Ekonomin måste stimuleras på ett hållbart sätt efter coronakrisen

En arbetsgrupp som tillsatts av miljö- och klimatminister Krista Mikkonen föreslår att åtgärderna för att stimulera ekonomin med hjälp av både nationell finansiering och medel från EU:s återhämtningsinstrument särskilt ska riktas till åtgärder för hållbar återhämtning. Undersökningar om tidigare stimulansåtgärder visar att investeringar i en hållbar återhämtning ger betydligt fler permanenta arbetstillfällen än de satsningar som gjorts på fossila objekt.

Alla statliga stimulansåtgärder måste vid beslutsfattandet bedömas utifrån deras klimat- och miljöeffekter. Arbetsgruppen har utarbetat bedömningskriterier för hållbar återhämtning. Återhämtningen ska stödja en övergripande samhällelig omställning till ett koldioxidneutralt cirkulärt samhälle som värnar om den biologiska mångfalden.

Den offentliga stimulansen och övriga åtgärder måste sikta på att mobilisera så mycket privat finansiering och företagsinvesteringar som möjligt för att påskynda omställningen till en klimatneutral cirkulär ekonomi. Dessutom måste det utredas om det finns lagstiftningsmässiga eller andra hinder för hållbara investeringar ur offentliga och privata arbetspensionsfonder.

Arbetsgruppen anser att det lönar sig för Finland att satsa särskilt på finansiering av sådana stimulansåtgärder där lösningarna också har global exportpotential, alltså ett stort ekologiskt handavtryck. På så sätt kan Finland öka sin välfärd och vara en lösning som är större än landets storlek när det gäller att svara på den ekologiska hållbarhetskrisen. 

”Att lösa natur- och klimatkrisen och att stimulera ekonomin är inte mål som konkurrerar med varandra, utan de stöder varandra. Arbetsgruppen för hållbar återhämtning har gjort ett förtjänstfullt arbete och lyft fram konkreta föremål för hållbar återhämtning. Förslagen syntes redan i tilläggsbudgeten i juni, som innehöll anslag för hållbar återhämtning till ett belopp av 1,5 miljarder euro. Regeringen har förbundit sig att också rikta hälften av medlen från EU:s återhämtningsinstrument till klimatåtgärder”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen. 

Digital grön tillväxt förnyar ekonomin och skapar arbetstillfällen

Digital grön tillväxt kan i bästa fall minska användningen av naturresurser och i hög grad förbättra produktionsprocesserna. Digitaliseringen och IKT-sektorn har också en nyckelroll när det gäller att möjliggöra nya lösningar som kan resultera i utsläppsminskningar, i synnerhet inom andra sektorer än de digitala sektorerna. De digitala lösningarna har en central roll när samhället ersätter fossila bränslen med elproduktion som baserar sig på förnybara energikällor och när energianvändningen effektiviseras. I energisystemet är digitaliseringen en viktig möjliggörare när det gäller att minska utsläppen av växthusgaser, och de indirekta verkningarna av utsläppsminskningen kan vara betydande. Finland har brett kunnande när det gäller att ta fram smarta lösningar som minskar energi- och materialförbrukningen, både för industrin och för konsumenterna. Lösningarna har betydande exportpotential. 

Medlen från EU:s återhämtningsinstrument allokeras till hållbar återhämtning

Återhämtningsplanen i anslutning till EU:s återhämtningsinstrument ska ligga i linje med Finlands mål om klimatneutralitet och om att stoppa förlusten av biologisk mångfald. Finland bör fullt ut utnyttja den klimatfinansiering som kanaliseras via EU:s återhämtningsinstrument och den europeiska gröna given. 

Det totala beloppet av arbetsgruppens förslag när det gäller återhämtningsinstrumentet och annan EU-finansiering uppgår under det första året till ca 1,1 miljarder euro och under det andra året till ca 850 miljoner euro. I totalbeloppet ingår inte bl.a. investeringar i spårtransporter, stöd för genomförandet av de sektorspecifika färdplanerna för ett koldioxidsnålt samhälle och investeringar i energisystemet. De föreslagna åtgärderna har betydande sysselsättningseffekter.

En hållbar återhämtning måste vara socialt rättvis

Enligt arbetsgruppen är det viktigt att vi i Finland skapar fungerande strukturer och praxis för planering, genomförande och uppföljning av en rättvis omställning.  Denna möjlighet bör granskas i samband med den pågående revideringen av klimatlagen. Finland bör också bereda en nationell strategi och eventuellt också regionala strategier för en rättvis omställning som har en nära koppling till den klimatpolitiska planen på medellång sikt, klimatlagen samt klimat- och energistrategin.  

”EU:s fond för rättvis omställning bör utnyttjas klokt och medel bland annat riktas till den energiintensiva industrin, utöver torven, som lyfts fram i diskussionerna. Stödet kan användas till exempel för utbildning av arbetstagare redan i början av omställningen. På detta sätt har arbetstagarna bättre beredskap att ta tag i det nya. En rättvis omställning och möjligheter att förutse och anpassa sig till förändringarna i arbetslivet är förutsättningar för att klimatmålen ska kunna nås och återhämtningen ske på ett hållbart sätt”, säger minister Mikkonen. 

Arbetsgruppen för hållbar återhämtning och dess uppdrag

Miljö- och klimatminister Krista Mikkonen tillsatte den 15 april 2020 en grupp med uppdrag att ta fram förslag till sådana åtgärder för återhämtning efter coronakrisen som samtidigt svarar på klimatkrisen och förlusten av biologisk mångfald.

Gruppen hade till uppgift att ta fram förslag till dels åtgärder som kan inkluderas i statsrådets strategiska plan, dels riktade, snabba och tidsbegränsade stimulansåtgärder för tilläggsbudgeten sommaren 2020. Gruppen kartlade också vilka åtgärder som krävs på lång sikt för att påskynda omställningen till en klimatneutral cirkulär ekonomi och vilka åtgärder som kan genomföras på EU-nivå i överensstämmelse med den europeiska gröna given. Beredningsgruppens slutrapport överlämnades till minister Mikkonen den 22 oktober 2020.  

Mer information:

Juhani Damski, kanslichef, miljöministeriet, [email protected], tfn 0295 250 445
Mari Pantsar, direktör, Sitra, [email protected], tfn 050 382 07 55