Polisbarometern: finländarnas förtroende för polisen är fortfarande starkt
Merparten av finländarna har fortfarande förtroende för polisen. Hela 91 procent av dem som svarade på den färska enkäten Polisbarometern har rätt så stort eller mycket stort förtroende för polisen. Förtroendet har minskat något jämfört med den föregående mätningen (2018: 95 %). På basis av resultaten har polisen lyckats bra i sina viktigaste uppgifter, och polisarbetet uppskattas.
– Med tanke på det finländska samhället och rättssystemet är det viktigt att människorna litar på polisen och andra säkerhetsmyndigheter. Förtroendet är på hög nivå i vårt land, men vi måste varje dag arbeta för att upprätthålla det. Förtroendet måste vinnas vid varje möte mellan människor, säger inrikesminister Maria Ohisalo.
Polisen lyckas väl med sådana operativa uppgifter som medborgarna anser vara de viktigaste uppgifterna för polisen. Till dessa hör bland annat att svara på brådskande larm samt att reda ut och bekämpa våldsbrott. De som intervjuades för polisbarometerundersökningen anser också att polisen är rättvis och behandlar dem relativt väl.
Även om allt färre blir offer för brott och trots att exempelvis dödligt våld och egendomsbrott har minskat under en längre tid har förtroendet för effekterna av polisens verksamhet minskat något under de senaste åren.
– Under det senaste årtiondet har antalet poliser minskat med hundratals, men de politiska beslutsfattarna har nu börjat öka antalet poliser. Den här riktningen är rätt och nödvändig också med tanke på verksamhetens effekt. Polisen gör sitt yttersta för att se till att finländarnas vardag är säker, konstaterar polisöverdirektör Seppo Kolehmainen.
Förtroendet för polisen har hållit hög nivå redan länge
Finland är redan nu ett av världens ledande länder i många jämförelser som gäller säkerhet. Detta syns också i det faktum att medborgarnas förtroende för säkerhetsmyndigheterna över huvud taget är på en mycket hög nivå. Förutom på polisen litar man också i stor utsträckning på till exempel räddningsväsendets, Gränsbevakningsväsendets och nödcentralernas verksamhet.
– År efter år är förtroendet för polisen internationellt sett på en hög nivå i Finland, och det är jag mycket glad över. Samtidigt är förväntningarna på polisen dock mycket höga – ett lyckat arbete leder till höga målsättningar, konstaterar minister Ohisalo.
Möten med personer med olika kulturella bakgrund och ökad synlighet för polisen som utvecklingsobjekt
Enligt dem som svarade på enkäten behöver polisens inställning till personer från andra kulturer utvecklas. Cirka hälften (53 %) av de personer som intervjuades för undersökningen bedömde att polisen förhåller sig på samma sätt till både finländare och personer med någon annan kulturell bakgrund än finländare.
Cirka 39 procent av dem som svarade på årets enkät ansåg att det är ganska sannolikt eller mycket sannolikt att det finns korruption eller oetisk verksamhet inom polisen. Uppskattningarna av korruption inom polisen förändrades under 2012 och 2014 i en mer negativ riktning och har förblivit på en sämre nivå än tidigare.
Ett permanent utvecklingsobjekt är att trygga tillgången till polisens tjänster samt polisens synlighet på lika villkor för alla medborgare. Största delen av de intervjuade ansåg att polisen antingen helt eller huvudsakligen kan bära ansvaret för att garantera den allmänna ordningen och säkerheten. Cirka 15 procent tyckte att polisen kan bära ansvaret för den allmänna ordningen och säkerheten endast i ganska liten mån eller nästan inte alls. Svarsfördelningen är något mer polariserad jämfört med 2010-talets undersökningsresultat. Detta påverkas av den ojämna fördelningen av tillgången på tjänster i tätorterna och i glesbebyggda områden.
Medborgarna mest bekymrade över rattfylleri
De intervjuades oro över olika brottsfenomen har minskat genomgående under de senaste två åren. Oron över olika brottsfenomen, med undantag för it-brottsligheten, har minskat betydligt också under en längre tid – både på 2010-talet och under hela undersökningsperioden i undersökningsserien.
De brott som oroar medborgarna mest är rattfylleri, användning och försäljning av narkotika, misshandel, brott med skjutvapen, sexuella trakasserier och sexuellt våld samt hatbrott. 80 procent av respondenterna var väldigt mycket eller ganska mycket bekymrade över rattfylleri. Exempelvis terrorismen i Finland oroade 53 procent av respondenterna väldigt mycket eller ganska mycket.
Enkätdeltagarna fick också frågan om hur stort problem de anser brottsligheten i deras närmaste omgivning vara. Cirka 79 procent av respondenterna bedömde att brottslighetssituationen i deras närmaste omgivning inte är särskilt allvarlig eller att den nästan inte alls är allvarlig.
Bakgrund
Undersökningen utfördes innan coronavirusepidemin bröt ut i Finland. Resultaten av den nyaste polisbarometerundersökningen avspeglar situationen i Finland vid tidpunkten för undersökningen, dvs. 4.2–3.3.2020. För undersökningen intervjuades sammanlagt 1 082 finländare från Fastlandsfinland i åldern 15–79. Polisyrkeshögskolan har ansvarat för analysen och rapporten av resultaten av polisbarometern.
Polisbarometern har klarlagt medborgarnas uppfattningar om polisverksamheten och läget i fråga om Finlands inre säkerhet redan i 20 år. Undersökningen genomförs med två års mellanrum.
Ytterligare information
Matti Vuorensyrjä, forskare, Polisyrkeshögskolan, tfn 0295 483 806, [email protected] (15.7)
Inrikesministeriets pressmeddelande 9.7: Arbetsgrupp föreslår maximala aktionsberedskapstider för polisen