En lägesrapport som utvärderar aktiveringsmodellens konsekvenser har publicerats

Enligt utredningen som beställts av arbets- och näringsministeriet deltog fler i sysselsättningsfrämjande service än tidigare efter införandet av aktiveringsmodellen. Mängden arbete under arbetslöshetstiden ökade också.

Införandet av aktiveringsmodellen minskade utkomstskyddet för arbetslösa för drygt en tredjedel av de som fick arbetslöshetsförmåner i början av 2018. Arbetslöshetsförmånerna sänktes särskilt ofta för äldre arbetslösa och utkomstskyddet för de som får tilläggsdagar med arbetslöshetsdagpenning. 

Efter att aktiveringsmodellen trätt i kraft ökade deltagandet i sysselsättningsfrämjande service. Deltagandet i korta tjänster som precis uppfyller villkoren enligt aktiveringsmodellen ökade särskilt. Enligt utredningen förefaller arbets- och näringsbyråerna ha reagerat på den ökade efterfrågan på service genom att öka utbudet av korta utbildningsperioder. 

Både arbete under arbetslösheten och bortfall från det inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa ökade efter införandet av aktiveringsmodellen. Delvis är det dock fråga om en förbättrad sysselsättningssituation och effekter av andra reformer. Eftersom aktiveringsmodellen gäller nästan alla arbetslösa finns det inte någon lämplig kontrollgrupp som man kunde jämföra med de arbetslösa som omfattas av aktiveringsmodellen. Därmed är det svårt att avskilja effekten av förändringar i konjunkturläget med effekten av aktiveringsmodellen. 

Enligt resultaten av en enkät riktad till sakkunniga vid arbets- och näringsbyråerna som ingår i utredningen anses aktiveringsmodellen i sin nuvarande form inte vara ett ändamålsenligt sätt att främja sysselsättningen. Arbetslösa har olika förutsättningar och möjligheter att uppfylla villkoret enligt aktiveringsmodellen av antingen individuella eller sociala skäl. 

Bakgrund

Förändringen av de arbetslösas aktivitet efter införandet av aktiveringsmodellen utvärderas av Statens ekonomiska forskningscentral och Åbo universitet på uppdrag av arbets- och näringsministeriet.

I aktiveringsmodellen inom utkomstskyddet för arbetslösa som trädde i kraft i början av 2018 kontrolleras den arbetslösas aktivitet. Om aktiviteten inte är tillräcklig sänks arbetslöshetsförmånen med 4,65 procent för de följande 65 betalningsdagarna. Syftet med modellen är att uppmuntra att ta emot även kortvariga vikariat och tidsbegränsade jobb och därmed förebygga långtidsarbetslöshet och öka sysselsättningen.

I undersökningen utreddes uppfyllandet av villkoret för aktivitet i olika grupper av arbetslösa samt förändringar av aktiveringen efter införandet av aktiveringsmodellen med hjälp av registeruppgifter. Aktiveringsmodellens inverkan på arbets- och näringsbyråns tjänster och byråns arbete utvärderades också genom både en enkät till sakkunniga och chefer på arbets- och näringsbyråerna och intervjuer av cheferna och de sakkunniga vid fyra byråer. 

Resultaten av lägesrapporten är preliminära. Projektets slutrapport utkommer i slutet av oktober 2019.

Ytterligare information
Kimmo Ruth, arbetsmarknadsråd, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 048 073
Tomi Kyyrä, forskningsprofessor, Statens ekonomiska forskningscentral VATT, tfn 0295 519 427
Roope Uusitalo, professor, Helsingfors universitet och Statens ekonomiska forskningscentral, tfn 050 432 6094