Yrkesutbildningen står inför en ny tid

Yrkesutbildningen står inför en ny tid när statens budgetproposition för nästa år innehåller anpassningsåtgärder på upp till 120 miljoner euro för finansieringen av yrkesutbildningen. Målet är att i högre grad än tidigare rikta yrkesutbildningen till dem som avlägger sin första yrkesexamen, så att de genom utbildning på andra stadiet har möjlighet att komma in i arbetslivet eller övergå till fortsatta studier.

I budgetpropositionen för nästa år uppgår anslaget för yrkesutbildning till 2 067 miljoner euro. Anslaget är cirka 100 miljoner euro mindre än i år. Utöver den nämnda besparingen görs också andra mindre avdrag i anslaget när de tidsbundna tilläggen i fråga om närvårdarutbildningen och försöket med utbildningsersättning för läroavtal för unga upphör som planerat. Å andra sidan riktas fulla indexförhöjningar till finansieringen och ett tillägg på 10 miljoner euro till stödet för lärande.

Rätten för samma person att skaffa sig flera yrkesutbildningar begränsas och en minskning av finansieringen görs i yrkesutbildningen för vuxna personer som redan avlagt en yrkesexamen på andra stadiet eller examen på högre nivå. I enlighet med regeringens beslut gäller minskningen inte utbildningen för unga läropliktiga eller dem som saknar en yrkesinriktad grundexamen. 

Besparingen riktas till utbildningsanordnarna i prestationsbeslutet för 2025 genom att minska antalet målinriktade studerandeår för utbildningsanordnarna med sammanlagt cirka 10 000 studerandeår. Ministeriet beaktar andelen personer som avlagt en yrkesexamen eller högskoleexamen i studerandeårsutfallet hos varje utbildningsanordnare. På detta sätt gäller minskningen av antalet målinriktade studerandeår i första hand de utbildningsanordnare som har haft fler studerande som redan avlagt en examen än studerande som avlägger sin första yrkesexamen.

Vid beredningen av prestationsbeslutet kommer ministeriet att utnyttja de senaste uppgifterna om studerandenas grundutbildning. Statistikcentralen publicerade den 20 september 2024 statistiken över befolkningens utbildningsstruktur 2023. Dessa uppgifter ska härnäst slås samman med uppgifterna om studerandeår i informationsresursen Koski, och inom de närmaste veckorna kommer de att publiceras i undervisningsförvaltningens statistiktjänst Vipunen. Fram till dess är det möjligt att förutse finansieringen per utbildningsanordnare utifrån studerandeårsutfallen i fjol, som publicerades i Vipunen i juni.

Utbildningsanordnaren beslutar själv om sin verksamhet och organisation och om fördelningen av nybörjarplatser till olika examina. Många utbildningsanordnare gör nu ändringar i samband med anpassningen av finanserna.

När utbildningsanordnarna bedömer behovet av ändringar beaktar de också den ändring av finansieringsmodellen som är under beredning. Från och med 2026 kommer utbildningsanordnarnas finansiella incitament att ändras väsentligt när betydelsen av studieprestationer samt sysselsättningen efter utbildningen och övergången till fortsatta studier höjs från nuvarande 30 procent till 50 procent. Förslaget har varit på remiss och vägleder utbildningsanordnarna att fundera över inriktningen på sitt utbildningsutbud.

Utbildningsanordnarna har ett stort ansvar för att genomföra utbudet av utbildning. En lösning är att fördela resurserna mellan den gemensamma ansökan för dem som avslutar den grundläggande utbildningen och dem som saknar en yrkesexamen samt den kontinuerliga ansökan. En annan lösning är att fördela nybörjarplatserna till sådana utbildningar som ger bättre sysselsättning. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att läroavtalsutbildningen också gör det möjligt att tillgodose kompetensbehoven inom sådana yrkesbranscher där efterfrågan inte räcker till för att ordna utbildning vid en läroanstalt. En stor fråga är hur identifieringen och erkännandet av tidigare förvärvat kunnande hos vuxenstuderande fungerar. Med hjälp av det kan man effektivisera utbildningen och förkorta studietiderna.

Trots de anpassningsåtgärder som måste vidtas är finansieringen av yrkesutbildningen fortfarande stor. Regeringen satsar särskilt på utbildningen av unga läropliktiga eller dem som saknar en yrkesinriktad grundexamen. Utbildningen för vuxna som redan avlagt en examen omfattade före anpassningen cirka 65 000 studerandeår. Även efter det avdrag som görs nästa år kommer yrkesutbildningen alltså att fortsätta vara en viktig tillhandahållare av kontinuerligt lärande för vuxna.

Målet för yrkesutbildningen har alltid varit att ge sådana yrkesfärdigheter som gör det möjligt att hitta ett jobb, och det ligger också i de studerandes intresse att sträva efter detta.

Petri Lempinen
Överdirektör för avdelningen för gymnasieutbildning och yrkesutbildning