Rapport: Coronaepidemin förändrade helt målen för företagsstödspolitiken

Antalet företagsstöd har mångdubblats under coronaepidemin, och samtidigt har målen för företagsstöden blivit helt olika än under normala tider. I början av krisen var företagsstödens centrala uppgift att rädda företag med likviditetsproblem från konkurser. På längre sikt bör man med företagsstöden sträva efter att utveckla företagens verksamhet.

Detta framgår av en rapport från forskningssektionen för företagsstöd som gäller företagsstöd som beviljats under coronaepidemin. Rapporten innehåller ingen detaljerad bedömning av coronastöden, utan ger utgångspunkter för forskningssektionens framtida utvärderingsarbete. Avsikten är att forskningssektionens mer omfattande utvärdering av coronastöden ska publiceras våren 2021 som en del av årsrapporten.

På lång sikt måste stöden utveckla företagsverksamheten

I rapporten har man delat in coronapandemin i tre faser och dryftat deras konsekvenser för ekonomin och företagen. Dessa steg är den partiella nedläggningen av ekonomin, återhämtningsfasen och återgången till det normala.

I början av coronakrisen stängdes ekonomin delvis. De strikta begränsningsåtgärderna försvagade snabbt företagens likviditet, men osäkerheten om krisens djup och varaktighet begränsar företagens vilja och möjligheter att ta lån. På så sätt minskade också effektiviteten av borgen och lån i form av företagsstöd. Detta talar för användningen av direkta företagsstöd.

I återhämtningsskedet av ekonomin minskar företagsstödens roll när ekonomin återgår till det normala. När företagen och deras finansiärer på nytt kan förutse framtiden och riskerna för affärsverksamheten, ökar betydelsen av borgen och lån som stödformer väsentligt och betydelsen av direkta stöd minskar.

På lång sikt är målet att återgå till företagsstöd som utvecklar företagen och deras produktion i stället för att upprätthålla de nuvarande företagsstrukturerna och sysselsättningen. Förlängda stödperioder kan bevara företags- och branschstrukturer som inte längre motsvarar efterfrågan efter krisen. Då ökar risken för företagsekonomiskt svaga företag som hålls vid liv med stöd som inte uppmuntrar företagen att utveckla sin verksamhet.

Effekterna av coronakrisen gäller tjänster och privat konsumtion

I rapporten har coronakrisen också jämförts med två tidigare ekonomiska kriser under de senaste decennierna, dvs. recessionen på 1990-talet och den recessionsperiod som började under finanskrisen 2008. Observationerna är mycket preliminära, eftersom coronapandemin fortfarande pågår.

Coronakrisens effekter på industriproduktionen ser måttliga ut jämfört med i synnerhet finanskrisen. Effekterna av coronakrisen riktar sig i stor utsträckning mot tjänsterna. Jämfört med tidigare kriser har coronakrisen i hög grad gällt den privata konsumtionen, medan effekterna på investeringarna har varit måttfulla. I fråga om konsekvenserna för arbetslösheten var lågkonjunkturen på 1990-talet i sin egen klass.

Forskningssektionen för företagsstöd gör en bedömning av coronastödens effekter

I anslutning till arbets- och näringsministeriet finns den oberoende forskningssektionen för företagsstöd, som inrättades år 2019. Den har till uppgift att producera information om hur företagsstödssystemet utvecklas samt främjar kvaliteten på utvärderingen av verkningsfullheten och utnyttjandet av forskning i den politiska verksamheten och den samhälleliga diskussionen. Under mandatperioden 2019–2023 omfattar forskningssektionen för företagsstöd ordförande Seija Ilmakunnas (arbetslivsprofessor, Jyväskylä universitet) samt Minna Martikainen (professor, Vasa universitet), Mikko Puhakka (professor, Uleåborgs universitet), Hannu Salonen (professor, Åbo universitet) och vice ordförande Rune Stenbacka (professor, Hanken).

Arbets- och näringsministeriet inledde i augusti 2020 en oberoende utvärdering av företagsstöd som har tagits i bruk på grund av en likviditetskris i företag till följd av coronaläget. I den första fasen bedöms effekterna av coronastöden på kort sikt.

Ytterligare information:

Seija Ilmakunnas, handelshögskolan vid Jyväskylä universitet, seija.ilmakunnas(at)gmail.com, tfn 050 362 9270
Rune Stenbacka, Hanken, rune.stenbacka(at)hanken.fi, tfn 040 352 1433
Rasmus Reinikainen, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet, rasmus.reinikainen(at)tem.fi, tfn 029 504 7113