Hoppa till innehåll

Partiellt arbetsföra snabbare i arbete

arbets- och näringsministeriet
Utgivningsdatum 12.11.2020 11.21 | Publicerad på svenska 17.11.2020 kl. 12.26
Nyhet

Kompetenscentret för investeringar i samhällsutveckling har inlett ett praktiskt test av en modellering för främjande av sysselsättningen av partiellt arbetsföra tillsammans med ar-bets- och näringsministeriet, social- och hälsovårdsministeriet och utvecklings- och förvalt-ningscentret. Modellen har byggts upp under de senaste månaderna i samarbete med en stor grupp sakkunniga.

Pilotförsöket genomförs som en del av processerna för förnyelse av servicemodellerna för sysselsättning, såsom kommunala sysselsättningsförsök och programmet för arbetsförmåga. Syftet med testfasen är att påskynda sysselsättningen av partiellt arbetsföra.

I modellen betonas en mer individuell och skräddarsydd kundservice samt ett tätt företags- och arbetsgivarsamarbete

Den modellering för sysselsättningen av partiellt arbetsföra som kompetenscentret låtit göra har väckt stort intresse bland dem som arbetar med sysselsättningstjänster. Med hjälp av det verktyg som tagits fram i modelleringen bedömdes det att de arbetslösas individuella situationer kan identifieras bättre och att man kan rikta åtgärderna i rätt tid. Därför beslutade kompetenscentret för in-vesteringar i samhällsutveckling att kartlägga modelleringens nytta när det gäller att främja sysselsättningen. Kartläggningen genomfördes genom omfattande datainsamling på olika håll i Finland, på olika nivåer inom den offentliga förvaltningen. Den styrande frågan för kartläggningen var: Kan modelleringen av sysselsättningen av partiellt arbetsföra betjäna kundorienteringen i sysselsättningstjänsterna, kundernas servicebehov, kostnadseffektivitet, resultat?

”Detta är en konkret och välstrukturerad modell med hjälp av vilken man kan mäta effekterna”

Kundgrupperingen för modelleringen och en mer specificerad identifiering av kunderna på basis av den anses vara en kritisk punkt i reformen av sysselsättningstjänsterna. Modelleringen erbjuder dessutom en beräkningsmodell för förhandsbedömning och efterhandsbedömning av samhälleliga fördelar. Den modell som byggts upp utifrån registeruppgifterna hjälper att bedöma vilka effekter de projekt som genomförs har på inkomstskatteutfallet inom den offentliga förvaltningen samt på inbesparingarna i arbetslöshetsförmånerna och utgifterna för boende och utkomststöd. Detta tillsammans med kundgrupperingen bidrar till att effektivisera användningen av offentliga medel och möjliggör anskaffning av konsekvenser.

Testning av modelleringen bereds av en gemensam arbetsgrupp och testningen samordnas av kompetenscentret för investeringar i samhällsutveckling. Testningens första fas genomförs med två till tre arbets- och näringsbyråer och kommunen med hjälp av gemensam utveckling. Den första fasen pågår till juni 2021. Lärdomarna i testfasen sprids i stor utsträckning under processen och de kan utnyttjas bland annat i arbetet med att utveckla servicemodellen för nordisk arbetskraft. Om modelleringen visar sig vara effektiv kan den skalas för olika delar av servicesystemet för att förbättra kundorienteringen och den individuella identifieringen av servicebehovet.

Kompetenscentret för investeringar i samhällsutveckling vill stärka samarbetet mellan olika aktörer, säkerställa individuellt stöd för kunderna samt utveckla effektiva tjänster och säkerställa att skattemedlen används på ett resultatgivande sätt.

Ytterligare information:
Anna Tonteri, ledande sakkunnig, kompetenscentret för investeringar i samhällsutveckling anna.tonteri(a)tem.fi
Liisa Björklund, sakkunnig i modelleringsprojekt liisa.bjorklund(a)me.com
Petri Hilli, sakkunnig i modelleringsprojekt, petri.hilli(a)qsa.fi