Hoppa till innehåll

EU:s gemensamma räddnings- och sjukvårdsmaterial lagras i Finland – Projektets värde uppgår till 242 miljoner euro

inrikesministerietsocial- och hälsovårdsministeriet
Utgivningsdatum 17.1.2023 12.31 | Publicerad på svenska 17.1.2023 kl. 13.04
Pressmeddelande

Inom ramen för rescEU finansierar Europeiska kommissionen EU:s första projekt för ett strategiskt lager i Finland för kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot. I den här helheten ingår skyddsutrustning för personer, mätinstrument, läkemedel och antikroppar i Finland för kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära olyckor. 

Avsikten är att räddningsmaterialet, läkemedlen och sjukvårdsmaterialet ska skydda både de första aktörerna och civilbefolkningen. Projektet pågår till hösten 2026. Värdet uppgår till 242 miljoner euro. Projektet är av mycket stor betydelse och det första i sitt slag.

– De beredskapsupplag som byggs upp i Finland förbättrar Europeiska unionens strategiska beredskap och beredskapen att möta olika typer av hot, särskilt i norra Europa och i Östersjöområdet. I den förändrade säkerhetsmiljön är EU:s gemensamma beredskap ännu viktigare än tidigare, säger inrikesminister Krista Mikkonen.

– I och med projektet blir Finland en betydande aktör i fråga om att öka säkerheten i Europa. Projektet stärker samtidigt vår egen nationella beredskap, säger inrikesminister Mikkonen.

-Rysslands aggressionskrig mot Ukraina har visat att det finns ett behov av att förbättra EU:s beredskap inför CBRN-situationer. Därför förser rescEU:s CBRN-lager EU med en betydande säkerhetsmarginal vilket gör det möjligt att reagera snabbt och samordnat på EU-nivå. Jag vill gratulera Finland för att landet är det första medlemslandet som utvecklar ett strategiskt CBRN-lager genom rescEU”, säger EU:s kommissionär med ansvar för krishantering  Janez Lenarčič.

Inrikesministeriet genomför projektet i samarbete med social- och hälsovårdsministeriet, Institutet för hälsa och välfärd, Försörjningsberedskapscentralen och Strålsäkerhetscentralen.

Beredskap på 12 timmar

Det material som lagras ska inom 12 timmar kunna sändas till ett område där det skett en storolycka eller där det pågår en i kris efter att erbjudandet om bistånd har accepterats. Enligt planerna ska de första sändningarna vara i beredskap år 2024.

– I projektet bildas under detta år processerna för larm och logistik. Utifrån dessa kan det material som införskaffats sändas till dem som behöver hjälp. I arbetet deltar ett omfattande förvaltningsövergripande nätverk, säger räddningsöverdirektör Kimmo Kohvakka.

– Materialet består av flera moduler som alla innehåller nödvändigt material för 100 första aktörer vid CBRN-situationer dygnet runt i 14 dagar.

Sällsynta läkemedel

Projektet har stor betydelse inom social- och hälsovårdssektorn eftersom det även är fråga om ett lager för läkemedel och sjukvårdsmaterial. Många läkemedel och medicinska motmedel som används vid CBRN-situationer är sällsynta och det är ytterst sällan man behöver tillgripa dem.

– Avsikten är att lagren ska kunna användas i hela EU men de förbättrar även Finlands nationella beredskap. Det finns sedan tidigare ett fungerande system för obligatorisk lagring av läkemedel i Finland. Tack vare det systemet har vi kunnat trygga tillgången på läkemedel bättre än övriga EU-länder även under covid-19-pandemin, säger avdelningschef Taneli Puumalainen vid social- och hälsovårdsministeriet.

Gränsöverskridande beredskap inom medicinska motmedel

Institutet för hälsa och välfärd (THL) ansvarar för projektet för lagring av medicinska motmedel mot kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot (CBRN).

– Institutet för hälsa och välfärd har god och aktuell erfarenhet av att införskaffa läkemedelspreparat och av nationell beredskap, vilket ger goda färdigheter att bygga upp beredskap på europeisk nivå, säger chefen för läkemedelspartiaffären, Institutet för hälsa och välfärd Toni Relander.

Strålningsmätare vid såväl olyckor och som vid publikevenemang

Strålsäkerhetscentralens uppgift i projektet är framförallt att stödja Försörjningsberedskapscentralen vid anskaffningen och underhållet av mätinstrument för strålning.

– Vi håller på att skaffa mätinstrument som kan användas både för att hantera stora strålningsolyckor och till exempel som en del av skyddet för stora publikevenemang. Ett enskilt lands mätkapacitet och expertresurser räcker inte till vid en omfattande strålningsolycka. Därför är det här projektet ett välkommet tillskott till den europeiska beredskapen inför strålningshändelser, säger direktör Karim Peltonen vid Strålsäkerhetscentralen.

Unik möjlighet att främja gemensam lagring

I projektet ansvarar Försörjningsberedskapscentralen för anskaffning av den personliga skyddsutrustning, de mätinstrument och den stödutrustning fastställts i projektet och för lagring, underhåll och återvinning av dessa under projektets gång. Materialet är avsett för den prehospitala akutsjukvården och civilbefolkningen.

– Försörjningsberedskapscentralen bidrar med omfattande erfarenhet av upphandling, lagring och logistiska arrangemang. Det kommande arbetet innebär en unik möjlighet att främja beredskap och gemensam upplagring. Det intensifierar även samarbetet mellan Europeiska kommissionen, de övriga medlemsländerna och det finländska konsortiet, säger Försörjningsberedskapscentralens verkställande direktör Janne Känkänen.

EU har gemensamma materiallager och nationella biståndspooler

I oktober 2001 inrättade Europeiska kommissionen EU:s civilskyddsmekanism. Avsikten med mekanismen är att stärka samarbetet mellan EU-länderna och åtta deltagarländer i fråga om civilskydd för att förebygga, ha bättre beredskap inför och hantera katastrofer.

RescEU inrättades 2019 för att garantera katastrofer hanteras på ett effektivt sätt. Det är en uppgradering till EU:s civilskyddsmekanism, ett ytterligare lager för att skydda allmänheten från katastrofer och hantera risker. EU står för hela finansieringen.

När ett land inom eller utanför Europa drabbas av en nödsituation som överstiger landets förmåga att hantera situationen, kan landet begära bistånd av Centrumet för samordning av katastrofberedskap genom mekanismen. Centrumet kan i och med mekanismen underlätta leveransen av medel och personal för att hantera en nödsituation.

Mer information: 

Inrikesministeriet
Mikko Jalo, minister Mikkonens specialmedarbetare, tfn +358 50 304 8522, [email protected] (intervjuförfrågningar till inrikesministern)
Kimmo Kohvakka, räddningsöverdirektör, [email protected], tfn 0295 488 400

Social- och hälsovårdsministeriet
Taneli Puumalainen, avdelningschef, tfn 0295 163 280, [email protected].

Institutet för hälsa och välfärd
Toni Relander, chef för läkemedelspartiaffären, tfn 029 524 7299, [email protected].

Strålsäkerhetscentralen
Medietjänst, tfn 010 850 4761

Försörjningsberedskapscentralen
Mari Mäkinen, kommunikationsexpert, intervjuförfrågningar, tfn 029 505 1114, [email protected]