Hoppa till innehåll

Finland ställer sig bakom EU:s gemensamma regler för onlineplattformar

arbets- och näringsministerietkommunikationsministeriet
Utgivningsdatum 4.2.2021 13.59 | Publicerad på svenska 4.2.2021 kl. 14.43
Pressmeddelande
Kuvassa kädet näppäilevät kannettavaa tietokonetta ja merkkijonot symboloivat verkon välityksellä lähtevää tietoa

Europeiska kommissionen har lagt fram två förslag till en rättsakt som syftar till att göra nätmiljön säkrare och rättvisare för konsumenter och företag. Den ena av de föreslagna förordningarna gäller digitala tjänster och den andra den digitala marknaden. Finland stöder målen för förordningsförslagen och föreslår preciseringar i den fortsatta beredningen.

Statsrådet lämnade 4.2.2021 U-skrivelser till riksdagen där det redogörs för innehållet i och konsekvenserna av kommissionens förslag samt för Finlands ståndpunkter till förslagen.

Syftet med rättsakten om digitala tjänster är att förbättra den digitala inre marknadens funktionssätt och i synnerhet utbudet av s.k. förmedlingstjänster. Med förmedlingstjänster avses tjänster som tillhandahålls av olika aktörer på internet, såsom molntjänster, onlineplattformar och innehållsleveransnätverk.

Syftet med förslaget är att fastställa EU-omfattande regler för olika internetaktörer, från de minsta aktörerna till de största globala onlineplattformarna. Aktörerna åläggs krav på tillbörlig aktsamhet som står i proportion till deras tjänster och deras storlek och som syftar till en trygg, förutsägbar och tillförlitlig nätmiljö.

Statsrådet anser att man effektivt bör ingripa i olagligt innehåll på nätet för att onlinemiljön inte ska utnyttjas i olagligt syfte. Regleringen ska då stå i rätt proportion till det mål som eftersträvas med den, och den ska trygga tillgodoseendet av användarnas yttrandefrihet och andra grundläggande fri- och rättigheter samt en hög konsumentskyddsnivå.

Statsrådet stöder målet att bekämpa desinformation och annan informationspåverkan. Förslaget till förordning innehåller flera skyldigheter och åtgärder för tjänsteleverantörer som stöder detta mål och som statsrådet i princip stöder.

Statsrådet understöder stärkandet av konsumenternas ställning till exempel genom bestämmelser om spårbarhet för näringsidkare på onlinemarknadsplatser och om öppenhet i reklam som visas för användarna. Samtidigt är det skäl att beakta skyddet för näringsidkarnas motiverade affärshemligheter. 

Nya skyldigheter för grindvaktsplattformar – målet är att främja små företags tillträde till marknaden

Förordningen om den digitala marknaden riktar sig till de cirka 10–15 största företag som tillhandahåller centrala plattformstjänster inom EU. De centrala plattformstjänster som beskrivs i förordningen är till exempel sökmotorer, operativsystem och onlinebaserade förmedlingstjänster. 

Genom förordningen ingriper man i den orättvisa praxis som tillämpas av grindvakter och som företag och konsumenter möter när de uträttar ärenden på onlineplattformar. Detta ökar öppenheten i fråga om digitala tjänster och främjar mindre digitala företags konkurrenskraft och marknadstillträde. Konsumenternas valmöjligheter ökar när företagen samtidigt kan erbjuda sina tjänster genom flera olika plattformstjänster.

Ett företag ska räknas som grindvakt, om

  1. företaget tillhandahåller minst en central plattformstjänst,
  2. företaget har en betydande inverkan på den inre marknaden,
  3. företaget erbjuder företagsanvändarna en viktig kanal för att nå sina kunder,
  4. företaget åtnjuter eller förväntas åtnjuta en fast förankrad och varaktig ställning på marknaden.

I förslaget till författning fastställs också kvantitativa tröskelvärden. Om de uppfylls kan företaget antas uppfylla förutsättningarna för grindvakt. Företaget ska ha möjlighet att försöka motbevisa detta antagande. Grindvaktsföretagen ska bland annat ställa data från företagsanvändarnas och deras kunders verksamhet till företagsanvändarens eget bruk samt främja tjänsternas interoperabilitet mellan olika plattformar.

Statsrådet stöder målen i förordningsförslaget och anser att det är motiverat, eftersom det inte är möjligt att effektivt ingripa i de problem som företag och konsumenter möter genom den nuvarande regleringen. Skyldigheterna ska dock vara motiverade, proportionella och tydliga. Onödiga administrativa bördor ska undvikas. Vid den fortsatta beredningen ska särskild uppmärksamhet fästas också vid skyddet av personuppgifter och grindvaktsföretagens rättsskydd.

Vad händer härnäst?

Riksdagens talman sänder statsrådets U-skrivelse till stora utskottet och bestämmer samtidigt vilket eller vilka specialutskott som ger sitt utlåtande i ärendet till stora utskottet. Ingivandet av skrivelsen till utskotten tillkännages i plenum.

Behandlingen av förslagen har också inletts i det beredningsorgan som ansvarar för konkurrenskraften i Europeiska unionens råd samt i Europaparlamentets utskott för den inre marknaden och konsumentskydd. När rådet och Europaparlamentet har antagit sin ståndpunkt kommer de att inleda trepartsförhandlingar med kommissionen. Vid förhandlingarna kommer man preliminärt överens om förordningstexterna, varefter varje organ ännu måste godkänna dem.

Ytterligare information:

Hannele Timonen, ledande sakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 047 141 (förslag till förordning om den digitala marknaden)
Kreetta Simola, kommunikationsråd, kommunikationsministeriet, tfn 050 568 7155 (förslag till förordning om digitala tjänster)