Utredning: Förbud mot stenkol 2030 påverkar endast ett fåtal energibolag medan ett förbud 2025 medför betydande kostnader för flera
Enligt en utredning som arbets- och näringsministeriet beställt orsakas energibolagen endast små konsekvenser, om ett förbud mot användning av stenkol vid energiproduktion införs år 2030. Detta förutsätter dock att det även för huvudstadsregionen finns biomassa för ersättning av stenkol till ett skäligt pris.
Om förbudet däremot träder i kraft år 2025 medför det betydande ekonomiska konsekvenser i synnerhet i Helsingfors, Vasa, Esbo och Vanda, och då ersätts stenkolen även med en betydande mängd gas utöver biomassan.
Utredningen om konsekvenserna av ett förbud mot användning av stenkol vid energiproduktion har gjorts av Pöyry Management Consulting Oy, och den överlämnades till bostads-, energi- och miljöminister Kimmo Tiilikainen den 27 mars 2018. Ministern kommenterar utredningens resultat och de fortsatta åtgärderna inom projektet i sitt pressmeddelande om överlämnandet av utredningsrapporten.
Pöyrys bedömning av konsekvenserna av ett förbud mot stenkol fokuserar i synnerhet på fjärrvärmenät och industrianläggningar där stenkol har använts i betydande mängder under de senaste åren. Större användningsområden finns på åtta orter, där 90 procent av den stenkol som används inom energiproduktionen används. De största av dessa områden år 2016 var Helsingfors, Nådendal, Esbo, Vanda, Vasa och Lahtis.
Införande av ett förbud mot energiutvinning ur stenkol år 2030 medför kostnadseffekter främst i Vasa och Helsingfors, där det då krävs att man tidigarelägger investeringar för ersättning av stenkolen. Det bedöms att övriga energiproduktionsanläggningar där stenkol används som huvudsakligt bränsle ersätts före år 2030.
Införande av ett förbud mot energiutvinning ur stenkol år 2025 har betydande konsekvenser för fjärrvärmeproduktionen i synnerhet i Vasa och Helsingfors. Ett förbud år 2025 orsakar merkostnader även i Esbo, Vanda och Åboregionen, men betydligt mindre än i Vasa och Helsingfors. Den sammanlagda kostnadseffekten av ett förbud kan under de premisser som använts i utredningen bli 200 miljoner euro under tidsperioden 2024–2033.
Enligt bedömningen kommer priset på stenkol inte att vara lika konkurrenskraftigt i framtiden. Ett förbud mot stenkol orsakar dock bolagen kostnader på grund av att investeringar för ersättning av stenkolen tidigareläggs, att produktionskostnaderna eventuellt blir högre, att nuvarande anordningar tas ur bruk tidigare och att det behövs tilläggsinvesteringar i befintliga anläggningar.
De ekonomiska konsekvenserna av förbudet blir mindre av att den värmeproduktion som använder stenkol kommer att minska betydligt i kapacitet före 2030 även under marknadsvillkor. Investeringarna för ersättning av stenkolen görs dock i huvudsak under senare delen av 2020-talet. Utvinningen av energi ur stenkol uppgick år 2016 till 22 TWh, men den beräknas minska till 5–7 terawattimmar före år 2025 och uppgå till endast 3,5 TWh år 2030. Kapaciteten av fjärrvärmeproduktion ur stenkol kommer på motsvarande sätt att minska från 2 055 MW till 1 100 megawatt år 2025 och till 480 megawatt år 2030.
Enligt det nuvarande regeringsprogrammet ska användningen av stenkol vid energiproduktion slopas under 2020-talet. Enligt den nationella energi- och klimatstrategin ska det under denna regeringsperiod beredas en regeringsproposition med förslag till en lag där det föreskrivs om en övergångsperiod för slopandet av stenkol inom energiproduktionen fram till 2030. Minister Tiilikainen bad Pöyry göra en bedömning även av en situation där stenkol slopas redan 2025.
Mer information på nätet:
Kivihiilen käytön kieltämisen vaikutusten arviointi (rapport av Pöyry Management Consulting Oy)
Ytterligare upplysningar:
Jenni Patronen, direktör, Pöyry Management Consulting Oy, tfn 010 332 4330
Kari Vilén, konsult, Pöyry Management Consulting Oy, tfn 010 334 9310
Anja Liukko, regeringsråd, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 506 2078