Klimatårsberättelsen 2021: Finlands utsläpp minskade under undantagsåret 2020

Onsdagen den 23 juni lämnade statsrådet sin klimatårsberättelse till riksdagen. Utsläppen minskade under undantagsåret 2020, men för att Finland ska kunna bli klimatneutralt 2035 behövs fler och snabbare åtgärder också efter pandemin.

”Vi är på väg åt rätt håll, men det behövs nya klimatåtgärder. Just nu bereds våra viktigaste klimatplaner: den klimatpolitiska planen på medellång sikt fram till 2035, klimat- och energistrategin och en klimatplan för markanvändningssektorn. I det här arbetet måste vi hitta de åtgärder som behövs för att göra Finland klimatneutralt 2035. Samtidigt måste vi se till att klimatåtgärderna genomförs på ett rättvist sätt”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Regeringens mål är att Finland ska vara klimatneutralt 2035 och klimatnegativt kort därefter. Klimatneutralitet innebär att utsläppen och sänkorna är lika stora, alltså att de utsläpp som människan orsakar kalkylmässigt är lika stora som upptaget av växthusgaser. Termen klimatnegativ innebär att upptaget av växthusgaser är större än utsläppen.

Kolsänkornas uppskattade omfattning 2035 är en central faktor, eftersom kolsänkorna avgör hur stora utsläppsminskningar som krävs för att uppnå klimatneutralitet. Om den eftersträvade nettosänkan i markanvändningssektorn 2035 är -21 miljoner ton måste utsläppen minska från dagens 48 miljoner ton till 21 miljoner ton. De nuvarande åtgärderna uppskattas täcka cirka 16 miljoner ton av den utsläppsminskning på 27 miljoner ton som behövs, vilket innebär att det så kallade utsläppsgapet är 11 miljoner ton. 

Stor utsläppsminskning 2020 i utsläppshandeln, liten minskning i övrigt

Enligt Statistikcentralens snabbestimat minskade Finlands totala utsläpp i fjol med nio procent jämfört med året innan. Utsläppen i utsläppshandelssektorn minskade med hela 16 procent. De utsläpp som inte omfattas av utsläppshandeln minskade med tre procent, men överskred EU:s utsläppskvot för Finland 2020.

Utsläppshandeln omfattar bland annat utsläppen från elproduktionen, största delen av fjärrvärmeproduktionen, metallframställningen, cellulosa- och pappersindustrin, den kemiska industrin, byggproduktindustrin och luftfarten. Utsläppshandeln omfattar inte till exempel vägtrafik, jordbruk och individuell uppvärmning av byggnader.

Utsläppsminskningen berodde bland annat på den varma vintern, de senaste förändringarna i elproduktionens struktur samt de minskade trafikutsläppen. En annan viktig klimataspekt var att kolsänkan i markanvändningssektorn ökade eftersom avverkningarna minskade.

Finländarna konsumerar allt mer

Utsläppen från hushållens konsumtion minskade enligt Finlands miljöcentral 2010–2015, men har därefter stannat på mer eller mindre samma nivå. De konsumtionsrelaterade utsläppen inkluderar utsläppen från produktionen av varor och tjänster inom landet och dessutom utsläppen från importprodukternas produktionskedjor utomlands. När de konsumtionsrelaterade utsläppen beräknas drar man av utsläppen från exportprodukternas produktionskedjor. 

Konsumtionsutsläppen har totalt ökat med fyra procent sedan 2000. Den viktigaste förklaringen är inkomstnivån. Ju mer pengar människor har, desto mer konsumerar de vanligen. Utsläppssnålare produkter och tjänster har delvis kompenserat för de ökande konsumtionsutgifterna.

Trafikutsläppen minskar

Utsläppen från transporter inom landet minskade 2020 med sex procent från året innan. I synnerhet coronapandemin påverkade utsläppsminskningen då antalet körda kilometer minskade. 

Enligt regeringsprogrammet är målet för 2030 en halvering av trafikutsläppen jämfört med utsläppsnivån 2005. Trafikutsläppen minskar för långsamt för att målen ska kunna uppnås. Med nuvarande åtgärder uppnås en utsläppsnivå på uppskattningsvis 7,9 miljoner ton, men utsläppen behöver minska till 6,3 miljoner ton. I maj 2021 fattade statsrådet ett principbeslut om en färdplan för fossilfria transporter för att uppnå målet.

Utsläppen från jordbruket oförändrade

Utsläppen från jordbruket 2020 låg enligt snabbestimatet på samma nivå som året innan. Med de nuvarande åtgärder som ingår i klimatplanen på medellång sikt väntas utsläppen i jordbrukssektorn börja minska något. 

EU:s gemensamma jordbrukspolitik reformeras som bäst inför följande finansieringsperiod. Utsläppsminskningsåtgärderna ses över i det sammanhanget. EU kräver att medlemsstaterna ska rikta 30 procent av utvecklingsmedlen för landsbygden till miljö- och klimatåtgärder på nationell nivå.

Oljeuppvärmningen avvecklas för att minska utsläppen från uppvärmning av byggnader

Utsläppen från individuell uppvärmning av byggnader har minskat de senaste åren tack vare minskad oljeuppvärmning och bättre energiprestanda. Största delen av utsläppen från individuell uppvärmning orsakas av oljeuppvärmning. 

Åtgärdsprogrammet för avstående från fossil oljeuppvärmning har varit ute på remiss våren 2021. Understöd har införts för att påskynda omställningen från oljeuppvärmning i bostadshus.

Anpassningsåtgärderna måste påskyndas 

Den accelererande klimatuppvärmningen innebär att snabbare anpassningsåtgärder behövs. Finland inleder uppdateringen av sin nationella plan för anpassning till klimatförändringen 2021 under jord- och skogsbruksministeriets ledning. Anpassningsplanen genomförs för att minska de skadliga effekterna av klimatförändringen, bland annat effekterna på människors säkerhet, hälsa och levnadsförhållanden, naturen och den övriga miljön, näringarna, infrastrukturen och samhällets viktiga funktioner.

Dataunderlaget om klimatförändringens konsekvenser och risker samt olika verktyg för beredskapen inför dem utvecklas i flera pågående forskningsprojekt. Starkare omfattande samarbete, partnerskap och utveckling av klimatsäkra lösningar förbättrar Finlands beredskapsförmåga inför klimatförändringen.

Klimatårsberättelsen baserar sig på klimatlagen

Klimatårsberättelsen baserar sig på  klimatlagen från år 2015. Den här årsberättelsen är den tredje i ordningen.

Klimatårsberättelsen är ett sätt att följa upp hur Finlands utsläppsminskningsmål har uppnåtts. I årsberättelsen sammanställs uppgifter om hur Finlands utsläpp och sänkor utvecklats. Dessutom granskas anpassningen till klimatförändringen och hur de planerade  åtgärderna påverkar utsläppen. I årsberättelsen bedöms också behovet av nya åtgärder för att uppnå de uppställda målen.

Klimatårsberättelsens innehåll har utvecklats i en mer övergripande riktning enligt riksdagens betänkanden och responsen från olika intressentgrupper. Klimatårsberättelsen ger heltäckande information om utsläppsutvecklingen och aktuella frågor inom klimatpolitiken. Förutom ansvarsfördelningssektorn granskas också utsläppshandels- och markanvändningssektorerna.

Riksdagen börjar behandla klimatårsberättelsen efter sin sommarpaus.

Mer information

Riikka Yliluoma
miljö- och klimatministerns specialmedarbetare
0504141682
[email protected]

Magnus Cederlöf
miljöråd
miljöministeriet
0295250060
[email protected]

Statens publikationsarkiv Valto: Klimatårsberättelse 2021

Miljöministeriet: Klimatårsberättelsens viktigaste resultat och grafik