Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna
Media
Meny

Yrkesbarometern: Coronaepidemin minskade antalet yrken som lider på brist av arbetskraft, överutbudsyrken håller samma riktning

Arbets- och näringsministeriet 18.9.2020 9.00 | Publicerad på svenska 18.9.2020 kl. 14.00
Pressmeddelande
I bilden: Yrkesbarometern: topp 15-listan.

När det gäller yrken med brist på arbetskraft är coronaepidemins konsekvenser uppenbara, medan i yrken med överutbud av arbetskraft har det inte skett lika plötsliga förändringar. Uppgifterna framgår av den yrkesbarometer som arbets- och näringsministeriet gav ut den 18 september 2020 och som baserar sig på arbets- och näringsbyråernas syn på utvecklingsutsikterna för de centrala yrkena inom den närmaste framtiden. Denna bedömning gjordes i augusti-september 2020.

På hela landets nivå bedömdes sammanlagt 31 yrken lida av arbetskraftsbrist. I våras före coronakrisen fanns det klart fler yrken med brist på arbetskraft, det vill säga 60. Enligt bedömningen hösten 2019 fanns det 52 yrken med brist på arbetskraft.

Antalet överutbudsyrken är nu 34 av de cirka 200 yrken som nu bedömts i yrkesbarometern. Antalet överutbudsyrken har ökat jämfört med i våras, men antalet började öka redan före coronakrisen. 

Arbetskraftsbristen gäller allt mer hälso- och socialsektorn

Enligt yrkesbarometern råder det stor brist på kompetent arbetskraft i synnerhet när det gäller yrkena inom hälsovård och socialt arbete. Andelen dessa yrken på topp 15-listan över yrken med brist på arbetskraft är nu större än någonsin tidigare. Sjukskötare och specialsakkunniga inom socialarbetet har redan i de bedömningar som gjordes före coronaepidemin varit yrken som stort lidit av arbetskraftsbrist på flera olika håll i Finland. Coronakrisen förändrade dock inte stort till exempel sjukskötarnas eller hälsovårdarnas situation.

Också applikationsprogrammerare och applikationsplanerare finns nu i toppen av de yrken som lider på brist av arbetskraft. Av social- och hälsovårdens yrken är bioanalytiker och hemvårdare nya yrken på topp 15-listan. Dessa är inte särskilt stora yrkesgrupper.

På topp 15-listan över yrken med överutbud av arbetskraft har förändringarna varit mindre jämfört med yrken med arbetskraftsbrist. Överutbud av arbetskraft finns fortfarande i fråga om kontorssekreterare. På topp 15-listan över överutbud finns nu också resebyråtjänstemän, hotellreceptionister och elektronik- och automationsmontörer. I toppen av överutbudsbranscherna finns fortfarande många yrken inom kreativt arbete.

Situationen inom byggbranschen varierar regionvis, förplägnads- och turistbranschen har lidit av coronakrisen

Yrkena med brist på arbetskraft har minskat särskilt inom byggbranschen, men läget varierar från region till region. Inom förplägnadsbranschen har överutbudet blivit vanligare, även om det fortfarande råder brist på arbetskraft inom vissa yrken. Turistyrken har i takt med coronaläget kommit högst upp i yrkena med överutbud.

Nästa prognos om sysselsättningsutsikterna för olika yrkeskategorier görs våren 2021.

Hur och varför görs yrkesbarometern?

Bedömningen av arbetsmarknadsutsikterna för yrkena görs av arbets- och näringsbyråerna. Arbets- och näringsbyråns tjänstemän bedömer utifrån sin sakkunskap utsikterna för efterfrågan på arbetskraft inom cirka 200 yrken samt utvecklingen av balansen mellan efterfrågan och utbud för ett halvt år framåt.

Arbets- och näringsbyråerna tar fram bedömningarna utifrån de uppgifter de fått av arbetsgivare och arbetssökande genom intervjuer och arbetsgivarbesök samt utifrån bland annat den information som barometrarna och uppföljningssystemen ger.

Syftet med yrkesbarometerbedömningen är att förbättra matchningen av lediga jobb och arbetssökande samt att främja yrkesmässig och regional rörlighet.

Mer information:

Mika Tuomaala, konsultativ tjänsteman, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 8450, mika.tuomaala(at)tem.fi

Tillbaka till toppen