Den kompletterande HIISI-utredningen ger ett gediget kunskapsunderlag för regeringens klimatplaner och deras konsekvensbedömningar

Den kompletterande HIISI-utredningen, som publicerades av Teknologiska forskningscentralen den 18 februari 2022, utvärderar huruvida regeringens klimat- och energipolitiska beslut är tillräckliga för att Finland ska uppnå koldioxidneutralitet fram till år 2035 samt de utsläppsmål som anges i utkastet till klimatlag för 2030, 2040 och 2050.

En kompletterande utredning behövdes eftersom en rad nya klimatrelaterade skrivningar godkändes vid regeringens budgetförhandlingar i september 2021. Samtidigt kom regeringen överens om att forskningsinstitut och klimatpanelen på våren 2022 ska bedöma huruvida de klimatrelaterade skrivningarna och åtgärderna är tillräckliga med tanke på Finlands klimatmål, så att man vet hur mycket nya åtgärder som ännu behöver fastställas. Tidsmässigt var det inte möjligt att bedöma detta i den VN TEAS-utredning vid namn HIISI som statsrådets kansli beställde och vars resultat publicerades den 1 december 2021.

I den kompletterande utredningen uppskattades också hur väl Finlands nuvarande klimat- och energibeslut är i linje med uppnåendet av föreslagna mål i EU:s 55 %-paket (Fit for 55). Målen som granskades gäller utsläpp av växthusgaser inom sektorn för ansvarsfördelning, andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen samt mängden slutlig energiförbrukning år 2030.

De åtgärder som inkluderats i utredningens politikscenario (WAM-н) leder som helhet till en betydande minskning av utsläppen av växthusgaser, en ökad mängd förnybar energi och effektivare energianvändning. För att uppnå målet om koldioxidneutralitet och målet för ansvarsfördelningssektorn i enlighet med EU:s förslag krävs dock ytterligare åtgärder i en allt ökande grad då utsläppsmålen skärps efter 2030 och 2035. Det bör dessutom beaktas att det i scenariot inkluderats en rad åtgärder som fortfarande saknar antingen politiska beslut eller investeringsbeslut från företag.

”Den utredning som nu färdigställdes bidrar med ett forskningsbaserat informationsunderlag för finslipningen av utkastet till den nationella klimat- och energistrategin. De scenarier som uppdaterades i den kompletterande utredningen ger en aktuell helhetsbild av storleken på klimatutmaningen och de olika sektorernas möjligheter att svara på den”, konstaterar Petteri Kuuva, industriråd vid arbets- och näringsministeriet.

Klimat- och energistrategin omfattar alla utsläppskällor för växthusgaser (utsläppshandelssektorn, ansvarsfördelningssektorn och markanvändningssektorn) och kolsänkor (markanvändningssektorn). I både de politiska åtgärder som dras upp i strategin och de scenarier som är baserade på dem ägnas särskild uppmärksamhet åt att uppfylla EU:s klimat- och energimål för 2030 och målet för koldioxidneutralitet 2035 i regeringsprogrammet. Arbets- och näringsministeriet skickar utkastet till strategin på en omfattande remiss i mars.

Totala utsläpp av växthusgaser och uppnåendet av klimatmålen 2030–2050

”För att Finlands kolneutralitetsmål ska uppnås senast 2035 och för att utsläppsmålen ska uppnås senast 2030 krävs betydande utsläppsminskningar inom tio år. Regeringens politiska beslut leder i rätt riktning vad gäller utsläppsminskning, men genomförandet av åtgärderna bör säkerställas och enligt analysen som utarbetats i den kompletterande HIISI-utredningen kommer ytterligare åtgärder antagligen att behövas”, konstaterar Tiina Koljonen, chef för forskningsgruppen vid Teknologiska forskningscentralen.

Enligt utredningen kommer Finlands växthusgasutsläpp år 2030 att uppgå till något under 31 Mt CO2-ekv (megaton koldioxidekvivalenter). Enligt minskningsmålet på 60 procent får utsläppen inte överstiga 28 Mt, dvs. utsläppsgapet skulle då uppgå till drygt 2 Mt. I granskningarna är referensåret för utsläpp år 1990.

År 2035 skulle utsläppen uppgå till 25 Mt. Enligt minskningsmålet på 70 procent som grundar sig på markanvändningssektorns uppskattning av nettokolsänkor på 21 Mt CO2-ekv. får utsläppen uppgå till högst 21 Mt, dvs. utsläppsgapet skulle uppgå till drygt 4 Mt.

År 2040 skulle utsläppen uppgå till 19 Mt. Minskningsmålet skulle då vara 80 procent och utsläppen skulle få uppgå till högst 14 Mt, vilket skulle innebära ett utsläppsgap på cirka 5 Mt.

År 2050 skulle utsläppen uppgå till cirka 7 Mt. Minskningsmålet skulle redan ha stigit till minst 90 procent, vilket skulle innebära att utsläppen skulle få uppgå till högst 7 Mt, dvs. ett utsläppsgap som är nära noll. För att nå detta mål krävs att koldioxid avlägsnas ur atmosfären förutom med naturliga kolsänkor även med tekniska medel (CCS och BECS) i Finland och att den koldioxid som tas till vara lagras i långvariga produkter eller geologiska formationer.

Det finns stora osäkerheter när det gäller att uppnå det övergripande målet för utsläpp av växthusgaser och utvecklingen kan också vara mer gynnsam än vad scenariot WAM-н i utredningen antyder. 

När det gäller de totala utsläppen är det viktigt att komma ihåg att alla utsläppssektorer måste minska sina utsläpp betydligt för att målet om koldioxidneutralitet ska uppnås senast 2035. Beräkningarna tyder på att utsläppsgapet kommer att öka fram till år 2040, varefter den nya teknik som man räknade med vid modelleringen kommer att göra det möjligt att minska utsläppen av växthusgaser med upp till 90 procent år 2050. 

I scenarierna uppnår andelen förnybar energi målnivån på 60 procent av den slutliga energiförbrukningen 2030 och uppfyller därmed det riktgivandet målet för Finland som beräknats i enlighet med den princip som anges i EU:s utkast till direktiv om förnybar energi. 

Den slutliga energiförbrukningen för Finland enligt EU:s beräkningsregler skulle vara 266 TWh (utan internationell flygtrafik), vilket är mer än det beräknade målet på 255 TWh för Finland i förslaget till energieffektivitetsdirektiv i EU:s 55 %-paket. Målen för koldioxidneutralitet är sannolikt svåra att förena med kraven på energieffektivitet, trots att energianvändningen effektiviseras avsevärt inom alla energisektorer.

Enligt utredningen bör behovet av ytterligare åtgärder ses över senast när det finns mer information om EU:s nya klimat- och energipolitiska beslut. Dessutom skulle det vara viktigt att göra en helhetsbedömning av 55 %-paketet ur Finlands perspektiv i samarbete med andra forskningsinstitut som var och en granskar de olika delarna av 55 %-paketet och förslagen till direktiv. 

Den kompletterande HIISI-utredningen sändes i förväg som bakgrundsmaterial till Finlands miljöcentral, Naturresursinstitutet och Meteorologiska institutet samt Finlands klimatpanel, av vilka miljöministeriet hade, utöver av Teknologiska forskningscentralen, begärt ett utlåtande senast den 11 februari 2022 om huruvida klimatåtgärderna inom ansvarsfördelningssektorn är tillräckliga.

Mer information ges av
Tiina Koljonen, chef för forskningsgruppen, Teknologiska forskningscentralen VTT Ab, tfn 020 722 5806
Petteri Kuuva, industriråd, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 506 4819 (ordförande för projektets styrgrupp)