Gymnasieutbildningen och studentexamen förnyas

Hur ser läget ut för gymnasieutbildningen på 2030-talet? Vilka utmaningar står vi inför? Dessa frågor sökte man svar på vid ett seminarium som riktade sig till anordnare av gymnasieutbildning. Seminariet ordnades i Helsingfors den 30 januari 2025.

– Stark och engagerad, sammanfattade undervisningsminister Anders Adlercreutz visionen om framtidens gymnasieutbildning. Adlercreutz höll öppningsanförandet vid seminariet.

Enligt ministern bör gymnasieutbildningen förnyas för att finländarnas utbildningsnivå ska kunna höjas.

Regeringen har som mål att 50 procent av de unga vuxna (25–34-åringar) ska vara högskoleutbildade före 2030. Med sina 40 procent ligger Finland efter jämfört med OECD-genomsnittet (47 procent).

– Gymnasieutbildningen har en ytterst viktig roll när det gäller att höja befolkningens utbildningsnivå. En höjning av utbildningsnivån är en garanti för ekonomisk tillväxt och välfärd i samhället, fortsatte minister Adlercreutz. 

Stödet ökas, finansieringen förnyas

Inom gymnasieutbildningen får de studerande ett starkare stöd för sina studier nästa höst då reformen av stödet träder i kraft. Tyngdpunkten kommer att ligga på stöd med låg tröskel som ges av ämnesläraren. Om stödet inte räcker till erbjuds specialundervisning. 

I fråga om finansieringen föreslås det att bestämmandet av priset per enhet ändras så att beräkningsgrunderna bättre stöder utbildningens regionala tillgänglighet och tillgodoseendet av de ungas kulturella rättigheter på glest befolkade områden. 

I fråga om de särskilda utbildningsuppgifterna inom gymnasieutbildningen och de riksomfattande utvecklingsuppgifterna som ingår i dem beslutar ministeriet våren 2025 om uppgifternas omfattning och fortsättning. De nuvarande utvecklingsuppgifterna upphör i juli 2025.

Andra pågående utvecklingsprojekt är bland annat arbetsgruppen som bedömer hur Hux-utbildningen fungerar och behoven av att göra ändringar i läropliktslagstiftningen samt arbetsgruppen som bereder läsårsavgifter för studerande från länder utanför EU/EES som kommer hit för att avlägga utbildning på andra stadiet.

Studentexamen förnyas

Ett prov i konst- och färdighetsämnen kommer att finnas med i studentexamen från och med hösten 2029. Alla gymnasier är skyldiga att ordna prov i bildkonst, musik och gymnastik. I provet avläggs ett arbetsprov och ett skriftligt prov.

Studentexamen kan avläggas på engelska från och med hösten 2028. Vissa begränsade villkor måste då uppfyllas.  Anordnare av gymnasieutbildning på engelska ska ansöka om tillstånd senast den 31 juli 2025, om avsikten är att provet ska ordnas genast den första hösten.

Beredningen av den del av proven i främmande språk som gäller muntliga språkkunskaper har också inletts.

Enligt generalsekreterare Tiina Tähkä beaktar Studentexamensnämnden i sitt arbete också utvecklingen av de verktyg som används i proven, bland annat i fråga om korrekturläsningsegenskaper, ordböcker och verktyg som möjliggörs av artificiell intelligens.

Endast unga som mår bra lär sig

Psykisk ohälsa och utmaningar med orken har ökat kraftigt bland gymnasiestuderande. Upp till två tredjedelar av alla studerande upplever studierna som tunga.

– Välbefinnande är centralt vad gäller lärande, konstaterade Veikka Ormio, ordförande för Finlands Gymnasistförbund. 

I panelen oroade man sig också för hur attraktivt yrket som gymnasielärare är samt för om lärarna har kompetens t.ex. i ny teknik, såsom artificiell intelligens.

En stor utmaning för jämlikheten och tillgängligheten inom utbildningen är att åldersklasserna och gymnasienätverket minskar. Enligt paneldeltagarna bör anordnarna av gymnasieutbildning brådskande börja blicka mot 2030-talet i sina strategier och söka lösningar på dessa utmaningar. Hybridundervisning ses som en möjlig lösning.

Mer information: Petri Lempinen, överdirektör, tfn 0295 330 180