Pisa 2012: Finländska ungas kunskapsnivå har sjunkit
Genomsnittet för finländska ungas matematiska färdigheter var på tolfte plats bland de 65 deltagarna. 2003, då matematik senast var huvudområde, kom Finland på andra plats. Det nationella genomsnittet för matematik har sjunkit betydligt jämfört med undersökningen 2003. Även läskunnigheten och de naturvetenskapliga färdigheterna har blivit klart svagare.
Matematik huvudämne i undersökningen
Det nationella genomsnittet för matematiska färdigheter (519) har i Finland sjunkit med 25 poäng sedan utvärderingen 2003, vilket motsvarar ett drygt halvt års skolarbete. Av de länder som klarade sig bäst 2003 har Finlands genomsnitt sjunkit allra mest och utvecklingen ser oerhört oroväckande ut. Antalet elever med svaga matematiska färdigheter har i Finland ökat från 7 procent till 12 procent och antalet elever med utmärkta färdigheter i matematik har sjunkit från 23 procent till 15 procent.
Bland de länder som klarat sig bäst i Pisa 2012 fanns sju asiatiska länder eller områden. Länder som redan tidigare klarat sig bra, som t.ex. Shanghai,Singapore, Hongkong, Taiwan och Korea, har ytterligare förbättrat sina resultat. De europeiska länder som klarade sig bättre än Finland är Lichtenstein, Schweiz, Nederländerna och Estland.
Goda matematiska färdigheter hör i Finland klart ihop med såväl ungas motivation som deras attityd till studier i och inlärning av matematik. Särskilt intresset för matematik, tron på att man har möjlighet att lära sig samt att man litar på att man klarar av de matematiska uppgifterna förklarar varför skillnaderna mellan matematiska prestationer av finländska unga är större än i OECD i genomsnitt.
- Den allmänt lägre nivån på resultaten visar att vi på allvar måste ta itu med utvecklandet av den grundläggande utbildningen i Finland. Jag kommer omedelbart att sätta igång ett omfattande arbete för att trygga framtiden för grundskolan i Finland. I det här arbetet kommer såväl representanter för forskning, professionella och sakkunniga inom utbildningsområdet och det politiska beslutsfattandet som elever och föräldrar att delta, berättar undervisningsminister Krista Kiuru.
- Det oroväckande budskapet om de försvagade inlärningsresultaten har redan tidigare synats i utvärderingar där man har fäst uppmärksamhet vid att den allmänna attityden till skolan har försämrats bland elever och i hela samhället. Förutom att jämlikhetsaspekten bör stärkas är det viktigt att satsa på att utveckla och uppehålla inlärnings- och studiemotivationen samt på skoltrivseln, kommenterade minister Kiuru resultaten.
Läskunnighet och naturvetenskapliga färdigheter på en hög nivå - en sjunkande trend noteras dock
Finlands genomsnitt i läskunnighet är bland alla deltagarländer och -områden på sjätte plats och bland OECD-länderna på tredje plats. Endast fem asiatiska länder eller områden klarade sig bättre: Shanghai, Hongkong, Singapore, Japan och Korea. Jämfört med tidigare undersökningar där läskunnighet har varit huvudområde (2000 och 2009) har genomsnittet sjunkit betydligt, rentav 22 poängjämfört med år 2000.
Bland alla deltagarländer och –områden kom Finland på en femteplats i naturvetenskapliga färdigheter. Finlands poängantal var de bästa bland OECD-länderna tillsammans med Japan, Estland och Korea. Genomsnittet för naturvetenskapliga färdigheter har sjunkit med 18 poäng sedan 2006 då naturvetenskaper var huvudområde.
Små skillnader mellan könen, skolor och regioner
Skillnaden mellan könen är mycket liten då det gäller matematiska färdigheter i Finland. För första gången klarade sig flickorna bättre än pojkarna. Flickornas genomsnitt var 520, medan pojkarnas var 517.
Skillnaderna mellan de finländska skolorna i fråga om matematiska färdigheter är fortfarande rätt små och färdigheterna i de olika delarna av landet är mycket jämna på undersökningens alla tre områden. För första gången fanns det dock i Finlands skolor där resultatet blev under OECD:s genomsnitt. Jämfört med 2003, då matematik också var huvudområde, har skillnaden mellan skolorna dock vuxit med ca två procentenheter. Samtidigt växte den inverkan som de socioekonomiska skillnaderna mellan elevernas hem har en smula.
- Förutom den allmänt lägre nivån är jag är speciellt oroad över att skillnaderna växer och att resultaten hos elever som presterar sämre så snabbt har försvagats, säger minister Kiuru.
Eleverna i de svenskspråkiga skolorna i Finland klarade sig nu ungefär lika bra som eleverna i de finskspråkiga skolorna. I alla de tidigare PISA-undersökningarna har de finskspråkiga eleverna varit bättre på matematik än de svenskspråkiga.
I läskunnighet och naturvetenskaper klarade sig eleverna i de finskspråkiga skolorna fortfarande bättre än eleverna i de svenskspråkiga. I den internationella jämförelsen klarade sig eleverna i de svenskspråkiga skolorna dock bra på alla undersökningens områden och bättre än eleverna i de övriga nordiska länderna.
65 länder och områden med i Pisa-undersökningen
I OECD:s Pisa-undersökningsprogram utvärderas med tre års mellanrum inlärningsresultat i läskunnighet samt matematiska och naturvetenskapliga färdigheter hos unga i åldern 15 år. Utvärderingens huvudområde ändrar varje gång: huvudämnet har såväl 2003 som 2012 varit matematik. Den här gången kan man för första gången på ett tillförlitligt sätt kunnat utvärdera hur de matematiska färdigheterna har utvecklats.
I Finland deltog 311 skolor i PISA 2012 –undersökningen. Från dessa skolor valdes 10 157 elever ut. Av eleverna deltog 90 procent i Pisa-provet. Undersökningen verkställdes av Jyväskylä universitet och Institutionen för utbildningsforskning.
Ytterligare information:
Undervisnings- och kulturministeriet:
- undervisningsrådet Tommi Karjalainen, tfn 0295 3 30140
- överdirektör Eeva-Riitta Pirhonen, tfn 0295 3 30258
Institutionen för utbildningsforskning vid Jyväskylä universitet:
- professor Jouni Välijärvi, nationell koordinator för Pisa, tfn 050 567 7210
- professor Pekka Kupari, Pisa:s matematiska utvärdering, tfn 040 805 4257
- [email protected]
Resultaten, statistik och konklusioner finns i sin helhet i den finskspråkiga publikationen PISA12 ensitulokset. En mera kortfattad text på svenska om PISA-resultaten hittar du i broschyren Pisa 12.