Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna
Media
Valtioneuvosto framsida

Rapport: Samernas rättigheter bör fastställas i överenstämmelse med grundlagen och folkrätten

Statsrådets kommunikationsavdelning
25.1.2017 10.31 | Publicerad på svenska 25.1.2017 kl. 10.39
Pressmeddelande 31/2017

Ett internationellt forskarlag har slutfört sin rapport om samernas rättigheter. Forskningen hänför sig till den utrednings- och forskningsverksamhet som ska stödja statsrådets beslutsfattande. Målet har varit att ta fram ytterligare information till stöd för statens utmaningar att föra vidare samernas rättigheter, bl.a. när det gäller reformen av sametingslagen och ratificeringen av ILO-konventionen nr 169.

I forskningen har man granskat samernas rätt till mark och rätt till deltagande mot bakgrund av grundlagen och folkrätten samt rättssystemen i de stater som är centrala med tanke på urfolkens rättigheter. I jämförelsen av rättssystemen ingick utöver de nordiska länderna också Nya Zeeland, Kanada och sådana länder i Latinamerika där man vid sidan om rätten till mark och deltagande också har utrett definitionen på urfolk i de berörda staterna.

En internationell forskningsrapport betonar att oavsett ratificeringen av ILO-konvention nr 169 eller den nordiska samekonventionen förutsätter redan de rättsliga förpliktelser - grundlagen och folkrätten - som är bindande för Finland att samernas rättigheter tillgodoses bättre i lagstiftningen. I rapporten rekommenderas det att lagen om Forststyrelsen och andra lagar som är viktiga med tanke på samernas rättigheter till mark och vatten kompletteras med ett förbud mot försvagande av samekulturen. ILO-konventionen och den nordiska samekonventionen bedöms dock klarlägga och stärka samernas rättsliga ställning, och därför anses det viktigt att konventionerna ratificeras.

Rapporten stöder den regeringsproposition som 2014 lämnades till riksdagen om att stärka samernas autonomi genom en sådan ändring av sametingslagen som innebär utvidgad förhandlingsplikt. Forskarna konstaterar att den föreslagna samarbetsskyldigheten bättre stämmer överens med den utveckling som skett inom folkrätten under den senaste tiden och som inneburit att man systematiskt har börjat betona urfolkens rätt till autonomi samt till fritt och kunskapsbaserat samtycke på förhand.

I forskningsrapporten framhålls det att ratificeringen av ILO-konventionen nr 169 inte, i synnerhet under sådana omständigheter som råder i Finland, kräver att samerna tillförsäkras äganderätt till mark. Däremot överensstämmer en stark nyttjanderätt och ett effektivt deltagande i markförvaltningen med ILO-konvention nr 169 och den praxis som iakttas av tillsynskommittén för konventionen samt av de stater som ratificerat konventionen. Ratificeringen av ILO-konvention nr 169 förutsätter inte heller en ny definition av vem som är same.

I rapporten konstateras det att andra stater i jämförelsen djärvare har infört modeller för gemensam förvaltning. Utifrån forskningen föreslår forskarna att biodiversitetskonventionens valfria Akwé:Kon-anvisningar kunde tas till grund för ett aktivare samarbete mellan Forststyrelsen och samerna.

Forskningen innehåller en omfattande analys av de fall om samedefinitonen som högsta förvaltningsdomstolen behandlat. I rapporten konstateras det att den princip om en övergripande bedömning som högsta förvaltningsdomstolen började tillämpa 2011 har visat sig vara problematisk och att det inte finns någon klar logik i domstolens urvalsgrunder, utan att mycket liknande fall bedöms på olika sätt så att en del godkänns, medan andra avslås. Särskilt analysen av fall under 2015 visar att besvärsprocessen är ohållbar med tanke på de ändringssökandes rättsskydd och rättssäkerheten. I rapporten rekommenderas sålunda att samedefinitionen ändras så att den lämnar möjligast lite rum för tolkning vid både Sametinget och högsta förvaltningsdomstolen.

En alternativ lösning är en samnordisk samedefinition, där man enligt Norges modell inte definierar etnisk samiskhet, utan i stället slår fast vem som får rösta i valet av Sametinget. Detta kunde göra det lättare att uppleva sig som same även i andra än valsammanhang. Det bör också säkerställas att personer som inte uppfyller språkkriteriet men som identifierar sig som samer och bedriver traditionella näringar, ska kunna delta i traditionell markanvändning och beslut som gäller den.

Rapporten ”Vilka lärdomar ger internationella erfarenheter i frågor som gäller ursprungsbefolkningen?” har genomförts inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2015.

Rapporten ”Vilka lärdomar ger internationella erfarenheter i frågor som gäller ursprungsbefolkningen?” (på finska)

Ledande forskare är Leena Heinämäki, jur.dr, och Stefan Kirchner, samh.dr, vid Arktiska centret vid Lapplands universitet samt biträdande professor Christina Allard, jur. dr, tekniska högskolan i Luleå. Andra forskare och sakkunniga som deltagit i forskningen är Sanna Valkonen, samh.dr (Lapplands universitet), professor Alexandra Xanthaki, jur.dr (Brunel Law School), biträdande professor Ulf Mörkenstam, samh.dr (Stockholms universitet), professor Nigel Bankes (University och Calgary), professor Jacinta Ruru, jur.dr (University of Otago), professor Jéremie Gilbert, jur.dr (University of East London), professor Per Selle, samh.dr (Universitetet i Bergen), professor Audra Simpson, samh.dr (Columbia University) och Laura Olsén, jur.dr (Lapplands universitet).

Mer information om statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet: tietokayttoon.fi   

Ytterligare information: Leena Heinämäki, jur.dr, tfn 040 484 4280, e-post: leena.heinamaki(at)ulapland.fi (på resa 1–27.2), och Laura Olsén, jur. mag., tfn 040 484 4277, laura.olsen(at)ulapland.fi, Artiska centret vid Lapplands universitet  

 
Tillbaka till toppen