Regeringens svar på interpellationen om regeringens natur- och klimatpolitik

Miljö- och klimatminister Kai Mykkänen svarade på interpellationen om regeringens natur- och klimatpolitik 5.6.2024.

Ärade talman! 

Det är viktigt att klimat- och naturpolitiken diskuteras grundligt i denna sal. Finland har förbundit sig till klimatlagens mål och till att verkställa EU-beslut och internationella avtal. Regeringens mål är att Finland blir en föregångare när det gäller ren energi och koldioxidhandavtryck. Naturen är en väsentlig del av vår finländska livsstil och välfärd.  

Finland håller snabbt på att frångå storskalig användning av fossil energi på ett sätt som bibehåller vår konkurrenskraft. Stärkandet av kolsänkan är också ett viktigt verktyg i klimatarbetet, men huvudvikten ska ligga på minskandet av utsläppen på ett så teknikneutralt sätt som möjligt. Man måste hitta en balans där klimat- och naturåtgärderna främjas så, att förändringarna upplevs som rättvisa. 

Slopandet av fossil energi, om det genomförs på ett förnuftigt sätt, förbättrar vår framtida konkurrenskraft och försörjningsberedskap samt skapar industriella innovationer för exporten. Vi har möjlighet att mångdubbla mängden ren el snabbare än i Centraleuropa och minska utsläppen samtidigt som vi värnar om  allmänhetens köpkraft.

Den finländska naturen skyddas ytterligare varje år, också under denna valperiod. Stärkandet av den biologiska mångfalden och bekämpandet av förlusten av biologisk mångfald är centrala frågor för regeringen. En ny möjlighet är naturarbete som finansieras privat, eftersom ingen regerings pengar räcker till för att stoppa förlusten av biologisk mångfald. Den mest effektiva gemensamma miljöpolitiken åstadkommer vi genom att finna lösningar som är gemensamma för EU och som beaktar de olika förhållandena i medlemsstaterna och har brett stöd av medlemsländerna. 

Ärade talman! 

Utsläppen av fossila växthusgaser minskar fram till 2035 till ungefär den nivå som förutsågs när den nationella klimatlagen stiftades. En utmaning för oss är att de tidigare scenarierna om kolsänkan inom markanvändningssektorn har visat sig vara alltför optimistiska. Denna utmaning identifierades i interpellationen, och redan vid regeringsförhandlingarna. Att sänkan försämras är inget nytt fenomen. Kolsänkan har minskat trendmässigt sedan 2010.

Vad beror minskningen av kolsänkan på? Virkesanskaffningen har ökat. En del av skogsavverkningarna har ersatt anskaffningen av virke från Ryssland. Anskaffningen från Ryssland minskade redan på 2010-talet, men Rysslands invasion av Ukraina stoppade den helt och hållet. Enligt mer utvecklade uppskattningar är sänkan mindre, särskilt med tanke på utsläppen av växthusgaser från torvmarker. Skogstillväxten har konstaterats minska både i Finland och i andra länder.

Hur kan kolsänkan ökas? I Finland har regeringarna inte ansett det vara möjligt att begränsa virkesanskaffningen genom lagstiftning, och Orpos regering anser det motiverat att fortsätta på samma linje. Däremot stärker regeringen skogstillväxten genom ett åtgärdspaket. 

Regeringen sörjer för skogarnas kolsänkor på lång sikt med beaktande av att effekterna realiseras långsamt och med hänsyn till tillgången på virke för industrin. Omloppstiderna förlängs försiktigt och man ingriper i alltför kraftiga gallringar.

Vi har ansvarsfulla skogsägare i Finland. Genom aktiv skogsvård sörjer markägarna långsiktigt såväl för skogarnas bördighet, naturvård som för skogarnas förmåga att anpassa sig till klimatförändringen och skogsskador. 

Och ja, regeringen främjar i enlighet med sitt program marknaden för koldioxidbindning, där markägaren kan välja de åtgärder för att minska koldioxidutsläppen som markägaren förtjänar på. En lönsam och hållbar jordbruksproduktion innebär ren mat, också för export, och försörjningsberedskap. Den utgör också en god grund för att åstadkomma klimat- och miljöfördelar. Denna regering har förbundit sig att som en del av kostnadseffektiva åtgärder utnyttja potentialen för utsläppsminskningar i fråga om torvåkrar, utan att försvaga självförsörjningsgraden och lönsamheten inom livsmedelsproduktionen.

Ärade talman! 

EU:s restaureringsförordning skulle innebära betydande kostnader för Finland också efter ändringar. Finland stoppade dock inte förordningen ensamt, utan flera medlemsländer anser att förordningen är problematisk. 

Det faller på denna regering att stoppa skuldsättningen. Detta innebär att det görs omfattande anpassningsåtgärder, men vid ramförhandlingarna riktades inga ytterligare besparingar till skydds- och restaureringsåtgärder. I Skärgårdshavets avrinningsområde har man inlett pilotförsök som syftar till att minska näringsbelastningen, man återställer bestånden av vandringsfisk och satsar på återställandet av forsarna i Palokki. Programmen METSO och Helmi förlängs. Vi måste vara rädda om våra begränsade resurser, och därför satsar regeringen på främjandet av cirkulär ekonomi.

Gamla skogar i naturtillstånd skyddas i enlighet med regeringsprogrammet. Inom skogsbruket beaktas biodiversiteten allt bättre. Mängden sparträd och rötträd i ekonomiskogarna ökar. Också skogsbolagen har tagit tag i arbetet för att öka naturkapitalet och den biologiska mångfalden.

Regeringen har förbundit sig till de mål som gäller skötseln av vårdbiotoper. När det gäller värdefulla objekt som inte omfattas av CAP-stödet samarbetar ministerierna för att hitta kompletterande alternativ. 

Stoppandet av förlusten av biologisk mångfald fram till 2030 är ett krävande mål i hela världen. Målet är dock värt att eftersträva. Det är uppmuntrande att det vid sidan om det skattefinansierade återställandet och skyddet finns ett tilltagande intresse för företagsfinansierad verksamhet. Regeringen har utfärdat en förordning om ekologisk kompensation som skapar en grund för en tillförlitlig användning av frivillig naturfinansiering och för kompensering av företagens ekologiska fotavtryck. Den tillförlitliga statistikföringen och den starka naturkompetensen i Finland gör det möjligt att utveckla en naturmarknad.

Ärade talman! 

Genom att långsiktigt minska användningen av fossil energi kunde Finland klara den energikris som följde av Rysslands anfallskrig. Detta möjliggör utsläppsminskningar också under de kommande tio åren. I fjol sjönk Finlands utsläpp historiskt mycket, framför allt på grund av ren energiproduktion. Elproduktionen i Finland är redan till över 90 procent fossilfri.

Under de närmaste åren innebär industrins övergång till ren el och rent väte en stor möjlighet. Vid ramförhandlingarna fattade regeringen ett viktigt beslut om ett nytt slags skatteavdrag för investeringar i ren omställning. Finland väcker ofta intresse eftersom vi kan fördubbla den utsläppsfria elproduktionen snabbare än de flesta jämförelseländerna.

Vi behöver också nya medel för att Finland och EU ska kunna uppnå sina klimatmål. I klimatfrågor är siffrorna avgörande. I Finland är potentialen för industriell avskiljning av koldioxid flerfaldigt större än t.ex. utsläppen från vägtrafiken. Därför främjar vi avskiljning av utsläpp. För att nå de föreslagna klimatmålen för 2040 måste EU enligt kommissionen påskynda avskiljningen av industriella utsläpp. 

Finland och Sverige kan vara stormakter inom elproduktion och nyttoanvändning av träbaserad koldioxid. På grund av skogsindustrin och bioenergin har vi Europas största potential att skapa negativa utsläpp genom avskiljning av biogen koldioxid. Utöver att lagra biogen koldioxid lönar det sig att återvinna den till exempel i syntetiska bränslen, som behövs i enorma mängder särskilt inom sjö- och flygtrafiken. Vi behöver snabbt spelregler och incitament på EU-nivå. Vi bedriver påverkansarbete i EU i nära samarbete särskilt med Sverige. 

Lägesbilden för klimatpolitiken preciseras i regeringens energi- och klimatstrategi, och regeringen föreslår åtgärder för att minska utsläppen och öka sänkorna. Inom ansvarsfördelningssektorn är Finlands EU-skyldighet hård på grund av de långa avstånden i landet, för att bilbeståndet förnyas långsamt och eftersom det är nödvändigt för Finland att också säkerställa försörjningsberedskapen. Klimatåtgärderna måste anpassas till människornas vardag så att de är socialt acceptabla. Regeringen höjer distributionsskyldigheten måttligt – enligt den föregående regeringens lag skulle den ha mer än fördubblats vid ingången av detta år.

År 2027 inför regeringen utsläppshandel för bränsledistributörer i enlighet med EU-direktivet. För att minska utsläppen satsar regeringen på att göra trafiken smidigare och förbättra trafikledernas skick. Det är också viktigt att främja en förnyelse av bilbeståndet, eftersom nya bilar är säkrare och har lägre utsläpp. Vi fortsätter med skatteincitamentet för eldrivna tjänstebilar, vilket interpellationen förbiser trots att bilbranschen anser att detta har en betydande styrande effekt på elektrifieringen av bilbeståndet.

Ärade talman! 

I år har Finland bland de första medlemsländerna ställt sig bakom kommissionens förslag om EU:s gemensamma mål att minska nettoutsläppen med 90 procent före år 2040 under vissa förutsättningar. Vi påverkar detta mycket viktiga paket vid EU-borden i ett tidigt skede.

Regeringen har också lyft fram främjandet av ren omställning samt cirkulär ekonomi och bioekonomi som ett av sina huvudmål när det gäller att påverka kommissionens nya arbetsprogram. Finlands mål är att kärnkraften ska godkännas vid sidan av förnybar energi som källa till ren el och rent väte. Regeringen söker aktivt EU-finansiering för projekt som gynnar

Finland och satsar särskilt på FUI-finansiering.  
Det är möjligt att samtidigt främja Finlands och finländarnas intressen och hållbar tillväxt i Europa. Och det är vad den här regeringen gör.