Hobbygrupperna enligt Finlandsmodellen för hobbyverksamhet förebygger ojämlikhet och ökar välbefinnandet

Stiftelsen Me-säätiö har genomfört en utredning som visar att de avgiftsfria hobbygrupper som ordnas i kommunerna i samband med skoldagen erbjuder en trygg plats fri från mobbning, diskriminering och rasism för största delen av gruppdeltagarna. Resultaten bekräftar att hobbygrupperna enligt Finlandsmodellen för hobbyverksamhet ökar elevernas välbefinnande. För tusentals barn och unga är hobbygrupperna också den enda möjligheten att delta i hobbyverksamhet. Utredningen omfattar 20 kommuner av olika storlek.

Under läsåret 2024–2025 utreder stiftelsen Me-säätiö vilka effekter de avgiftsfria hobbygrupperna enligt Finlandsmodellen för hobbyverksamhet har. Utredningen genomförs som ett pilotprojekt, där stiftelsen samlar in information direkt från elevernas vårdnadshavare. De första resultaten, som publicerades i december 2024, behandlade deltagarnas familjebakgrund i 11 olika kommuner. Nu utvidgas utredningen till att omfatta effekterna på välbefinnandet i 20 kommuner.  Hobbygrupperna enligt Finlandsmodellen för hobbyverksamhet deltar sammanlagt 143 000 grundskoleelever. 

Avgiftsfria hobbyer når utsatta personer och förebygger utslagning

Socioekonomiska riskfaktorer, till exempel långvarig arbetslöshet, låga inkomster eller föräldrarnas låga utbildningsnivå (högst grundstadiet), syns i barnens och ungdomarnas möjligheter att delta i hobbyverksamhet. De uppgifter som samlats in från vårdnadshavarna till de elever som deltar i Finlandsmodellen för hobbyverksamhet visar hur viktig modellen är i synnerhet för barn och unga som har det sämre ställt. 

De uppgifter som samlades in om familjebakgrunden hos sammanlagt 5 259 barn och unga i hobbygrupperna avslöjar att

• 16 procent inte skulle ha möjlighet att delta i någon annan hobbyverksamhet. På nationell nivå innebär detta att det i hobbygrupperna enligt Finlandsmodellen för hobbyverksamhet finns cirka 22 800 elever som inte annars skulle ha någon hobby.
• hobbygruppernas avgiftsfrihet är den viktigaste orsaken för familjer med låga inkomster att delta (31 procent), medan möjligheten att utöva en hobby i samband med skoldagen betonas i svaren från familjer som inte har låga inkomster (29 procent). 
• 12,5 procent av deltagarna är elever från familjer som har det allt sämre ställt. I de kommuner som deltog i utredningen lever uppskattningsvis 5–8 procent av befolkningen i en allt mer utsatt position.

Under de senaste sex månaderna har hobbygrupperna varit platser fria från mobbning, diskriminering och rasism för många barn som blivit utsatta för det någon annan stans.

• Av respondenterna hade 2,3 procent blivit utsatta för mobbning i en hobbygrupp, medan 23,0 procent hade blivit utsatta för det någon annanstans (inklusive i skolan).
• På motsvarande sätt hade 0,6 procent upplevt diskriminering och/eller rasism i en hobbygrupp, då 6,7 procent hade upplevt det någon annanstans (inklusive i skolan).

Barn och unga som upplevt diskriminering och/eller rasism i skolan hade det ofta sämre ställt – 9,4 procent kom från familjer där problemen med utsatthet hade hopat sig. Däremot uppgav endast 3,3 procent av de barn som inte hade några socioekonomiska riskfaktorer i sin familjebakgrund att de upplevt diskriminering och/eller rasism i skolan. De socioekonomiska riskfaktorerna påverkade dock inte upplevelserna av diskriminering och/eller rasism i hobbygrupperna.

Också mobbning var vanligare bland barn och unga i utsatta familjer, 28,6 procent av dem upplevde mobbning i skolan medan motsvarande andel var 16,8 procent hos barn från familjer utan socioekonomiska riskfaktorer.

- Utredningen visar att Finlandsmodellen för hobbyverksamhet har lyckats nå de flesta barn och unga. Genom modellen hittar många barn sin första hobby och får möjlighet att pröva olika hobbyområden och grenar, vilket berikar deras hobbyupplevelser, säger idrotts- och ungdomsminister Sandra Bergqvist.

- Grundtanken bakom modellen är att erbjuda elever möjligheter att pröva på olika hobbyer i samband med skoldagen utifrån elevernas egna intressen. Samtidigt samlar hobbygrupperna elever från olika klasser, vilket stärker samhörigheten. Resultaten visar att välorganiserade hobbygrupper och trygga vuxna som hobbyledare skapar miljöer som ökar välbefinnandet och samvaron, fortsätter Bergqvist.

Enligt Bergqvist är Finlandsmodellen för hobbyverksamhet genuint barnorienterad och stöder barnens och ungdomarnas välbefinnande på ett mångsidigt sätt. I synnerhet den glädje som hobbyn för med sig, erfarenheterna av att lyckas, känslan av att tillhöra en grupp och nya kompisrelationer stärker välbefinnandet. Hobbyledaren har en central roll när det gäller att möjliggöra dessa positiva effekter.

Avgiftsfria hobbygrupper har i huvudsak positiva effekter

Av utredningen från Me-säätiö framgår att hobbygrupperna enligt Finlandsmodellen för hobbyverksamhet ökar välbefinnandet och känslan av samhörighet hos de flesta deltagare. Barn som har det sämre ställt hittade dock färre vänner i hobbygrupperna än de barn vars familjebakgrund inte omfattades av socioekonomiska riskfaktorer.

• 94 procent av respondenterna uppgav att hobbygrupperna gav dem en känsla av glädje och erfarenheter av att lyckas.  
• 80 procent av respondenterna, upp till 86,5 procent av dem som är födda utomlands, upplevde sig vara en viktig del av gruppen.  
• 75 procent ansåg att de i hobbygruppen uppmuntrades till att uttrycka sina åsikter, andelen var ännu högre bland de mer utsatta deltagarna (78 procent).  
• 73 procent upplevde att det i gruppen fanns en trygg vuxen som man kunde prata med om svåra saker. 
• 72 procent hittade vänner i gruppen, dock endast 61,3 procent av de barn som har det sämre ställt medan andelen var 77,4 procent hos de övriga.

- Forskning har redan visat att hobbyer har många slags positiva effekter på barns och ungas liv. Me-säätiö har i synnerhet haft som mål att utreda om vi genom verksamhet som Finlandsmodellen för hobbyverksamhet kan åstadkomma positiva effekter också för sådana barn och unga vars risk att marginaliseras kan sträcka sig över generationer, säger Tiina-Maija Toivola, verkställande direktör för stiftelsen Me-säätiö.

I utredningen frågade man också om elevernas vilja att fortsätta i hobbygruppen våren 2025. Den fortsatta viljan var högre hos de elever vars familjebakgrund inte omfattades av socioekonomiska riskfaktorer (85 procent) än hos dem vars familjebakgrund omfattades av fördjupad utsatthet (79 procent).

- Modellen har redan gett väldigt bra resultat, men för att öka effekterna bör man i hobbygrupperna fästa särskild uppmärksamhet vid att stärka de sociala relationerna hos barn och unga som har det sämre ställt. Sociala relationer och upplevelser av tillhörighet är de viktigaste faktorerna när man vill att barnen ska stanna kvar i verksamheten på lång sikt. Annars finns det en risk för att redan utsatta deltagare faller bort från verksamheten, tillägger Toivola. 

Bakgrund 

Pilotprojektet genomförs av stiftelsen Me-säätiö, undervisnings- och kulturministeriet, kontaktpunkten för Finlandsmodellen för hobbyverksamhet (Utbildningsstyrelsen) och regionförvaltningsverket. Våren 2025 samlar projektet in information direkt av de elever som deltar i Finlandsmodellen för hobbyverksamhet och av deras vårdnadshavare om eleverna tänker fortsätta i hobbygrupperna och om vilka faktorer som påverkar deras vilja att fortsätta.

Resultaten samlas in under hela läsåret och publiceras hösten 2025. Effekterna av avgiftsfria hobbyer har inte tidigare utretts i en så omfattande utsträckning i Finland.

I den första fasen av pilotprojektet deltog Ackas, Tavastehus, Joensuu, Limingo, Lojo, Nurmijärvi, Uleåborg, Borgå, Rovaniemi, Sastamala och Somero. I följande fas deltog därtill Jyväskylä, Träskända, Kauhajoki, Kronoby, Lahtis, Nådendal, Björneborg, Seinäjoki och Vanda.

Undervisnings- och kulturministeriet beviljar årligen cirka 14 miljoner euro i understöd till kommunerna för att ordna hobbygrupper. I de 258 kommuner som får statsunderstöd finns det sammanlagt 511 000 grundskoleelever, och enligt kommunernas uppskattning deltar 143 000 av dessa elever i hobbygrupper enligt Finlandsmodellen för hobbyverksamhet. Finlandsmodellen för hobbyverksamhet är den största hobbyföreningen i Finland om man räknar ihop alla barn och unga som deltar i modellens verksamhet.

Läs mer om utredningsarbetet här: www.mesaatio.fi/data (på finska).

Infografik

Mer information:

• Tiina Kivisaari, direktör, ansvarsområdet för idrott, undervisnings- och kulturministeriet, tfn 0295 330 178, [email protected] 
• Henni Axelin, direktör, ansvarsområdet för ungdomsarbete och ungdomspolitik, undervisnings- och kulturministeriet, tfn 0295 330 205, [email protected] 
• Iina Berden, konsultativ tjänsteman, kultur- och konstpolitiska avdelningen, undervisnings- och kulturministeriet, tfn 0295 330 069, [email protected] 
• Tiina-Maija Toivola, verkställande direktör, stiftelsen Me-säätiö, 050 571 0457, [email protected]