Utredning: komplex utsatthet ligger bakom hatbrott
De som begår hatbrott har i allmänhet en svag socioekonomisk bakgrund. Detta framgår av en färsk utredning som justitieministeriet beställt, som ger ny information om vem som begår hatbrott.
I undersökningen, som gjordes av Institutet för kriminologi och rättspolitik, utreddes gemensamma drag hos personer som begått hatbrott samt bakomliggande riskfaktorer hos dem som gjort sig skyldiga till brotten. I undersökningen Vem begår hatbrott? utnyttjades bland annat en litteraturöversikt och uppgifter från åklagare och domstolar samt material som tagits fram av Statistikcentralen.
Enligt utredningen utgör de som begår hatbrott inte en enhetlig grupp. Motiven varierar och hatbrotten återspeglar samhälleliga händelser i miljöerna där de äger rum. Ackumulerad utsatthet och fördomsfulla attityder är dock en gemensam nämnare. Största delen av dem som begår hatbrott är unga män som ofta också har annat brottsligt beteende i bagaget.
På basis av de resultat som presenteras i rapporten förebygger allmänna brottsförebyggande åtgärder hatbrott. Uppmärksamhet bör dessutom fästas vid särskilda riskfaktorer såsom ungas komplexa utsatthet, det allmänna attitydklimatet samt hatretorik i sociala medier. För att bekämpningen av hatbrott ska kunna kartläggas bättre behövs mer forskningsdata om riskfaktorerna för hatbrott.
Utredningen har genomförts inom ramen för justitieministeriets projekt Kompetenta. Rapporten Vem begår hatbrott? publiceras i justitieministeriets publikationsserie. Författaren ansvarar helt och hållet för rapportens innehåll, som inte nödvändigtvis motsvarar synpunkterna hos Europeiska kommissionen, som finansierar projektet Kompetenta, eller justitieministeriet.
Rapporten Vem begår hatbrott? (på finska)
Ytterligare information:
Helsingfors universitet, Institutet för kriminologi och rättspolitik (KRIMO), Markus Kaakinen, universitetsforskare, tfn 0294 120 878, [email protected]
Justitieministeriet, Nada Al Omair, projektchef, tfn 0295 150 239, [email protected]