Regeringen föreslår prisreglering för snabblån - ett räntetak på 51 procent för små lån

Kreditens effektiva ränta får vara högst den referensränta som avses i räntelagen ökad med 50 procentenheter. Med nuvarande referensränta är det föreslagna räntetaket 51 procent. För närvarande är den effektiva räntan för genomsnittliga snabblån cirka 920 procent. Reformen antas i betydande grad minska utbudet av snabblån i deras nuvarande form.

Räntetaket ska gälla även andra krediter under 2 000 euro än snabblån. Räntetaket ska dessutom gälla kreditkortskrediter och sådana andra nyttighetsbundna krediter där konsumenten med stöd av kreditavtalet också har rätt att ta ut penningmedel. Räntetaket ska däremot inte gälla sådana nyttighetsbundna krediter som konsumenten kan använda enbart för att betala varor eller tjänster i butiker som samarbetar med kreditbolaget.

Vid beräkning av räntan ska förutom räntan på krediten även övriga kostnader till följd av krediten beaktas. Priset på ett snabblån anges för närvarande vanligen som hanterings- och expeditionskostnader.

Det ska dessutom vara förbjudet att använda sms-tjänster mot extra avgift vid all kommunikation i anslutning till kreditförhållandet. Kreditbolaget skainte längre få ta ut kostnader av konsumenterna för sms i anslutning till låneansökan, det slutliga beslutet om lån och eventuell flyttning av förfallodagen.

Kreditgivarna ska klarlägga konsumentens kreditvärdighet noggrannare än för närvarande, också när det är fråga om mindre krediter. Bedömningen ska grundas på tillräckliga uppgifter om konsumentens inkomster och övriga ekonomiska omständigheter, på samma sätt som vid större krediter. Kreditgivaren är därtill skyldig att genom rimliga åtgärder sträva efter att säkerställa riktigheten av de uppgifter som konsumenten har gett.

Regionförvaltningsverkets rätt att få uppgifter och tillsynsmöjligheter ska förbättras.
Kreditgivaren ska bevara handlingar och uppgifter som gäller kreditgivningen i fem år från det att krediten i sin helhet har förfallit till betalning.

För konsumenterna innebär regleringen en förbättring jämfört med nuläget, eftersom utbudet av snabblån är möjligt endast på förmånligare villkor än för närvarande. Å andra sidan kan regleringen leda till att en del av konsumenterna inte längre kan få kredit, men på lång sikt är det dock också till fördel för konsumenten att kredit inte beviljas när förutsättningarna för återbetalning inte finns och när konsumenten med hjälp av krediten endast försöker skjuta upp skuldproblemen. De problem som orsakas av att det kan bli svårare att få kredit kan minskas genom att tillgången till social kreditgivning främjas på ett heltäckande sätt i hela landet. Detta mål ingår också i regeringsprogrammet.

Merparten av bestämmelserna avses träda i kraft cirka tre månader efter att lagen har blivit fastställd. För införandet av det föreslagna räntetaket bör övergångsperioden dock vara något längre.

Inverkan av räntetaket i praktiken

Av tabellen framgår hur den föreslagna bestämmelsen om ett räntetak inverkar på maximipriset för krediter som återbetalas i en rat, då den effektiva räntan enligt kreditavtalet är högst 51 procent.

Lånekapital		Lånetid (dygn)
	14	30	60	90	180	365
100,00	101,59	103,44	107,00	110,69	122,53	151,00
300,00	304,78	310,33	321,02	332,09	367,61	453,00
500,00	507,96	517,22	535,04	553,48	612,68	755,00
800,00	812,74	827,56	856,07	885,57	980,29	1208,00
1500,00	1523,90	1551,68	1605,14	1660,44	1838,04	2265,00

Ytterligare upplysningar:
lagstiftningsrådet Katri Kummoinen, tfn 02951 50266
specialsakkunnig Sofia Rajamäki, tfn 02951 50554, e-post: fö[email protected]

Regeringens proposition bifogad till pressmeddelandet på nätet www.jm.fi