Beteendevetenskaplig forskning stöder uppnåendet av regeringsprogrammets mål
I det färska regeringsprogrammet Ett starkt och engagerat Finland betonas särskilt mål där människors beteende har en central roll. Statsrådets kanslis så kallade Kettu-arbetsgrupp för beteendevetenskaplig verksamhet har tillsammans med forskare och sakkunniga analyserat vilka temaområden i regeringsprogrammet som innefattar mål där en individs eget agerande är av central betydelse. Dessa teman är överskuldsättning och ekonomiskt kunnande, arbetsliv, klimatpolitik, främjande av motion och idrott samt cybersäkerhet.
Beteendeekonomisk forskning om hantering av hushållens skuldsättning och om människors ekonomiska kunnande är rätt omfattande och håller hög kvalitet. Därför skapar den en god grund för att utveckla det ekonomiska kunnandet. Forskning har visat att utbildning avsevärt kan förbättra människors ekonomiska kunnande och deras beteende i ekonomiska sammanhang, till exempel sparbeteende.
Också när det gäller att svara på arbetslivets utmaningar har man i flera länder fått positiva resultat av att tillämpa beteendevetenskapliga data. Genom kommunikation som känner till motivationsfaktorerna bakom människors beteende kan man uppmuntra till effektivare användning av tjänster och förmåner. Man kan till exempel informera om användningen av familjeledigheter på ett sätt som svarar på de funderingar som föräldrar har. Dessutom kan beteendevetenskapliga data utnyttjas i betydande grad vid utvecklingen av jämlik rekrytering. Även små saker i kommunikationen har en inverkan på sökbeteendet och antalet sökande.
Viktigt att förstå vilka faktorer som möjliggör och vilka som hindrar visst slags beteende
Den nuvarande regeringens klimatpolitik har starkare betoning på eventuella framtida tekniska innovationer och frivilliga åtgärder för att hantera koldioxidutsläppen. En betydande del av de föreslagna åtgärderna grundar sig på en individs eget agerande. Särskilt när det gäller åtgärder som baserar sig på frivillighet är det viktigt att förstå vilka faktorer som möjliggör och vilka som hindrar klimatvänligt beteende.
Också åtgärder för att främja motion och idrott får bättre genomslag när de planeras med människan i fokus: genom att involvera berörda parter, omarbeta åtgärderna utifrån respons från de berörda parterna och anpassa åtgärderna till lokala förhållanden. Det viktigaste är att skapa lösningar som gör en motionsinriktad livsstil till ett enkelt val för individen och som samtidigt ger upplevelser av att lyckas.
Statsrådets kanslis Kettu-arbetsgrupp och forskare har utarbetat en promemoria som innehåller en analys av centrala teman i regeringsprogrammet där människors beteende har en viktig roll när det gäller att sätta upp och förverkliga mål.
Arbetsgruppen publicerar regelbundet en forskningsöversikt avsedd för beredare och beslutsfattare. Den innehåller de nyaste forskningsresultaten från världen och från Finland.
Vid statsrådets kansli finns Kettu-arbetsgruppen för beteendevetenskaplig framsyn och kunskap i framtidens förvaltning (Käyttäytymistieteellinen ennakointi ja tieto tulevaisuuden hallinnossa). Arbetsgruppens syfte är att främja och stödja en människoorienterad politik och förvaltning som beaktar särdragen hos människors beteende och beslutsfattande och som grundar sig på kunskap.
Ytterligare information:
Maarit Lassander, projektchef, specialsakkunnig, tfn 0295 160 037, [email protected], statsrådets kansli
Emmi Korkalainen, specialsakkunnig, tfn 0295 160 634, [email protected], statsrådets kansli
Jarna Virtanen, specialsakkunnig, tfn 0295 161 129, [email protected], statsrådets kansli