Hoppa till innehåll
Media
Valtioneuvosto framsida

Statsrådets webbplats förnyas. På webbplatsen kan förekomma tillfälliga störningar, brister i innehållet och länkar som inte fungerar.

Budgetförslaget
Vi skapar förtroende och tryggar framtiden

finansministeriet
Utgivningsdatum 4.8.2022 16.06 | Publicerad på svenska 4.8.2022 kl. 17.58
Pressmeddelande
Budget2023.

Finansminister Annika Saarikkos förslag till statsbudget för 2023 har beretts i ett osäkert ekonomiskt läge. Det slutliga budgetförslaget uppgår till cirka 79,5 miljarder euro. Förslaget har ett underskott på cirka 6,3 miljarder euro. Upplåningen minskar med cirka 2,5 miljarder euro från vad som budgeterats för 2022. Förslaget till statsbudget offentliggörs i sin helhet på adressen budjetti.vm.fi fredagen den 5 augusti.

Osäkra tillväxtutsikter på kort sikt

De ekonomiska utsikterna har försämrats efter våren. Rysslands fortsatta invasion av Ukraina ökar osäkerheten. Den mycket snabba inflationen, de stigande räntorna och osäkerheten på energimarknaden bromsar upp tillväxten på båda sidor om årsskiftet. BNP-tillväxten 2023 förblir svag och risken för recession har ökat. Den snabba sysselsättningsökningen mattas av och hushållens köpkraft utvecklas svagt. Hushållens förtroende för den egna ekonomin ligger på en lägre nivå än någonsin under mätningshistorien.

Förtroendet för framtiden torde småningom återgå till det normala. Produktionen inom världsekonomin kan börja återhämta sig om den stigande kostnadsspiralen stoppas. Om produktionen för exportmarknaden återhämtar sig tilltar också den ekonomiska tillväxten i Finland. Klarare ekonomiska utsikter skulle även uppmuntra hushållen och företagen.

Underskottet i de offentliga finanserna minskar under innevarande år i och med ökade skatteinkomster och färre stödåtgärder som har ett samband med covid-19-epidemin. När den ekonomiska tillväxten avtar börjar underskottet i de offentliga finanserna åter att öka på medellång sikt. Ökningen av den offentliga skulden i relation till BNP bröts 2021, och enligt en prognos från juni förblir skuldkvoten i stort sett oförändrad under innevarande år. På medellång sikt kommer skulden i relation till BNP att börja öka på nytt. Den höga skuldsättningen och de ökade kostnaderna för skuldhantering innebär en risk med tanke på hållbarheten inom den offentliga ekonomin på längre sikt.

Underskottet minskar jämfört med tidigare år

Finansministeriets förslag baserar sig i huvudsak på den plan för de offentliga finanserna som regeringen enades om vid sina ramförhandlingar i våras.

Finansministeriets förslag till anslag i statsbudgeten uppgår till cirka 79,5 miljarder euro. Anslagsnivån höjs i synnerhet av att ansvaret för ordnandet av social- och hälsovårdstjänster och räddningstjänster överförs från kommunerna till de statligt finansierade välfärdsområdena. Dessutom höjs utgiftsnivån bland annat på grund av lagstadgade och avtalsbaserade indexhöjningar.

Finansministeriets budgetförslag för 2023 har ett underskott på cirka 6,3 miljarder euro. Underskottet för 2022 uppgår till cirka 8,9 miljarder euro när tilläggsbudgetarna är inberäknade. En viktig förklaring till att underskottet minskar från 2022 till 2023 är att cirka 1,9 miljarder euro av välfärdsområdenas finansiering för 2023 betalas i december 2022.

Den budgeterade statsskulden beräknas uppgå till cirka 144 miljarder euro vid utgången av 2023.

De viktigaste ytterligare åtgärderna hänför sig till konsekvenserna av Rysslands invasion av Ukraina

Även för 2023 föreslås det anslag till ett sammanlagt belopp av cirka 2 miljarder euro på grund av Rysslands invasion av Ukraina. Regeringen fattade beslut om anslagen i huvudsak redan i april 2022 i samband med sina ramförhandlingar och gjorde ett undantag från ramarna med tanke på dem. Utgifterna enligt undantagsklausulen täcks som utgifter utanför ramen.

Finlands säkerhetspolitiska miljö har förändrats till följd av Rysslands invasion av Ukraina. På basis av detta föreslås det för försvarsministeriets förvaltningsområde och för Gränsbevakningsväsendet ett anslag på sammanlagt cirka 1,0 miljarder euro.

För åtgärder som förbättrar beredskapen inför cybersäkerhetshot föreslås det sammanlagt cirka 56 miljoner euro. Förslagen hänför sig till flera förvaltningsområden och ett flertal olika ämbetsverk.

Det föreslås närmare 220 miljoner euro i anslag för den helhet som omfattar försörjningsberedskap, energisjälvförsörjning och ren teknik. Åtgärder som hänför sig till dessa är bland annat energiinvesteringar för lantbruksföretag (biogas), stöd för våtmarksodling, väteprojekt, energistöd, stöd till husbolag för laddningsinfrastruktur för elbilar samt understöd för avstående från olje- och gasuppvärmning i bostadshus och för anslutning till fjärrvärme.

För hjälp till krigsflyktingar från Ukraina och för främjande av deras integration reserveras 780 miljoner euro.

Satsningar bland annat på polisens verksamhet, situationen i Östra Finland uppmärksammas

Även inom budgetramarna görs det satsningar på säkerheten. Nivån på finansieringen för polisväsendet höjs med 17,5 miljoner euro för att säkerställa att polisens verksamhet hålls på 2022 års nivå och antalet poliser fortsättningsvis motsvarar minst 7 500 årsverken.

Den statssekreterararbetsgrupp som bereder åtgärder för att stärka Östra Finlands livskraft på kort och lång sikt lägger fram sitt förslag till åtgärder senast den 15 augusti 2022. De beaktas i samband med budgetberedningen och behandlas till behövliga delar vid regeringens budgetförhandlingar.

I syfte att förbättra tillgången på kompetent arbetskraft bereder man sig i budgeten på att inleda ett försök med regional studielånskompensation.

Produktionsincitamentet för den audiovisuella branschen fortsätter 2023.

Därtill reserveras det eventuell finansiering för projektet Poikkimaantie i samarbete med Uleåborgs stad.  

Före regeringens budgetförhandlingar utreds dessutom eventuella åtgärder för att lindra konsekvenserna av höga elpriser.

Fortsatta satsningar på forsknings- och utvecklingsverksamhet

Budgetpropositionen innefattar de åtgärder för att främja forsknings- och utvecklingsverksamhet (FoU-verksamhet) och för att bidra till en hållbar tillväxt i framtiden som regeringen enades om i våras. Finland har som mål att höja utgifterna för forskning och utveckling till 4 procent av BNP före 2030. I propositionen ingår bland annat en fullmakt på 10 miljoner euro för EuroHPC-medfinansieringen, en fullmakt på 60 miljoner euro för Business Finlands finansiering av lokomotivföretag, 13 miljoner euro för FoU-projekt som gäller återvinning av näringsämnen, en fullmakt på 10 miljoner euro för regional FoU-verksamhet, 5 miljoner euro för stärkandet av yrkeshögskolornas FoU-verksamhet och 7,5 miljoner euro för finansieringen av CSC:s forskningsinfrastruktur. Dessutom har regeringen fastställt att ett skatteincitament för forskning och utveckling som baserar sig på tilläggsavdrag införs från och med 2023 som en del av helheten av FoU-finansiering.

Ansvaret för ordnandet av social- och hälsovårdstjänster och räddningstjänster överförs till välfärdsområdena

Den statliga finansieringen med allmän täckning till välfärdsområdena uppgår till sammanlagt cirka 22,3 miljarder euro 2023. Av denna finansiering betalas i december 2022 cirka 1,9 miljarder euro. År 2023 ökar de nya och mer omfattande uppgifterna inom social- och hälsovården välfärdsområdenas finansiering med cirka 274 miljoner euro netto jämfört med 2022. Sett till euro är de mest betydande reformerna den gradvisa skärpningen av vårdgarantin inom primärvården och ökningen av vårdardimensioneringen till 0,7 vårdare per klient inom heldygnsvården för äldre. 

Kommunernas ekonomi blir tillfälligt starkare

År 2023 blir kommunernas ekonomi tillfälligt starkare när utgifterna för social- och hälsovårdsuppgifterna försvinner samtidigt som det fortfarande inflyter skatter från tidigare beskattningsår i och med den högre skatteprocenten och utdelningen som gällde innan social- och hälsovårdsreformen. På längre sikt finns det emellertid en strukturell obalans mellan inkomster och utgifter i kommunernas ekonomi.

År 2023 uppgår statsbidragen till kommunerna till sammanlagt cirka 5,4 miljarder euro, varav statsandelen för basservice utgör 2,7 miljarder euro. Ändringarna är tämligen små jämfört med planen för de offentliga finanserna från i våras, främst förändringar i beräkningsfaktorerna. Beredningen och genomförandet av de reformer som regeringen beslutat om tidigare fortsätter. 

Ränteutgifterna väntas stiga till nästan det dubbla

Ränteutgifterna för statsskulden beräknas uppgå till cirka 1,3 miljarder euro 2023. Kalkylen för ränteutgifter har ökat med cirka 220 miljoner euro jämfört med planen för de offentliga finanserna från i våras. Ränteutgifterna väntas stiga till nästan det dubbla 2023 i och med att ränteutgifterna för 2022 beräknas uppgå till cirka 700 miljoner euro. Kalkylen för ränteutgifter preciseras i och med den nya ekonomiska prognosen. 

Social- och hälsovårdsreformen ökar inflödet av skatteinkomster till staten

År 2023 beräknas inkomsterna i statsbudgeten uppgå till 73,5 miljarder euro, varav 65,1 miljarder euro är skatteinkomster. Inkomstposten baserar sig på en prognos från juni. Skatteinkomsterna beräknas öka med 31 procent jämfört med det som budgeterats för 2022. Den betydande ökningen jämfört med 2022 förklaras av social- och hälsovårdsreformen, som innebär att uppskattningsvis 14,5 miljarder euro i skatteinkomster överförs från kommunerna till staten. 

Skatteintäkterna för 2023 påverkas av den sänkning som införts vid betalningsarrangemang för att stödja företag med anledning av covid-19-pandemin. Betalningsarrangemang underlättades och dröjsmålsräntan på skulder sänktes temporärt, vilket gör att uppskattningsvis 130 miljoner euro av statens skatteinkomster för 2020–2022 inflyter först 2023. Största delen av uppskovet med skattebetalningen gäller mervärdesskatten.

I överensstämmelse med regeringsprogrammet görs en indexjustering i beskattningsgrunderna för skatten på förvärvsinkomster på samtliga inkomstnivåer. I syfte att förbättra incitamenten för personer som fyllt 60 år att arbeta görs det gradvisa höjningar i arbetsinkomstavdraget på basis av ålder. Den tidsbundna höjningen av resekostnadsavdraget fortsätter på nuvarande villkor även 2023. 

För att stödja investeringar i forskning och utveckling införs det ett extra avdrag för FoU-verksamhet. Dessutom minskar skatteinkomsterna i och med lättnaderna i självrisken för avdrag för arbetsresor för dem som återvänder till arbetet efter familjeledighet och det undantag från ränteavdragsbegränsningen som beviljas infrastrukturprojekt.

I enlighet med gällande lagstiftning slopas rätten till ränteavdrag för bostadslån och invalidavdraget vid statsbeskattningen helt och hållet. Dessutom utvidgas beskattningen av vinster från fastighetsplaceringar, och förtäckt dividend beskattas helt och hållet som förvärvsinkomst.

I enlighet med tidigare beslut slopas skattestödet för paraffinsk diesel. Därtill görs det vidare insatser för att slopa skatteåterbäringarna till energiintensiva företag, och de halvårsvisa höjningarna av tobaksaccisen fortsätter. Dessutom fortsätter halveringen av farledsavgifterna, och den tidsbundna sänkningen av lotteriskatten förlängs. 

Beredningen av budgeten fortsätter under hösten

Behandlingen av budgetpropositionen för 2023:

  • 5.8 Finansministeriets förslag till statsbudget för 2023 publiceras på webben 
  • 17–19.8 Ministeriespecifika förhandlingar vid finansministeriet
  • 31.8−1.9 Regeringens budgetförhandlingar
  • 19.9 Budgetpropositionen behandlas i statsrådet och publiceras på adressen budjetti.vm.fi

Ytterligare information:

Joel Kuuva, finanspolitisk specialmedarbetare, tfn 050 414 6444, joel.kuuva(at)gov.fi

Annika Saarikko Finanspolitiken
 
Tillbaka till toppen