Motståndskraften hos kritisk infrastruktur förbättras och de aktörer som är kritiska med tanke på samhällets funktionsförmåga identifieras
Inrikesministeriet har tillsatt ett lagstiftningsprojekt som gäller genomförande av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om kritiska entiteters motståndskraft, som för närvarande behandlas i EU. Projektet förbättrar samhällets resiliens och den nationella säkerheten.
Det så kallade CER-direktivet (Critical Entities Resilience), som träder i kraft i december 2022, ställer nya krav på Finland när det gäller organiseringen av verksamheten, till exempel myndighetsuppgifter i anslutning till identifiering av och tillsyn över kritiska aktörer. För närvarande har den nationella kritiska infrastrukturen, de kritiska sektorerna eller aktörerna inte definierats på lagstiftningsnivå i Finland.
- Rysslands invasion av Ukraina och den kraftigt förändrade säkerhetspolitiska miljön har ytterligare ökat behovet av att skydda den kritiska infrastrukturen och stärka dess motståndskraft. Sabotaget mot Nord Stream-gasledningen visar hur bråttom det är med den här uppgiften i hela Europa. Avsikten är att i samband med det nationella genomförandet av EU-direktivet granska och utveckla läget i fråga om den kritiska infrastrukturen och regleringen av den också i ett vidare perspektiv utifrån nationella utgångspunkter och behov, säger inrikesminister Krista Mikkonen.
Direktivförslagets tillämpningsområde omfattar elva sektorer
År 2020 publicerade Europeiska kommissionen en strategi för EU:s säkerhetsunion. Enligt strategin ska de kritiska aktörernas fysiska och digitala resiliens främjas på ett övergripande sätt. EU-länderna ska genom enhetliga förfaranden fastställa och identifiera aktörer som är kritiska med tanke på samhällenas funktionsförmåga och förbättra deras resiliens. På så sätt förbättrar man också EU:s och medlemsländernas beredskap för bredspektrig påverkan, till exempel hybridhot.
Lagprojektet genomförs inom de sektorer som fastställts i Europaparlamentets och rådets direktiv om kritiska entiteters motståndskraft. Direktivförslagets tillämpningsområde omfattar elva sektorer: transport, energi, bankverksamhet, finansmarknadsinfrastruktur, hälso- och sjukvård, livsmedel, dricksvatten, avloppsvatten, digital infrastruktur, offentlig förvaltning och rymd. Vid genomförandet av direktivet kan sektorer och delsektorer fogas till den nationella regleringen, om det anses behövligt.
Arbetet i lagprojektet baserar sig på kartläggningar som gjorts tidigare
Våren 2022 lämnade statsrådet en redogörelse om förändringarna i den säkerhetspolitiska miljön till riksdagen. I redogörelsen förutsätts det att ett lagstiftningsprojekt tillsätts för att bereda ett förslag till lagstiftning om stärkande av den kritiska infrastrukturens resiliens.
Ministerierna kartlade den gällande nationella lagstiftningen och utvecklingsobjekten i myndighetsverksamheten efter det att redogörelsen hade lämnats. Utifrån kartläggningen har man identifierat ett behov av att centraliserat organisera myndighetsfunktioner och myndighetstillsynen under statsrådet. De kartläggningar som redan gjorts utgör grunden för arbetet i lagprojektet.
Projektet omfattar flera förvaltningsområden och styrs av en styrgrupp som består av kanslichefer
En styrgrupp ska tillsättas för att styra projektet och dra riktlinjer. Styrgruppen ska bestå av kanslicheferna för statsrådets kansli, inrikesministeriet, försvarsministeriet, arbets- och näringsministeriet, kommunikationsministeriet, jord- och skogsbruksministeriet och justitieministeriet. Ordförande för styrgruppen är inrikesministeriets kanslichef och vice ordförande statssekreteraren vid statsrådets kansli.
Projektet gäller flera befintliga funktioner vid ämbetsverken. En separat expertgrupp utses bland annat för kartläggning av nuläget. Gruppens sakkunskap utnyttjas i bred utsträckning också vid beredningen av ny lagstiftning och planeringen av stöd- och tillsynsmodeller som gäller resiliens. Permanenta sakkunniga utses från Försörjningsberedskapscentralen, Transport- och kommunikationsverket, Energimyndigheten och Lantmäteriverket.
EU-direktivet träder i kraft i december
Förslaget till CER-direktiv är en del av genomförandet av strategin för EU:s säkerhetsunion. Genomförandet omfattar även en ny cybersäkerhetsstrategi och en uppdatering av nätverks- och informationssäkerhetsdirektivet. Ett lagprojekt som gäller det nationella genomförandet av det sistnämnda direktivet tillsätts i december vid kommunikationsministeriet.
CER-direktivet uppskattas träda i kraft under 2022. Det har getts en beredningstid på 21 månader för de författningsändringar som direktivet förutsätter.
Ytterligare information:
Kirsi Pimiä, kanslichef, ordförande för styrgruppen, tfn 0295 488 203, [email protected]
Petri Knape, direktör för enheten för nationell säkerhet, tfn 0295 488 235, [email protected]
Eero Kytömaa, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 488 280, [email protected]