Bedömning av de sammantagna konsekvenserna av ändringarna i den sociala tryggheten har färdigställts
I två promemorior som publicerades den 23 september 2024 bedöms de sammantagna konsekvenserna av de ändringar i utkomstskyddet som regeringen genomfört eller som är under beredning för 2024 och 2025.
I promemoriorna analyseras hurdana konsekvenser ändringarna har för hushållens ekonomiska ställning samt hur de ändringar som gäller utkomstskyddet och social- och hälsovårdstjänsterna förhåller sig till tillgodoseendet av de grundläggande och mänskliga rättigheterna. Promemoriorna har beretts till stöd för riksdagens beslutsfattande.
De ändringar som träder i kraft 2025 har små sammantagna konsekvenser för inkomstskillnaderna och andelen låginkomsttagare
Den bedömningspromemoria som gäller konsekvenserna av ändringarna i utkomstskyddet för hushållens ekonomiska ställning baserar sig i huvudsak på beräkningar som gjorts med mikrosimuleringsmodellen SISU. I promemorian beskrivs hur ändringarna i utkomstskyddet inverkar på olika grupper som bildats bland annat utifrån inkomstnivå, familjetyp, kön eller ålder. I analysen har också beaktats konsekvenserna av de ändringar som har föreslagits i inkomstbeskattningen samt i ett eget avsnitt även konsekvenserna av vissa ändringar som gäller hälsovårdsutgifterna. Bedömningarna är statiska, vilket betyder att till exempel sysselsättningseffekter inte har beaktats i dem.
I promemorian granskas konsekvenserna av de ändringar i bland annat utkomstskyddet för arbetslösa, det allmänna bostadsbidraget, barnbidragen och inkomstbeskattningen som har trätt i kraft 2024 och som föreslås träda i kraft 2025. Utöver de sammantagna konsekvenserna av de ändringar som görs 2024 och 2025 har konsekvenserna även bedömts separat i fråga om ändringar som görs 2025.
Konsekvenserna av de ändringar som föreslagits för 2025 är mindre än 2024 och minskar inkomstskillnaderna något mätt med ginikoefficienten.
I den analys som innehåller de sammanlagda ändringarna 2024 och 2025 ökar andelen låginkomsttagare av befolkningen och inkomstskillnaderna. Förändringarna förklaras alltså i huvudsak av de ändringar i utkomstskyddet som gjorts 2024.
Ungefär hälften av hela befolkningen (cirka 44 procent) hör till hushåll där ändringarna 2024–2025 ökar de disponibla inkomsterna med minst 1 procent. En dryg tredjedel (cirka 38 procent) av befolkningen hör till hushåll vars disponibla inkomster i praktiken inte förändras. En större minskning av inkomsterna (förändringar på minst 5 procent) sker hos cirka 7 procent av befolkningen och drabbar i huvudsak de tre lägsta inkomstdecilerna. Inkomstförändringarna beskriver inte utvecklingen av hushållens realinkomster, som påverkas av många andra faktorer.
Av olika familjetyper är det enpersonshushåll och ensamförsörjarhushåll som drabbas starkast av minskningarna av inkomsterna. Att de disponibla inkomsterna minskar är vanligast i åldersgruppen 18–24 år. Höjningen av statsborgen för studielån har inte räknats med i personernas disponibla inkomster.
Utöver de ändringar som gjorts i utkomstskyddet och inkomstbeskattningen påverkas hushållens försörjning också av ändringar som inverkar på hushållens hälsovårdsutgifter. De ändringar som görs i fråga om kundavgifterna inom den offentliga hälso- och sjukvården ökar enskilda personers hälsovårdsutgifter mest. De höjningar som redan gjorts i ersättningarna för privat hälso- och sjukvård minskar å sin sida enskilda personers hälsovårdsutgifter. I förhållande till inkomsterna ökar hälsovårdsutgifterna mest i de tre lägsta inkomstdecilerna. Även i dessa inkomstdeciler är konsekvenserna för inkomsterna dock i genomsnitt ganska måttfulla jämfört med konsekvenserna av ändringarna i den sociala tryggheten.
I bedömningarna har inte beaktats låginkomsttagarnas möjlighet att få utkomststöd för kundavgifter eller välfärdsområdenas möjlighet att nedsätta eller efterskänka avgifter.
- Bedömningspromemoria om de sammantagna konsekvenserna av ändringarna i den sociala tryggheten 2024 och 2025 för hushållens ekonomiska ställning (på finska, sammandrag på svenska)
- Samhällets trygghetsförändringars samlade påverkan på hushållens ekonomiska situation (Excel-tabell, på finska)
Målet är att stärka de offentliga finanserna och höja sysselsättningsgraden
Bakgrunden till de föreslagna ändringarna i den sociala tryggheten är regeringens mål att stärka de offentliga finanserna och höja sysselsättningsgraden. Regeringens mål är att stärka sysselsättningen med sammanlagt 100 000 personer. Regeringen bevakar uppfyllelsen av sysselsättningsmålet med hjälp av finansministeriets bedömningar under hela valperioden.
Enligt finansministeriets bedömning från april 2024 bedömdes de åtgärder som träder i kraft 2024 stärka den strukturella sysselsättningen på medellång sikt med cirka 74 000 sysselsatta. I den promemoria som nu publicerats görs ingen bedömning av ändringarnas konsekvenser för de offentliga finanserna eller ändringarnas sysselsättningseffekter.
- Bedömningen av de totala konsekvenserna av ändringarna i den sociala tryggheten har blivit klar (Pressmeddelande 9.10.2023)
- Uppföljning av sysselsättningsmålen (finansministeriet)
Vid bedömningen av de grundläggande och mänskliga rättigheterna har det fokuserats på utsatta grupper
I den bedömningspromemoria som gäller de grundläggande och mänskliga rättigheterna granskas ändringarna utifrån hur de berör olika grupper av människor. Samtidigt har ändringarnas sammantagna konsekvenser för de grundläggande och mänskliga rättigheterna bedömts.
Som genomgående tema observerades att de mest betydande konsekvenserna av ändringarna drabbar personer som redan befinner sig i en utsatt ställning, dvs. personer med låga inkomster och personer som använder offentliga tjänster i stor utsträckning. Personer i arbetsför ålder som hör till de ovannämnda utsatta grupperna är unga vuxna, partiellt arbetsföra och svårsysselsatta arbetslösa. Samtidigt observerades att utkomststödet kompenserar ändringarnas konsekvenser för de personer som har de lägsta inkomsterna. På längre sikt kan konsekvenserna i viss mån balanseras av att fler personer i arbetsför ålder blir sysselsatta.
De ändringar som görs i vårdgarantin, centraliseringen av jourverksamheten och kundavgifterna kan försämra tillgången till tjänster. Ändringarna inverkar i synnerhet på låginkomsttagare som använder sig av tjänsterna, såsom personer med funktionsnedsättning, äldre och barnfamiljer. Syftet med åtgärderna är å andra sidan att trygga tillgången till tjänster på lång sikt.
Svaga offentliga finanser utgör i princip en godtagbar grund för att göra ändringar i systemet för social trygghet. Grundlagsutskottet har påpekat att strävan med de grundläggande rättigheterna inte är att bevara nivån på vissa förmåner. Dessutom har utskottet i sina uttalanden ansett att den sociala tryggheten är bunden till samhällets ekonomiska tillgångar och att det därför är logiskt att förmånerna dimensionernas med hänsyn till den rådande situationen inom samhällsekonomin och de offentliga finanserna. Vid bedömningen av nivån på en grundläggande rättighet fästs således vikt förutom vid stödtagaren även vid samhällets tillgångar.
Grundlagsutskottet har också påpekat att när konsekvenser drabbar samma personer är det motiverat att granska de sammantagna konsekvenserna även med tanke på förslagens konsekvenser för de grundläggande fri- och rättigheterna.
Mer information
Anna Cantell-Forsbom, avdelningschef, avdelningen för klienter och tjänster inom social- och hälsovården, tfn 0295 163 351
Liisa Siika-aho, avdelningschef, avdelningen för social trygghet och försäkringar, tfn 0295 163 085
Annakaisa Iivari, avdelningschef, avdelningen för gemenskaper, organisationer och funktionsförmåga,, tfn 0295 163 371
E-postadresserna har formen [email protected]