Varje dörr till en arbetsplats som öppnas för unga är ett steg mot ett starkare Finland

Våra sakkunniga Janne Savolainen och Jenni Wessman fokuserar i sin kolumn på sysselsättningsläget bland unga. Jobbsökning och variationer i statusen är en del av den ungas normala liv, men situationen förändras om arbetslöshetsperioderna förlängs. Kolumnen lyfter fram svårigheten med att arbetslösheten blir långvarig och samlar regeringens centrala sysselsättningsfrämjande åtgärder för unga. Skribenterna uppmuntrar också aktörer att bygga upp ett brett samarbete för att bekämpa långtidsarbetslösheten bland unga i framtiden.

Situationen för unga varierar vanligen mellan arbete och studier. Ibland ryms också arbetslöshetsperioder däremellan. Långvariga arbetslöshetsperioder kan dock ha långvariga konsekvenser för de ungas etablering på arbetsmarknaden. Arbetet är nämligen inte bara försörjning för den unga personen. De första arbetsplatserna bygger upp den ungas kompetens, självförtroende och upplevelse av att höra till samhället.

När ekonomin återhämtar sig blir de unga först sysselsatta 

Arbetsmarknadsläget för unga reagerar lätt på ekonomiska förändringar. När ekonomin försvagas ökar ungdomsarbetslösheten först och när ekonomin återhämtar sig är det ofta just ungdomsarbetslösheten som sjunker först. 

Antalet unga arbetslösa arbetssökande är för närvarande högt. I slutet av mars 2026 fanns det sammanlagt cirka 42 200 unga under 25 år och cirka 78 200 personer under 30 år som är arbetslösa arbetssökande.  Antalet är dock ännu inte exceptionellt högt, även om man ibland kan få den bilden av den offentliga debatten. Under de senaste cirka 15 åren har ungdomsarbetslösheten varierat mellan cirka 25 000 och 50 000 arbetslösa arbetssökande, och inte heller är strukturarbetslösheten nu exceptionellt hög bland unga. Sysselsättningsläget för nyutexaminerade unga är inte heller särskilt svagt (Statens ekonomiska forskningscentral 22.4.2026). 

Tillväxttrenden för långtidsarbetslöshet bland unga oroar

Det kan antas att även denna gång förbättras de ungas situation på arbetsmarknaden snabbt när ekonomin stärks. Det svåra ekonomiska läget har dock försvårat ungas sysselsättning och etablering på arbetsmarknaden. Arbetslösheten har också ökat de ungas osäkerhet om framtiden och fenomenet kan ha långvariga konsekvenser. Till exempel har enligt den Ungdomsbarometer som publicerades 2025 de ungas ekonomiska bekymmer ökat och framtidstron försvagats (OKM 2026:18).  

Inom den strukturella arbetslösheten kan man dock också se en trend där långtidsarbetslösheten bland unga ökar. Detta är oroväckande eftersom långtidsarbetslöshet är passiv arbetslöshet utan att statusen ändras till exempel på grund av deltagande i service. Långtidsarbetslösheten har ökat, men dessutom ser den ut att upprepade gånger stanna på en högre nivå än tidigare när ekonomin växer.  

Även om långtidsarbetslöshet är klart vanligast bland unga med grundskoleutbildning och utbildning på andra stadiet, kan fenomenet med tiden försvaga tron på utbildningens positiva effekter på sysselsättningen. När det gäller unga som varit arbetslösa i över ett år är det viktigt att arbetslösheten avbryts och att kompetensen hålls uppdaterad.

Flera åtgärder pågår för att förbättra sysselsättningen bland unga

Under de senaste åren har man i Finland strävat efter att på ett positivt sätt påverka sysselsättningen av unga både genom städernas och kommunernas egna åtgärder och bland annat genom en sysselsättningssedel för unga. Sedeln kompenserar arbetsgivarnas lönekostnader och utvidgades vid vårens ramförhandlingar. En förutsättning för beviljande av sedeln är att arbetslöshetsperioden för unga blir långvarig. Man har redan hunnit rapportera om att användningen av sedlarna är liten, men vi antar att användningen aktiveras när arbetskraftsmyndigheterna hinner uppdatera sina processer och företagen hittar lämpliga arbeten för unga. 

Utöver de åtgärder som direkt stöder rekryteringen beslutade regeringen att satsa på att stärka samarbetet mellan aktörerna och på ett effektivare utnyttjande av de kommunala ekosystemen genom att stödja pilotprojekt för att minska långtidsarbetslösheten bland unga i grannskapet och stadsdelarna (Statsrådets pressmeddelande 22.4.2026). Målgruppen för pilotförsöken är i synnerhet 18–29-åringar som har en svag ställning på arbetsmarknaden. Utgångspunkten är sektorsövergripande samarbete där aktörerna tillsammans söker lösningar i sådana grannskap och stadsdelar där de ungas behov av stöd är störst. Bakom pilotförsöken finns också Statens ekonomiska forskningscentrals datarum, som producerar en lägesbild av de unga i städernas målgrupp för att utveckla och rikta lämpliga åtgärder. Vi berättar mer om detta under sommaren.

Ungas delaktighet är en investering i framtiden och förutsätter i fortsättningen ett bredare ungdomspolitiskt samarbete

Det är viktigt att värna om de ungas förankring i arbetsgemenskaperna och deras sociala relationer samt i samhällets demokratiska strukturer. På lång sikt påverkar det ekonomin, välfärden, demokratin och hållbarheten mellan generationerna.

De nuvarande investeringarna i sysselsättningsfrämjande service och ökningen av arbetsgivarnas rekryteringsförmåga är centrala metoder för att bekämpa ungdomsarbetslösheten och utvecklingen av marginalisering bland unga. Under de närmaste åren måste också lokala sysselsättningsfrämjande serviceekosystem absolut öka och stärka verksamhetens genomslag samt intensifiera samarbetet för att förbättra de ungas situation. Ett bra exempel på detta är den redan pågående samarbetsgruppen mellan stora städer och staten.

Att lösa upp knuten av långtidsarbetslöshet bland unga förutsätter utöver arbetskraftspolitiska åtgärder också ett bredare och mer strategiskt ungdomspolitiskt samarbete än vad vi ännu har uppnått. Vi behöver en gemensam vision som delas av förvaltningsområdena, incitament och mål som styr i en gemensam riktning samt resursfördelning. Till exempel i en undersökning som riksdagens revisionsutskott låtit göra konstaterades det att det kontaktarbete som gjorts för att förebygga marginalisering inte fungerar på bästa möjliga sätt på grund av silotänkandet inom förvaltningsområdena (Riksdagen, ReUB 9/2022). För att förbättra samarbetet har man redan föreslagit att beslutsstrukturerna ska förbättras till exempel genom att utarbeta en parlamentarisk vision för ungdomspolitiken (OKM2026:18) samt genom att bygga ett lägesrum som stöder beslutsfattandet (Inrikesministeriets publikationer 2023:11).

Vår framgång i bekämpningen av långtidsarbetslösheten bland unga syns direkt i de ungas vardag: unga mår bra, de förvärvar kunnande och får arbetserfarenhet och upplever att de hör till samhället. Ungas välfärd och delaktighet är grunden för Finlands tillväxt i morgon och en investering som betalar sig mångfalt tillbaka.

Janne Savolainen, ledande sakkunnig, arbets- och näringsministeriet
Jenni Wessman, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet