Hur ser framtiden ut för yrkesutbildningen?

Undervisnings- och kulturministeriet ordnade onsdagen den 29 januari ett seminarium om yrkesutbildningens framtid för anordnare av yrkesutbildning och viktiga berörda grupper. Syftet med seminariet var att skapa en framtidsutsikt i en situation där lagstiftningen om yrkesutbildningen och finansieringen av den ses över.

Evenemanget samlade ett hundratal utbildningsanordnare till Musikhuset i Helsingfors för att diskutera hur framtidens kompetensutmaningar och arbetslivets krav ska bemötas.

Undervisningsminister Anders Adlercreutz, som öppnade seminariet, konstaterade att det mitt i alla reformer är viktigt att föra en dialog med utbildningsanordnarna.

- Yrkesutbildningen måste ta sikte på 2030-talet för att kunna säkerställa ekonomisk tillväxt, ett livskraftigt samhälle och välbefinnande för oss alla, betonade ministern. 

Ministern påminde om att det ofta finns en bredare uppfattning om behoven inom utbildningen på lokal och regional nivå än vad man enbart har vid ministeriet.

Satsningar på stödet för lärande

Minister Adlercreutz bekymrade sig över de studerandes ork och hur problem med psykisk ohälsa och svårigheter i lärandet ska hanteras.

- Stödet för lärande ska stärkas både inom den grundläggande utbildningen och på andra stadiet. Reformerna inom yrkesutbildningen träder i kraft i augusti 2026. Det är viktigt att se till att alla unga mår bra i sina studier, påminde minister Adlercreutz.

Stödet för lärande består av två helheter: stöd med låg tröskel och specialundervisning samt särskilt stöd. 

Tre år efter det att ändringarna har trätt i kraft ska undervisningsministeriet utarbeta en utredning till riksdagen om genomförandet av stödet för lärande. Genomförandet av stödet stärks genom att utbildningsanordnarna anvisas 10 miljoner euro i tilläggsfinansiering per år från och med 2025.

Behoven i fråga om stödet för lärande och välbefinnandet fick också stort utrymme i studerandeorganisationernas anföranden.

Finansieringen görs mer förutsägbar

Finansieringsmodellen för yrkesutbildningen ändras från och med början av 2026. I utbildningsanordnarnas incitament betonas studiernas framskridande och studiernas slutförande samt sysselsättningen efter studierna eller övergången till fortsatta studier.

Studerandeårens kalkylerade andel av finansieringen minskar och andelen finansiering för examina stiger. Bakgrunden till detta är bristerna i genomströmningen i utbildningen. Av dem som inlett en utbildning avlägger mindre än 70 procent examen på fyra år.

Syftet med reformen av finansieringen är också att minska utbildningsanordnarnas arbetsbörda och göra finansieringen mer förutsägbar. 

Vuxenutbildningen i fokus

En stor del av seminariet fokuserade på kontinuerligt lärande för vuxna. Vid sidan av hela examina kommer betydelsen av examensdelar och mer flexibla studiehelheter som byggs upp av examensdelar att öka i framtiden. Denna riktning stöds genom ändringarna i finansieringen, men det måste också finnas en verklig efterfrågan på detta i arbetslivet.

Vid seminariet ordnades en paneldiskussion, där utbildningsanordnarna och företrädarna för arbetslivet var eniga om att de yrkesmässiga reformerna i huvudsak är på väg i rätt riktning. Särskilt stärkandet av stödet och förutsägbarheten i finansieringen fick beröm. 

Kvalitetssäkringen av utbildningen i fråga om hur det förvärvade kunnandet motsvarar de färdigheter som behövs i arbetslivet ansåg man dock att behöver utvecklas. 

Inför framtiden önskades bland annat en tydlig finansierings- och normstyrning och ett genuint samarbete med arbetslivet, så att de som avlagt yrkesutbildning kan lita på att kunskaperna räcker till i arbetslivet.

---

Undervisnings- och kulturministeriet ska genomföra ett försök med verksamhetsstyrning inom yrkesutbildningen, och utbildningsanordnare kan ansöka om att få delta i försöket från och med den 31 januari. Försöket syftar till att hitta effektivare styrningssätt med stöd av vilka yrkesutbildningen bättre och flexiblare än för närvarande kan svara mot arbets- och näringslivets och befolkningens föränderliga utbildningsbehov på regional nivå. Mer information om utvecklingen av yrkesutbildningen och försöket med verksamhetsstyrning finns på undervisnings- och kulturministeriets webbplats.

Mer information: Petri Lempinen, överdirektör, 0295 330 180