Regeringens proposition om inriktning av lönesubvention och om ändring av beredskapslagen lämnades till riksdagen

Regeringen föreslog den 23 september 2024 att lönesubventioner riktas särskilt till den privata och den tredje sektorn, i enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering. Dessutom föreslås det ändringar i beredskapslagen som gäller överföring av organiseringsansvaret för arbetskraftsservicen. Ändringarna avses träda i kraft den 1 januari 2025.

Lönesubvention ska i fortsättningen beviljas kommuner eller samkommuner endast i vissa fall

Regeringen föreslår att kommuner och samkommuner i fortsättningen ska beviljas lönesubvention endast när den person som ska sysselsättas har funktionshinder eller har fyllt 60 år och varit arbetslös länge. Dessa begränsningar ska inte gälla Helsingfors stad när det handlar om sysselsättning i sådana uppgifter för vilka välfärdsområdet svarar på annat håll i Finland. Det föreslås inga ändringar i välfärdsområdenas och välfärdssammanslutningarnas möjligheter att få lönesubvention.

Syftet med de ändringar som föreslås i fråga om lönesubvention är att genomföra en ändring i kommunernas uppgifter som motsvarar den sänkning av sysselsättningsanslagen med 37 miljoner euro som fastställts i regeringsprogrammet. Vid ingången av 2025 överförs ansvaret för att bevilja lönesubvention från statens arbets- och näringsbyråer till de arbetskraftsmyndigheter som kommunerna bildar. Samtidigt föreslås att lönesubventioner i enlighet med regeringsprogrammet riktas särskilt till den privata och den tredje sektorn. Lönesubvention som beviljats företag har bedömts ha positiva effekter på den sysselsattas arbete och inkomster efter perioden med lönesubvention.

I och med ändringen beviljas det uppskattningsvis 35–53 miljoner euro mindre lönesubvention per år. Effekterna av ändringen kommer att öka gradvis och vara så gott som fullskaliga från och med 2026. Enligt undersökningar har sysselsättningseffekterna av lönesubventionerat arbete inom kommunsektorn varit små, och således bedöms reformen inte ha några betydande negativa effekter på sysselsättningen.

I beredskapslagen föreslås ändringar som gäller myndigheternas uppgifter och arbetspliktsregistret

Regeringen föreslår också ändringar i beredskapslagen. Enligt propositionen avses med arbetskraftsmyndighet enligt beredskapslagen de arbetskraftsmyndigheter som avses i lagen om ordnande av arbetskraftsservice när det gäller arbetsförmedlingstvång och åläggande av arbetsplikt. I beredskapslagen föreslås också preciseringar i fråga om personuppgiftsansvaret för arbetspliktsregistret samt myndigheternas rätt att få uppgifter i anslutning till arbetsförmedlingstvång och verkställighet av arbetsplikt.

När det gäller Åland föreslås det dessutom att närings-, trafik- och miljöcentralernas utvecklings- och förvaltningscenter (UF-centret) ska ansvara för arbetsförmedlingstvång och åläggande av arbetsplikt i landskapet. Detta är nödvändigt för att ansvaret för skötseln av uppgiften ska vara tydligt avgränsat. Enligt propositionen kan en uppgift som gäller arbetsförmedlingstvång genom en överenskommelseförordning överföras på en myndighet i landskapet Åland. Arbetsförmedlingstvång är en ny uppgift för UF-centret eller myndigheten i landskapet Åland, och den bedöms medföra vissa ändringar när det gäller beredskap och verkställighet.

Mer information:
Veera Svahn, arbetsministerns specialmedarbetare, tfn 0295 047 321
Ville Heinonen, ledande sakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 047 044