Hoppa till innehåll

Lägesöversikt över migrationen 1/2021:
Finlands befolkning blir mer heterogen – med regionala variationer

inrikesministeriet
Utgivningsdatum 13.4.2021 11.17
Nyhet
Pojkar spelar fotboll.

Migrationen är ett mångsidigare fenomen än vad den offentliga debatten låter påskina och nödvändig för Finlands ekonomiska försörjningskvot. Kommunerna som sköter integrationen har en viktig roll i att främja livskraften och jämlikheten i Finland. Tillsvidare förekommer stora skillnader i fördelningen av befolkningen med utländsk bakgrund mellan regionerna och kommunerna.

Migrationen i sin nuvarande omfattning är ett relativt nytt fenomen i Finland, och andelen personer med utländsk bakgrund i befolkningen är fortfarande låg i internationell jämförelse. År 2019 fanns det totalt 423 500 personer med utländsk bakgrund i Finland, cirka 8 procent av hela befolkningen. De vanligaste bakgrundsländerna var före detta Sovjetunionen, Estland, Irak, Somalia och före detta Jugoslavien. 

Under de senaste åren har migrationen upprätthållit befolkningstillväxten i Finland, eftersom nativiteten hos oss ligger på en låg nivå. År 2020 ökade folkmängden i Finland med 10 854 personer tack vare inflyttningsöverskottet. Inflyttningsöverskottet i Finland balanserar befolkningens åldersstruktur, eftersom personerna med utländsk bakgrund i snitt är yngre än den finländska befolkningen.

År 1990 fanns det cirka 38 000 personer med utländsk bakgrund i Finland, varav nästan 5 000 var födda i Finland. Antalet personer med utländsk bakgrund har ökat stadigt. År 2019 fanns det cirka 423 000 personer med utländsk bakgrund i Finland, varav nästan 72 000 var födda i Finland. Källa: Statistikcentralen.

Enligt Statistikcentralens definition är de personer vars enda kända förälder eller båda föräldrar är födda utomlands av utländsk bakgrund. Av utländsk bakgrund är också utrikes födda personer med föräldrar om vilka det inte finns uppgifter i befolkningsdatasystemet. Man har slutit sig till att personer som är födda i Finland före 1970 och som talar ett främmande språk som modersmål är av utländsk bakgrund.

Arbete, familj och studier främsta orsakerna till att flytta till Finland

I den offentliga debatten framhävs ofta framför allt asylsökande och kvotflyktingar, men den på internationellt skydd grundade migrationen utgör nationellt sett bara en liten del av helheten. Under de senaste åren har 3 000–4 000 personer per år beviljats uppehållstillstånd på grund av internationellt skydd. Siffran inkluderar både personer som beviljats asyl och personer som kommit till Finland som kvotflyktingar.

De vanligaste orsakerna till att flytta till Finland är arbete, familj och studier. År 2020 beviljade Migrationsverket totalt cirka 21 000 första uppehållstillstånd i Finland. 

År 2020 beviljade Migrationsverket flest första uppehållstillstånd på grund av arbete: säsongsarbetsintygen medräknade var andelen uppehållstillstånd på grund av arbete 47,1 procent. Andra vanliga grunder för beviljande av uppehållstillstånd var familjeband (20,1 %) och studier (7,5 %). Andelen kvotflyktingar och personer som fick internationellt skydd var 6,4 procent. Andelen registreringar av EU-medborgare var 17,9 procent. Källa: Migrationsverket.

Befolkningen med utländsk bakgrund koncentreras till Nyland

Andelen invandrare varierar mellan regionerna. Befolkningen med utländsk bakgrund är kraftigt koncentrerad till Nyland, där cirka hälften av alla med utländsk bakgrund i Finland bor. 

År 2019 hade 14,2 procent av befolkningen i Nyland utländsk bakgrund. Av landskapen har Södra Österbotten den lägsta relativa andelen personer med utländsk bakgrund i befolkningen, 2,4 procent.

År 2019 var andelen personer med utländsk bakgrund av landskapets befolkning störst på Åland och i Nyland. Därnäst flest personer med utländsk bakgrund fanns det i Egentliga Finland och Österbotten. Källa: Statistikcentralen.

En kommunvis granskning 2019 visade att andelen personer med utländsk bakgrund var stor i synnerhet i Vanda, Esbo, Helsingfors, Närpes, flera åländska kommuner, Korsnäs i Österbotten och Åbo. Kvantitativt flest personer med utländsk bakgrund fanns det i Helsingfors, där en fjärdedel av alla med utländsk bakgrund i Finland bor.

De vanligaste boendekommunerna bland personer med utländsk bakgrund 2019 var Helsingfors, Esbo, Vanda, Åbo, Tammerfors, Uleåborg, Lahtis, Jyväskylä, Vasa, Villmanstrand, Kotka, Kuopio och Kervo. Källa: Statistikcentralen.

I cirka 200 kommuner, dvs. över hälften av Finlands kommuner, var andelen personer med utländsk bakgrund mindre än 3 procent av kommunbefolkningen. Allra lägst var antalet personer med utländsk bakgrund i Norra Österbottens, Lapplands, Norra Savolax och Norra Karelens kommuner. 

Till olika regioner från olika länder och av olika orsaker

I huvudstadsregionen med stor befolkning bor människor från nästan alla håll i världen. År 2018 kom drygt 30 procent av invandrarna i huvudstadsregionen från Asien och cirka 25 procent från Europa. Andelen personer med afrikansk bakgrund var 14 procent och andelen personer från Nord- och Sydamerika cirka 4 procent. 

Ofta inverkar regionens läge i hög grad på vilka länder inflyttningen sker från. I t.ex. östra Finland är bakgrundslandet för de flesta med utländsk bakgrund Ryssland, i västra Finland Sverige. 

En granskning av kommunernas största minoritetsgrupper enligt födelseland visar att den största gruppen i de flesta kommunerna i Norra och Västra Finland har svensk bakgrund. Den största minoritetsgruppen i många av Egentliga Finlands och Östra Finlands kommuner utgörs av personer födda i före detta Sovjetunionen. I många nyländska kommuner utgör personer med estnisk bakgrund den största minoritetsgruppen. Statistikcentralens uppgifter är från 2018. Källa: Nordregio.

Mångfalden i befolkningen i olika regioner beror t.ex. på om där finns stora internationella företag, möjlighet till högskolestudier, lantbruks- och säsongsarbete eller flyktingförläggningar samt på kommunernas beslut att ta emot kvotflyktingar.

Migration behövs för att upprätthålla Finlands livskraft

Finlands ekonomiska försörjningskvot förväntas bli klart sämre under de kommande åren. Därför betraktas migrationen som en central faktor när det gäller att upprätthålla och stärka Finlands livskraft och konkurrensförmåga.

Tillgången på kompetent arbetskraft har i olika utredningar identifierats som en av de största utmaningarna för de finländska företagens tillväxt och internationalisering. Företagen behöver mer kompetens än vad som står till buds i Finland just nu. 

Störst är kompetensbehovet inom bl.a. IKT, industri, renhållning och vårdsektorn. Den offentliga sektorns arbetspensionsförsäkrare Keva uppskattar t.ex. att det redan nu finns behov av över 8 000 sjukskötare i Finland.

Kommunerna har en viktig roll i att främja livskraft och jämlikhet

Migrationen kan ses som en möjlighet att stärka även kommunernas livskraft. Kommunerna har i sin tur en viktigt uppgift i att integrera invandrarna, stärka deras delaktighet och likställdhet samt främja goda relationer mellan olika befolkningsgrupper. I kommunpolitiken fattas alltså viktiga beslut till stöd för ett livskraftigt och jämlikt Finland.

Integrationen gynnar både individerna och samhället. Även om integrationen kostar, blir bristen på integrationsfrämjande tjänster dyrare. Integrationsåtgärderna har visat sig förbättra invandrarnas sysselsättning och inkomstnivå avsevärt. Ju bättre de som fått uppehållstillstånd i Finland sysselsätts, desto mer skatt betalar de och desto mer bidrar de till att finansiera välfärdssamhället. 

Enligt finansministeriets uppskattning minskar migrationen hållbarhetsunderskottet i de offentliga finanserna med 0,5 procentenheter, om antalet inflyttare och deras sysselsättningsgrad hålls på nuvarande nivå. Till följd av inflyttarnas åldersstruktur kan migrationen förbättra Finlands ekonomiska försörjningskvot även om sysselsättningsgraden blir lägre än bland majoritetsbefolkningen.

Information om lägesöversikten över migrationen

Lägesöversikten över migrationen belyser aktuella frågor och fenomen kring migrationen. Tidigare utkom översikten som en omfattande publikation 1–2 gånger om året. I fortsättningen kommer översikten att vara temabetonad och publiceras cirka fyra gånger om året som webbnyhet. Materialet sammanställs vid inrikesministeriets migrationsavdelning.

Mer information:

specialsakkunnig Anna Rundgren, tfn 0295 488 324, [email protected]