Regeringen föreslår ändringar i arbetsavtalslagen: helhetprövning förtydligar definitionen av ett anställningsförhållande i oklara situationer

Målet är att ge dem som tillämpar lagen hjälpmedel särskilt för gränsdragningen mellan arbete i ett anställningsförhållande och arbete som utförs som företagare. Målet är att förhindra att anställningar kamoufleras att se ut som annat än ett anställningsförhållande och att minska osäkerheten i arbetslivet. Regeringen lämnade en proposition om detta till riksdagen den 13 oktober 2022.

Bestämmelser om de grundläggande kriterierna för anställningsförhållanden finns i arbetsavtals-lagen. Kännetecknande för ett anställningsförhållande är att arbetstagaren på basis av arbetsavtal personligen förbinder sig att arbeta för arbetsgivaren. Arbetet utförs för arbetsgivarens räkning, dvs. för dennas nytta, och under arbetsgivarens ledning och övervakning. Arbetet utförs också alltid mot vederlag, dvs. ersättning. Alla kriterier ska uppfyllas för att det ska vara fråga om ett anställnings-förhållande.

Arbetslivet är allt mångformigare i dag, och arbete utförs på allt fler sätt. Alltid kan man inte ens efter att ha granskat anställningen enligt de grundläggande kriterierna vara säker på om arbetet utförs i ett anställningsförhållande eller som självständig företagare.

Regeringen föreslår att arbetsavtalslagens tillämpningsbestämmelse preciseras genom att lägga till en bestämmelse om en helhetsprövning i fall som är oklara eller lämnar rum för tolkning. Helhetsbedömningen ska göras i situationer där rättsförhållandets karaktär fortfarande är oklar efter bedömningen av de grundläggande kriterierna för anställningsförhållandet. Inga ändringar föreslås i de grundläggande kriterierna för ett anställningsförhållande.

”Helhetsbedömningen är ett hjälpmedel för att skilja mellan arbete som utförs i anställnings-förhållande och arbete som företagare. Syftet är att förhindra att anställningsförhållanden kamou-fleras som annat än anställningsförhållanden. Därmed kan vi minska osäkerheten i arbetslivet och säkra att arbetstagarnas och arbetsgivarnas rättigheter och skyldigheter bestäms korrekt”, säger arbetsminister Tuula Haatainen.

Förslaget ges för att genomföra skrivningarna i regeringsprogrammet om förbudet att kamouflera anställningsförhållanden, om att minska osäkerheten i arbetslivet och om att reda ut behoven av förändringar i lagstiftningen med tanke på förändringarna i arbetslivet.

Helhetsbedömningen underlättar gränsdragningen

I tvetydiga fall ska man genom en helhetsprövning bedöma om ett anställningsförhållande föreligger och då beakta
•    villkoren för utförande av arbetet
•    de förhållanden under vilka arbetet utförs
•    parternas avsikt i fråga om rättsförhållandets karaktär
•    andra omständigheter som påverkar parternas faktiska ställning i rättsförhållandet.

Rättsförhållandets karaktär avgörs utifrån alla de faktorer som inverkar på att utföra och att låta utföra arbetet. Det att ett arbete kallas företagarförhållande är därmed inte avgörande för rätts-förhållandets karaktär, om de faktiska arbetsförhållandena inte motsvarar benämningen.

Minskad osäkerhet i arbetslivet som mål

Syftet med förslaget är att precisera och förtydliga definitionen av ett anställningsförhållande i tolkningsbara och oklara situationer. Ändringen hjälper till exempel parterna i arbetet och myndig-heterna att göra gränsdragningar mellan arbete som utförs i anställningsförhållande och arbete som utförs som företagare.

Med tanke på parternas rättigheter och skyldigheter är det viktigt att skilja på arbete som utförs i ett anställningsförhållande och arbete som utförs som företagare. En arbetstagare i anställningsför-hållande har bland annat rätt till betald semester årligen, arbetstidsskydd och uppsägningsskydd. Gränsdragningen mellan anställningsförhållande och företagarskap har även omfattande konse-kvenser för till exempel pensioner, fastställandet av andra sociala förmåner och ansvaret för betalningen av dessa, 

Ändringen avses träda i kraft den 1 juli 2023. Propositionen har beretts på trepartsbasis i under-arbetsgruppen för främjande av sysselsättningen. 

EU bereder reglering för plattformsekonomi

Beredningen av reglering pågår för att förbättra arbetsförhållandena för personer som arbetar inom plattformsekonomin. Europeiska kommissionen gav i december 2021 ett förslag till direktiv om fastställande av yrkesställningen för personer som utför plattformsarbete, om nya rättigheter för personer som utför plattformarsarbete i förhållande till den algoritmhantering som används av platt-formen och om förbättring av myndigheternas tillgång till information om plattformsarbete som utförs inom medlemsstatens territorium.

”Eftersom plattformsarbete är ett gränsöverskridande fenomen är det nödvändigt att söka lösningar på spelreglerna på EU-nivå. Behovet att uppdatera den nationella lagstiftningen avgörs också särskilt för plattformsekonomins del så snart vi vet kraven i EU-direktivet. Oberoende av hur direktivet framskrider och träder i kraft är den nationella lagändring som nu bereds absolut en viktig reform för att beakta nya arbetsformer i arbetslagstiftningen”, betonar arbetsminister Haatainen. 

Regeringspropositionen koncentrerar sig på definitionen av anställningsförhållandet på allmän nivå och den gäller även andra sätt att arbeta än plattformsarbete.

Mer information:
Piritta Jokelainen, arbetsministerns specialmedarbetare, tfn 029 504 7353
Tarja Kröger, regeringsråd, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 8937
Elli Nieminen, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 8247