Välmående och kunniga människor har en nyckelposition när det gäller att öka produktivitetstillväxten

De finländska arbetsplatserna har goda möjligheter att öka produktiviteten. De anställda är mycket kunniga och välbefinnandet i arbetet på lång sikt har tydligt förbättrats, skriver arbetsminister Arto Satonen i sin kolumn.

När det gäller att förbättra produktivitetstillväxten är det fråga om förmåga till strategisk ledning. Med andra ord hur man genom att stödja välbefinnandet i arbetet och kontinuerligt lärande och i samarbete med hela personalen får till stånd innovationer som är företagsekonomiskt lönsamma. 

Produktivitetstillväxten i Finland har släpat efter jämförelseländerna redan i över ett decennium. Det finns många förklaringar till det förlorade decenniet. När det gäller IKT-investeringar som är viktiga med tanke på förnyelsen av arbetslivet har Finland hamnat på efterkälken. Antalet innovativa företag är för litet. Arbetsplatserna har inte hittat tillräckligt med yrkeskunniga personer.

Var hittar man nycklarna till att öka företagens innovativitet?

Enligt en färsk lägesrapport om arbetslivet förenas företag i framkanten i fråga om hög produktivitet av flera saker. Dessa är ledning som stärker lärandekulturen, omfattande delaktighet bland personalen, samarbetsnätverk med forskningsorganisationer samt övergripande utnyttjande av digitalisering.

Innovationer som ökar produktiviteten uppstår genom forskning och utveckling av nytt. Det parlamentariskt överenskomna målet är att höja Finlands FoU-utgifter till fyra procent av bruttonationalprodukten före 2030. Att enbart öka FoU-omkostnaderna är dock inte tillräckligt. Vid sidan av den offentliga finansieringen behövs privata FoU-investeringar. Dessutom behövs kompetens och välmående arbetstagare. 

Humankapital är den viktigaste källan till produktivitet

Det råder inga tvivel om humankapitalets betydelse för ekonomisk tillväxt. Arbetsuppgifterna kräver allt mer hög kompetens. I Finland ligger färdigheterna hos personer i arbetsför ålder i internationell jämförelse fortfarande i toppklass – oberoende av om det är fråga om läs- eller sifferfärdigheter eller IKT-kunskaper. Vuxna förhåller sig positiva till kontinuerligt lärande och arbetsplatserna är den viktigaste inlärningsmiljön för dem. 

Vi har utmärkta möjligheter att öka produktiviteten på arbetsplatserna. Det avgörande är hur kunskap och kompetens samt de möjligheter som IKT för med sig kan utnyttjas, hur man kan få till stånd entusiasmen att göra saker ännu bättre och skapa innovationer tillsammans. Som ett resultat av utvecklingen och samarbetet uppstår allt bättre verksamhetsprocesser samt nya produkter och tjänster. 

Lärande, en fungerande och sporrande arbetsgemenskap samt erfarenheter av resultat och av att vara betydelsefull skapar välfärd. Det är fråga om strategisk ledning av helheten. 

Blicken mot arbetslivet på 2030-talet 

För att man ska kunna förstå nuläget och bygga upp framtidens arbetsliv behövs forskning samt en gemensam bedömning av det finländska arbetslivets starka sidor och smärtpunkter. Det behövs en kunskapsbaserad gemensam diskussion och förståelse för hur arbetslivet bäst utvecklas så att arbetslivets kvalitet och produktivitet bevaras och förbättras i fortsättningen. 

I slutet av året börjar vi tillsammans utarbeta en strategi för utveckling av arbetslivet som sträcker sig till 2030-talet. Arbets- och näringsministeriet och social- och hälsovårdsministeriet inbjuder arbetsmarknadsorganisationer och intressentgrupper att delta i denna viktiga uppgift.

Arto Satonen
arbetsminister