Uppföljningsrapport om projekt som beviljats föreningsstöd 1999–2024

En färsk uppföljningsrapport som sammanställts av Jyväskylä yrkeshögskola granskar föreningsstödets effekter och utveckling åren 1999–2024. Med hjälp av föreningsstödet har idrottsföreningar kunnat skapa nya verksamhetssätt, anställa fler lönearbetare och stödja motion och idrott för barn och unga.

Statens föreningsstöd har varit en viktig och etablerad stödform för motions- och idrottsföreningar. Under 1999–2024 har föreningsstöd beviljats till ett belopp av över 65 miljoner euro. 

- Föreningsstödet har både ökat det lönearbete som utförs vid idrottsföreningarna och gjort det mer etablerat. Genom sin utvecklande och experimentella karaktär har stödet gett föreningarna omfattande verksamhetsmöjligheter, konstaterar Kati Lehtonen, ledande forskare vid Jyväskylä yrkeshögskola.

Föreningsstödet stöder utvecklingen av motion och idrott för barn och unga

Undervisnings- och kulturministeriet har ansvarat för utvecklingsstödet för föreningsverksamhet sedan 2013. Stödet har delats ut direkt till den lokala nivån för att utveckla möjligheterna för barn och unga att motionera och idrotta. Under 2013–2024 har stödsystemet omfattat cirka 1 750 föreningar, det vill säga cirka en femtedel av de idrottsföreningar som hör till grenförbunden.

Målen med föreningsstödet har avspeglat den rådande idrottspolitiska viljan i fråga om vad som borde stödjas med statens idrottsanslag. I den aktuella utlysningen är målet med föreningsstödet att främja hobbyverksamhet med låg tröskel för barn och unga, att öka verksamhetens mångsidighet, att utveckla hobbyverksamhet inom grenverksamheten och att pröva på innovativa verksamhetsmodeller. Syftet med föreningsstödet är dessutom att stärka kvaliteten och sammanhållningen i verksamheten och att stödja frivilligt arbete.

Föreningsstödet har bidragit till ett mer etablerat lönearbete

Under de senaste tio åren har föreningsstödet prioriterat bland annat projekt som gör det möjligt att anställa personal till föreningarna. Forskaren Samuli Oja vid Jyväskylä yrkeshögskola konstaterar att föreningsstödet både har ökat och etablerat det lönearbete som utförs vid idrottsföreningarna.

- Även om föreningsstödet inte har haft något direkt mål om att professionalisera föreningsverksamheten, har stödet de facto bidragit till att främja det, i synnerhet när det gäller projekt som är inriktade på att anställa arbetstagare. Detta syns till exempel i att antalet anställda har ökat i de föreningar som fått föreningsstöd. I anställningsprojekt har föreningsstödet varit avsett att vara det första steget i skapandet av fasta anställningsförhållanden.

Diskussionen om priset för olika hobbyer, som fått nytt liv under de senaste åren, har också en koppling till föreningsstödet. Tidigare har man velat säkerställa att stödet riktas till förmånlig verksamhet inom motion och idrott, varför stödet i regel inte har beviljats för sådan verksamhet vars månadskostnader överstiger 50 euro. Dessutom har föreningsstöd under de senaste åren beviljats för att stödja motion och idrott som hobby för barn och unga från mindre bemedlade familjer.

Föreningsstödet utvecklar projektverksamheten

I egenskap av understödsinstrument har föreningsstödet ökat projektkompetensen i idrottsföreningarna när det gäller att både ansöka om, administrera och genomföra projekt. Utvecklingen i fråga om projektkompetensen, rutinerna i understödsförvaltningen och kunskapsunderlaget har gynnat inte bara föreningarna, utan hela idrottssystemet. Föreningsstödet har också behållit sin ursprungliga karaktär, det vill säga att i första hand inte stödja sådan verksamhet som redan bedrivs eller som skulle kunna bedrivas utan stöd.

- Vid sidan av motion och idrott utför föreningarna även ett värdefullt fostringsarbete. De projekt som beviljats föreningsstöd speglar den dagliga verksamheten i föreningen, som kan se väldigt olika ut beroende på föreningens storlek och var den är verksam i Finland. Genom stödformen har man velat stödja verksamheten i föreningar av alla storlekar. Föreningsstödet har bidragit till föreningarnas livskraft, säger överinspektör Sari Virta från undervisnings- och kulturministeriets ansvarsområde för idrott.

Föreningsstödets roll som strategiskt verktyg för idrottsorganisationerna är inte längre lika viktig som på 2000-talet, men för statens idrottsförvaltning har stödet varit ett sätt att stödja den lokala föreningsverksamheten. Tack vare sin utvecklingsinriktade och experimentella karaktär har stödet gett föreningarna omfattande verksamhetsmöjligheter.

Att det stöd som öronmärkts för anställningsprojekt slopas år 2025 innebär att föreningsstödet återgår till samma modell som under tidigare årtionden, då de stöd som beviljades var mindre. Genom detta försvinner samtidigt ett tydligt enskilt mål för föreningarna, det vill säga att anställa arbetstagare med hjälp av föreningsstödet. Det återstår att se om detta i allmänhet påverkar föreningarnas intresse att anställa arbetstagare och om riktlinjerna för statens idrottsförvaltning har någon inverkan på hur idrottsorganisationerna ställer upp sina strategiska mål för att professionalisera föreningsverksamheten.

Ett kvartssekel med utvecklingsstöd för föreningsverksamhet. Sammandrag om åren 1999–2024 (på finska)

Mer information: 
Sari Virta, överinspektör, undervisnings- och kulturministeriet, tfn 0295 330 377
Kati Lehtonen, ledande forskare, Jyväskylä yrkeshögskola, tfn +358 400 932 737
Samuli Oja, forskare, Jyväskylä yrkeshögskola, tfn +358 444 916 299