Alternativ för genomförande av positionsutredningar på remiss

Kommunikationsministeriet ber om utlåtanden om en bedömningspromemoria om lösnings- och regleringsalternativ för det system som ska genomföras för att besvara positionsutredningsbegäranden. Utlåtanden kan lämnas till och med den 24 januari 2025.

I bedömningspromemorian presenteras de lösningar som är avsedda att svara på positionsutredningsförfrågningar, nuläget för regleringen av dem och de utmaningar som identifierats kring dem. Syftet med en positionsdatatjänst är att underlätta och påskynda byggandet av kommunikationsnät, förebygga fel och störningar som orsakas av grävningsarbeten samt att förbättra dataskyddet i fråga om nätdata. 

Kommunikationsminister Lulu Ranne gav i oktober 2024 Transport- och kommunikationsverket i uppdrag att avbryta införandet av den positionsdatatjänst verket berett. På grund av det övergripande säkerhetsläget fick Transport- och kommunikationsverket i uppgift att på nytt på nytt se över tjänstens funktion och genomförandemodell samt alternativa lösningar tillsammans med säkerhetsmyndigheterna. Positionsdatatjänsten har beretts i flera år. På grund av det förändrade säkerhetsläget är det nödvändigt att fästa särskild uppmärksamhet vid informationssäkerheten hos den tjänst som ska åstadkommas och sörja för att den geografiska informationen skyddas.

Positionsdatatjänsten var en nättjänst som beretts av Transport- och kommunikationsverket Traficom och till vilken nätaktörer skulle ha levererat lokaliseringsuppgifter om de aktiva delarna i sina kommunikationsnät. Medborgare och organisationer som behövt uppgifterna skulle kunnat få dem i nättjänsten. Avsikten var att positionsdatatjänsten skulle tas i bruk i oktober 2024 och öppnas för tillhandahållande av positionsutredningar våren 2025. I nuläget är information som gäller positionsutredningar spridd hos flera olika källor. I positionsutredningar delas det inte information om kritisk infrastruktur.

I bedömningspromemorian jämförs olika genomförandemodeller

I bedömningspromemorian har man jämfört olika alternativ för genomförandet av positionsutredningar och bedömt deras konsekvenser för olika användargrupper. Positionsdatatjänsten skulle ursprungligen genomföras med en centraliserad modell. På grund av de utmaningar och brister som identifierats i den centraliserade modellen presenterar bedömningspromemorian alternativa modeller där den övergripande säkerheten har beaktats bättre.

Enligt bedömningspromemorian kan alla de genomförandemodeller som granskats förutsätta lagändringar i myndigheternas befogenheter och behov av att fastställa tekniska systemfunktioner. Behovet av lagändringar bedöms närmare när genomförandesättet har fastställts.

Centraliserad modell

I en centraliserad modell samlas nätuppgifter från alla nätaktörer på förhand i tjänsten. En tillsynsmyndighet ska behandla och övervaka begäranden och svar om positionsutredningar. 

En centralisering av webbinformation skulle göra det möjligt att övervaka kvaliteten på webbinformationen. Modellen skulle göra det möjligt att ta fram en ledningskarta, vilket underlättar planeringen och genomförandet av jordbyggnadsarbeten. I den centraliserade modellen kommer myndigheten dessutom att få information om till vad positionsutredningsförfrågningar görs och av vem.

I den centraliserade modellen samlas också nätuppgifter och begäranden om och svar på positionsutredningar i ett myndighetssystem. 

Decentraliserad modell

I en decentraliserad modell görs begäranden om positionsutredningar i fråga om samtliga nätaktörer via en myndighets tjänst, men svaret ges antingen i myndighetens tjänst eller direkt av nätaktören till frågeställaren. Nätuppgifterna förblir hela tiden spridda i nätaktörens nätdatasystem och lagras inte i myndighetens tjänst. Myndigheten skulle få veta för vad begäran om positionsutredning görs och av vem.

I bedömningspromemorian presenteras två alternativ för den decentraliserade modellen. Variant A gör det möjligt att producera en ledningskarta. Myndigheten ska ha möjlighet att övervaka kvaliteten på webbinformationen. Aktörernas webbinformation centreras inte i myndighetens system. Däremot samlas uppgifter om nätområden i systemet och utredningssvaren presenteras via tjänsten. Således samlas begäranden och svar på positionsutredningar i tjänsten.

I variant B lämnas nätuppgifter inte alls till myndighetens tjänst och således är det inte möjligt att producera någon ledningskarta. Nätaktörerna skulle besluta var webbinformationen förvaras samt hur och till vem den lämnas ut. Begäranden om positionsutredningar samlas i tjänsten.

Hybridmodell

I en hybridmodell lämnar en del aktörer, i synnerhet små aktörer, nätuppgifter till tjänsten på förhand och tjänsten fungerar för deras del som en centraliserad lösning. Samtidigt blir det möjligt för nätaktörerna att självständigt fatta beslut om utlämnande av webbinformation, varvid en del av aktörerna endast förmedlas begäran om positionsutredning till nätaktören via tjänsten och nätaktören svarar direkt. I fråga om dessa nätaktörer samlas endast information om nätområdena in i myndighetens tjänst.

I hybridmodellen kan myndigheten övervaka kvaliteten på webbinformationen och modellen gör det möjligt att ta fram en ledningskarta. Myndigheten vet också till vad begäran om positionsutredning används och av vem.

Om modellen genomförs som en centraliserad lösning, samlas begäranden om och svar på positionsutredningar i tjänsten. Om modellen genomförs så att nätuppgifterna kvarstår i nätaktörernas system, samlas begäranden om positionsutredningar i tjänsten.  

Vi önskar att remissbehandlingen ger synpunkter på modellernas fördelar och nackdelar

I remissbehandlingen önskas det få svar på följande frågor:

• Vilket av alternativen ovan anser ni vara det bästa för er organisation eller för den aktör och sektor ni representerar och varför?
• Vilka alternativ anser ni vara särskilt utmanande med tanke på genomförandet och varför?
• Hur ser ni på kostnaderna för de olika alternativen för er organisation eller för den aktör och sektor ni representerar?
• Ser ni andra fördelar eller utmaningar i alternativen som inte har utretts i bedömningspromemorian?

Vad händer nu?

Utlåtanden om bedömningspromemorian kan lämnas av alla medborgare och organisationer på utlåtande.fi. Utlåtanden kan lämnas till och med den 24 januari 2025. Efter remissbehandlingen fortsätter beredningen som tjänsteuppdrag.

Avsikten är att förslagen till ändring av lagstiftningen om positionsdatautredningar ska lämnas som ett led i det nationella genomförandet av rättsakten om gigabitinfrastruktur. Avsikten är att en regeringsproposition i fråga om rättsakten om gigabitinfrastruktur ska sändas på remiss i februari 2025.

Mer information:

Lauri Mustonen, specialsakkunnig, tfn 0295 342 252, [email protected] 

Iida Huhtanen, regeringsråd, tfn 0295 342 613, [email protected]

Sofia Lindbäck, specialsakkunnig, tfn 0295 342 165, [email protected]