världsarvskonventionen innehåller en världsarvslista som för närvarande omfattar 1 121 objekt. Sju objekt i Finland har upptagits på listan: Gamla Raumo (1991), Sveaborg (1991), Petäjävesi gamla kyrka (1994), Verla träsliperi och pappfabrik (1996), Sammallahdenmäkis fornlämningsområde (1999), Struves meridianbåge (2005) och Kvarkens skärgård (2006, naturarv).
På nationell nivå upprätthålls en inventering, dvs. en försökslista, över objekt som en medlemsstat senare nominerar för den egentliga världsarvslistan. På försökslistan upptas objekt som man bedömer att uppfyller konventionens urvalskriterier och som inom de närmaste åren kommer att nomineras som förslag på världsarv. Försökslistan har vanligtvis uppdaterats med cirka tio års mellanrum.
Mer information:
kulturrådet Mirva Mattila, UKM, tfn 0295 330269
kulturrådet Päivi Salonen, UKM, tfn 0295 330 281
Mer om detta tema
Saimenvikarskärgårdar nomineras till förslagslistan på Unescos världsarvsobjekt (MM pressmeddelande 11.11.2020)