Hoppa till innehåll

Arbets- och näringsministeriets analys: Den förväntade tiden i arbete för 18-åringar är 34 arbetsår och arbetslöshetstiden förväntas uppgå till 3,6 år

arbets- och näringsministeriet
Utgivningsdatum 22.3.2024 9.17
Pressmeddelande
Kuvassa on viisi nuorta ihmistä keskustelemassa ja tekemässä muistiinpanoja pyöreän pöydän ääressä.

Den förväntade längden på arbetskarriären för 18-åring som kommit in på arbetsmarknaden 2022 är cirka 34 år. Lägre sysselsättning minskar arbetskarriärens längd, och högre sysselsättning höjer den på motsvarande sätt. Till exempel med en sysselsättningsgrad på 80 procent förväntas längden på en 18-årings arbetskarriär uppgå till nästan 37 år.

Det finns stora skillnader i förväntningarna på männens och kvinnornas läge på arbetsmarknaden. Detta gäller särskilt den förväntade arbetslöshetstiden: en 18-årig man som kommer in på arbetsmarknaden förväntas vara arbetslös i genomsnitt 4,1 år under sin karriär, en kvinna endast 3,1 år.

År 2022 var det förväntade arbetslöshetstiden för hela befolkningen cirka 3,6 år. I denna fråga spelar utbildningsnivån en viktig roll. För personer med utbildning på grundnivå var den förväntade arbetslöshetstiden cirka 3,8 gånger högre än för personer med examen på högre nivå. Examen på högre nivå ger i genomsnitt ett mycket bra skydd mot arbetslöshet jämfört med andra utbildningsnivåer.

Uppgifterna baserar sig på arbets- och näringsministeriets färska analys, som gäller den förväntade tiden i arbete, arbetslöshetstiden och tiden utanför arbetskraften åren 2010–2022. Uppgifterna baserar sig förutom på den förväntade livslängden också på uppgifterna i sysselsättningsstatistiken och examensregistret. Beräkningen av förväntningarna på sysselsättning och arbetslöshet baserar sig på en liknande metod som beräkningen av förväntad livslängd eller pensionsålder. 

Livscykelanalyser stöder planeringen sysselsättningspolitiska åtgärder

Uppgifter som baserar sig på livscykelanalyser är väsentliga med tanke på sysselsättningspolitiken. De kan utnyttjas vid bedömningen av frågor som gäller arbete, arbetslöshet och tiden utanför arbetsmarknaden. De ger också ett kunskapsunderlag som kan användas vid bedömningen av olika politiska åtgärder och deras konsekvenser till exempel när det gäller kostnaderna för arbetslöshet.

I analysen har man beräknat de kostnader som utkomstskyddet för arbetslösa medför för staten för varje 1-årsåldersgrupp. Beräkningar som baserar sig på betalda förmåner och arbetslöshetens längd 2022 visar att statens förväntade kostnader för arbetslöshetsförmåner under livscykeln för hela åldersgruppen 18-åringar som kommer in på arbetsmarknaden uppgår till över 2,1 miljarder euro. Till exempel för den återstående arbetskarriären för åldersgruppen 50 år är motsvarande kostnader 777 miljoner euro.

Den förväntade tiden i arbete har under en längre tidsperiod ökat, men skillnaderna mellan olika grupper är stora. Detta kan påverkas genom sysselsättningspolitiska åtgärder. De närmaste åren torde visa om till exempel höjningen av läropliktsåldern påverkar den förväntade tiden i arbete.

Ju längre arbetskarriären är, desto mer tjänar individen in förvärvsinkomster och social trygghet. Även om löneskillnaderna inte beaktas är det lätt att se att det finns en stor skillnad i livsinkomsterna och till exempel i pensionstillväxten om den förväntade arbetstiden på grundstadienivå är 23 år och på högskolenivå 39 år. 

Ytterligare information:

Heikki Räisänen, forskningsdirektör, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 047 118