Hoppa till innehåll

Inrikesministeriets budgetförslag för 2007

inrikesministeriet
Utgivningsdatum 27.7.2006 14.00
Pressmeddelande -

I förslaget till stadsbudget för inrikesministeriets förvaltningsområde 2007 föreslås att den goda säkerhetssituationen och den positiva säkerhetskulturen stärks samt att en aktiv och reglerad invandrarpolitik stimuleras. Planerna på att sammanföra invandrarförvaltningen och invandrarpolitiken till inrikesförvaltningen fortsätter. Den nationella beredskapen för civil krishantering utvecklas. Under 2007 inrättas en utbildningscentral för utbildning i civil krishantering i anslutning till räddningsinstitutet i Kuopio.

Tillgången till kommunal basservice av god kvalitet tryggas i hela landet genom en skälig skatte- och avgiftsbörda. Reformen av kommun- och servicestrukturen genomförs. En lag om planeringen och genomförandet av reformen och i anslutning till den en ändring av kommunindelningslagen träder i kraft den 1 januari 2007.

Regionalpolitikens strategiska roll när det gäller beslutsfattandet stärks genom strategin för EU:s regional- och strukturpolitik 2007-2013, statsrådets beslut om de nationella målen för regionutvecklingen och landskapsprogrammen.

Tillgången på statliga tjänster tryggas i alla regioner genom att statens serviceproduktion inom region- och lokalförvaltningen utvecklas och genom att ett tillräckligt omspännandenät av enheter inom lokalförvaltningen bibehålls.

Enligt inrikesministeriets budgetförslag kommer inrikesministeriets personalresurs att vara 17705 årsverken nästa år.

Inrikesförvaltningens produktivitet förbättras genom att gemensamma funktioner koncentreras till servicecentraler. Servicecentralen för ekonomi- och personalförvaltning inledde sin verksamhet i början av 2006. Telefonitjänsterna koncentreras till Kajana från början av 2007. Polisens datacentral blir en servicecentral, Polisens teknikcentral börjar tillhandahålla tjänster också för andra säkerhetsmyndigheter, förvaltningen av förvaltningsområdets lokalfrågor och upphandlingsfunktionen sammanförs. Produktivitetsnytta uppnås också genom att tjänsterna och processerna blir elektroniska. När produktiviteten effektiviseras skall polisens, gränsbevakningsväsendets och nödcentralsverkens operativa handlingsförmåga säkras.

Förvaltningsområdets totalutgifter är 1572 miljoner euro. Dessutom föreslår inrikesministeriet utgifter på cirka 44 miljoner euro som överskrider ramen för huvudtiteln. Bl.a. föreslås att finansieringsunderstödet enligt prövning till kommunerna höjs med 15 miljoner d.v.s. till 25 miljoner euro och polisväsendets omkostnader med 10,7 miljoner euro. För Utlänningsverket föreslås ett tilläggsanslag på 370000 euro för spårande av minderåriga asylsökande.

Finanspolitiska ministerutskottet har beslutat överföra förvaltningsansvaret för Erillisverkko Oy till inrikesministeriet. Budgetöverföringen genomförs i budgeten för 2007.

Polisen satsar på bekämpning av organiserad internationell brottslighet, narkotikabrott och ekonomiska brott samt trafikövervakning

Polisens verksamhetsförutsättningar tryggas genom att antalet polismän nationellt hålls på samma nivå som 2002.

Enligt programmet för den inre säkerheten satsar polisen på att bekämpa organiserad internationell brottslighet, narkotikabrott och ekonomiska brott. Möjligheterna att begå ekonomiska brott skall försvåras. Dessutom genomförs ett brottsbekämpningsprogram i syfte att minska våldsbrott i fråga om åtgärder som gäller poliser.

Polisen är med om att ytterligare utveckla regionala och lokala säkerhetsplaner enligt programmet för den inre säkerheten. Dessutom genomförs samarbetet med den privata sektorn enligt strategin för företagssäkerhet. Familjevåld och våld mot närstående förebyggs i samarbete med andra myndigheter.

Polisen genomför en trafikövervakningsstrategi, där speciell vikt fästs vid bland annat övervakningen av den tunga landsvägstrafiken i samarbete med andra myndigheter. Den automatiska trafikövervakningen utvidgas i samarbete med vägförvaltningen och ny trafikövervakningsteknik införs.

Räddningsväsendet omorganiserar befolkningsskyddssystemet

Inom räddningsväsendet inleds de förberedelser som förutsätts i strategin för skydd av befolkningen, där bl.a. skyldigheten att bygga skyddsrum och förpliktelserna till egen beredskap ses över och systemen för att varna befolkningen uppdateras så att de motsvarar dagens hotbilder.

Räddningsverkets insatser vid storolyckor samt de datasystem som behövs i samband med olyckorna utvecklas. Dessutom genomförs räddningsåtgärder som syftar till att förbättra boendesäkerheten med det centrala målet att minska dödsfall i samband med bränder.

Nödcentralernas verksamhetsförutsättningar stärks, tjänsterna och deras kvalitet utvecklas samt ledningen förbättras så att nödcentralerna går i land med sina uppgifter. Nödcentralernas resurser skall kunna användas gemensamt på ett effektivare sätt och därför utvecklas nödcentralsdatasystemet och verksamhetssätten.

Gränsbevakningsväsendet satsar på en smidig gränstrafik, bekämpning av gränsöverskridande brottslighet, övervakning av miljöbrott på havsområdet och sjösäkerhet

Gränsbevakningsväsendet anpassar verksamheten och organisationen till ändringarna i den reviderade gränsbevakningslagen. Gränsbevakningsväsendet är med om att genomföra programmet för den inre säkerheten och öka medborgarnas säkerhet genom att minska brott, störningar och olyckor.

Kampen mot människohandel utvecklas enligt inrikesministeriets handlingsplan mot människohandel. Resedokument försedda med biometriska kännetecken tas i bruk i samarbete med andra myndigheter och de tekniska utrustningarna i samband med gränskontroller utvecklas.

Gränsövergångsställena speciellt Vaalimaa och Helsingfors-Vanda anpassas till de behov som den ökade gränstrafiken medför. Gränsbevakningsväsendet utvecklas som mångsidig myndighet för havsfrågor genom två strategiska utvecklingsprogram (Sjöräddning 2015 och Sjösäkerhet och havsmiljön 2015). Dessutom utvecklas förmågan att upptäcka, undersöka och analysera fartygsutsläpp och administrera betalningspåföljderna.

Utlänningsverket satsar på snabbhet i beslutsfattande

Utlänningsverkets mål är att antalet beslut skall motsvara minst antalet väckta ärenden. Genomströmningstiderna för väckta ansökningar hålls åtminstone på den uppnådda nivån. Arbetet på att utveckla Utlänningsverkets behandlingsprocesser och en förkortning av behandlingstiderna fortsätter målmedvetet.

Arbetet på att göra utlänningsverkets operativa huvudprocesser elektroniska fortsätter.

Kommun- och servicestrukturerna förnyas

Utgående från ramlagen om reformen av kommun- och servicestrukturerna som träder i kraft i början av 2007 genomförs åtgärderna på lagstiftnings- och förvaltningsnivå så att reformen kan träda i kraft i början av 2009.

För att stärka kommunernas ekonomiska situation och självstyrelse och för att skapa ett enklare finansieringssystem som ger bättre insyn utreds behoven att utveckla statsandelsystemet och kommunalbeskattningen samt att stärka kommunernas skatteunderlag. Det nya systemet får inte hindra eller försvåra kommunsammanslagningar.

Regeringen avlåter en proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av kommunindelningslagen där bestämmelserna i lagen revideras ifråga om formen och nivån på sammanslagningsunderstöden. Lagen träder i kraft 2007. Inrikesministeriet föreslår cirka 55 miljoner euro i sammanslagningsunderstöd för kommunerna och kommunindelningar samt i stöd för kommunsamarbete.

Enheten KommunIT börjar sin verksamhet fullt ut

Enheten KommunIT inrättades vid inrikesministeriet den 1 september 2006 för att styra utvecklingen av dataadministrationen. Enhetens verksamhet börjar i full utsträckning från början av 2007. Genom funktionen KommunIT främjas tillgången på de tjänster som kommunerna skall tillhandahålla och kvaliteten på tjänsterna förbättras.

Samservicens tjänstesortiment breddas och förenhetligas och flera elektroniska samservicetjänster tas fram. De elektroniska tjänster som tillhandahålls av inrikesförvaltningen ökar under 2007. Polisens tillståndstjänster blir elektroniska.

Regionernas konkurrenskraft stärks

Regionernas konkurrenskraft skall stärkas och en balanserad regionstruktur utvecklas genom åtgärder för att stödja den regionala kompetensen, företagsamheten och sysselsättningen samt skapa förutsättningar för att upprätthålla välfärdssamhällets grundläggande struktur. Det kontrolleras regelbundet hur målet genomförs. Landskapsförbunden har uppsatt mål för utvecklingen av sina regioner i landskapsprogrammen.

En balanserad utveckling av landet främjas genom EU-programmen. De nationella regionutvecklingsresurserna satsas främst på att stärka regionernas konkurrenskraft. Europeiska regionala utvecklingsfondens medfinansiering av EU:s regionala mål 1- och mål 2- program 2007 är 138 miljoner euro. Medlen skall främst användas för att skapa nya arbetstillfällen och nya företag, stödja företagens förmåga att förnya sig samt utveckla kompetensen och stärka samarbetet i form av nätverk. Den statliga medfinansieringen av program som finansieras ur EU:s strukturfonder under inrikesministeriets huvudtitel är cirka 28 miljoner euro.

Ändringen av regionutvecklingslagen som träder i kraft i början av 2007 stärker landskapsförbundens ställning som regionutvecklingsmyndigheter och ökar samarbetet i regionerna, mellan regionerna och centralförvaltningen samt inom centralförvaltningen. Inrikesministeriets anslag för påverkan av regionutvecklingen är främst landskapsutvecklingspengarna och Kajanalands utvecklingspengar.

Landskapsutvecklingspengarna på 31,5 miljoner euro till alla landskap fördelas enligt statsrådets beslut till landskapsförbunden som skall använda dem i samband med specialprogram för genomförande av de nationella målen för regionutvecklingen. Det föreslås att det reserveras 44 miljoner euro för förvaltningsförsöket i Kajanaland. Kajanalands landskapsfullmäktige beslutar hur pengarna skall användas.

Målet för programmet för kompetenscentra 2007-2013 är bl.a. att få fram klusterbaserade nya innovationer som bygger på spetskompetens och att stödja specialisering mellan regionerna. Programmet för regioncentra genomförs som en del regeringens stadspolitiska strategiska riktlinjer och utvecklandet av landskapen. Särskild vikt fästs vid att stärka stadsnätet. Helsingforsregionens konkurrenskraft och inbördes samarbete utvecklas.

Servicemål för länsstyrelserna och magistraterna

För länsstyrelserna uppsätts regionala servicemål och genomförandet av målen utvärderas i samband med resultatförhandlingarna mellan ministerierna och länsstyrelserna. Servicemålen rapporteras i utvärderingsrapporter om basservicen. Länsstyrelserna skall införa ett system för att få kundkommentarer om kvaliteten på de viktigaste tjänsterna.

Servicemål uppsätts också för magistraterna.

Närmare information: kanslichef Ritva Viljanen, (09) 160 42803, ekonomidirektör Jukka Aalto (09) 160 44847,statssekreterare Kari Salmi (09) 160 42802,statssekreterare Antti Mykkänen (09) 160 44510,specialmedareberare Ismo Kainulainen (09) 160 44633,specialmedarbetare Timo Reina, (09) 160 43511