Finlands humanitära bistånd lindrar nöden i Ukraina

Lidelsen hos de människor som flytt från kriget i Ukraina har berört finländarna djupt. Utrikesministeriet har sammanställt svar på de viktigaste frågorna om hur Finlands extra bistånd hjälper Ukraina och hur utvecklingssamarbetet mellan Finland och Ukraina ser ut.

Hur mycket har Finland beviljat Ukraina i ytterligare stöd? 

I februari 2022 beviljade Finland Ukraina sammanlagt 14 miljoner euro i ytterligare stöd för utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Av detta stöd går 8,2 miljoner euro till humanitärt bistånd via FN:s flyktingorganisation UNHCR och Internationella rödakorskommittén ICRC. Till Ukrainas resiliensfond (Partnership Fund for Resilient Ukraine), som samordnas av Storbritannien, Europarådets handlingsprogram för Ukraina samt projektverksamheten inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa OSSE går 5,8 miljoner euro. 

 

Människor går i västra Ukraina mot Polens gräns. Bild: Unicef/Viktor Moskaliuk

Vad är användningsändamålet för Finlands humanitära bistånd?

Det humanitära läget i Ukraina är svårt. Enligt FN behöver uppskattningsvis 12 miljoner människor humanitär hjälp inom de närmaste månaderna. En stor del av befolkningen lider av bland annat brist på vatten, mat och mediciner och kan inte få vård för sina krigsskador. Människor som flytt från sina hem behöver skydd och nödinkvartering. 

Finlands humanitära finansiering som går via Internationella rödakorskommittén ICRC hjälper de nödställda människorna bland annat genom att ge dem tillgång till vatten, mat, mediciner och medicinska artiklar. ICRC har en särskild roll i att stärka respekten för och verkställigheten av den internationella humanitära rätten. Organisationen för en dialog med parterna i konflikten och påminner dem om deras skyldigheter att skydda civila personer och se till att de har tillgång till basservicen. Biståndet som går via FN:s flyktingorganisation UNHCR används för nödinkvartering, skyddsutrustning, mat och mediciner. Dessa organisationer har omfattande erfarenhet av att agera i konflikt- och krissituationer och de har förutsättningar att få hjälpen fram i de väldigt svåra förhållandena i Ukraina. 

Finlands bistånd går till Ukraina även via den allmänna finansiering som vissa FN-organisationer har beviljats. Dessa organisationer är bland annat Kontoret för samordning av humanitära frågor OCHA, Världslivsmedelsprogrammet WFP med ansvar för mathjälp och logistik, Unicef som hjälper i synnerhet  barn och familjer, FN:s befolkningsfond UNFPA som tillhandahåller tjänster för reproduktiv hälsa och FN:s centraliserade fond för nödhjälp CERF med Finland som en av de största finansiärerna. 

Finland finansierar humanitär hjälp i Ukraina även via EU som är en av världens största givare av humanitär hjälp.

Unicefs representant i Ukraina Murat Sahin kontrollerar de biståndsförnödenheter som anlänt till Lviv Ukraina. Bild: Unicef/Viktor Moskaliuk

Vad gör man med den ytterligare finansiering för utvecklingssamarbete som Finland nu beviljat?

Denna finansiering går till Ukrainas resiliensfond, som samordnas av Storbritannien, Europarådets handlingsprogram för Ukraina samt till projektverksamheten inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa OSSE.  

Resiliensfondens övriga finansiärer är Storbritannien, USA, Kanada, Schweiz och Sverige. Fondmedlen som uppgår till sammanlagt cirka 40 miljoner euro går till att stärka Ukrainas resiliens. På grund av Rysslands invasion går fondens stöd också till nödåtgärder som gäller till exempel den ukrainska regimen, ukrainska samfund och kommunikationsförbindelser. Stödet används bland annat för att förbättra den ukrainska regimens förmåga att samordna humanitärt bistånd och nödhjälp, hjälpa det civila samhället att producera nödvändiga tjänster och för att stärka civilsamhällesorganisationernas, mediernas och de enskilda journalisternas möjligheter till kommunikation. Fonden kartlägger just nu projekt att stöda enligt Ukrainas behov.

Syftet med Europarådets handlingsprogram för Ukraina är att hjälpa Ukraina att fullgöra sina skyldigheter som Europarådets medlemsstat och bistå Ukraina i att genomföra programmet när det gäller de mänskliga rättigheterna, rättsstatsprincipen och demokratin. Europarådet bedömer som bäst omfördelningen av stödet efter Ukrainas behov.

Via Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa OSSE har Finland understött OSSE:s minoritetsombudsmans program för Ukraina samt projekt som genomförts av andra OSSE-organisationer, såsom kontoret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR). OSSE och utrikesministeriet kartlägger just nu projekt att stöda efter Ukrainas behov.
 

Den 3 mars vårdades nyfödda på ett förlossningssjukhus i Kiev. Bild: Unicef/Andriy Boiko

Ukraina har redan före kriget varit ett av Finlands partnerländer inom utvecklingssamarbetet. Hur ser Finlands utvecklingssamarbete ut i Ukraina?

Finlands mål är att förbättra det ukrainska samhällets resiliens, vilket avser samhällets förmåga att reagera på förändringar. Finland bidrar också på lång sikt till reformerna i Ukraina. Målen i utrikesministeriets strategi för Ukraina handlar om att återställa Ukrainas suveränitet och territoriella integritet, respektera den internationella rätten, stärka Finlands och Ukrainas bilaterala relationer och utvidga samarbetet mellan länderna, förbättra samhällets resiliens och människornas levnadsförhållanden och stärka relationerna mellan EU och Ukraina. 

Finland har understött Ukraina med sammanlagt 70 miljoner under åren 2014–2021. Tillsammans med det ytterligare stödet är det totala stödet omkring 85 miljoner euro. Finland har understött Ukraina genom utvecklingssamarbete, humanitärt bistånd, minröjning och civil krishantering. Stödet har använts för olika projekt, internationella organisationers verksamhet och för att sända ut experter.
 
Utvecklingssamarbetets andel av Finlands totala stöd till Ukraina har sedan 2014 varit sammanlagt cirka 27 miljoner euro. Utvecklingssamarbetet hjälper Ukraina att reformera den grundläggande utbildningen och yrkesutbildningen, bidrar till rättsstatsutvecklingen och förbättrar energieffektiviteten och användningen av förnybara energikällor. Finland har understött Europarådets handlingsprogram för Ukraina, OSSE:s projektverksamhet, Nordiska miljöfinansieringsbolaget NEFCO:s fond för energieffektivitet, Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling EBRD:s fond för partnerskap för energieffektivitet och miljö, Meteorologiska institutets meteorologiska projekt och civilsamhällesorganisationers verksamhet.  Samarbetet inom skogssektorn är under planering.

Finlands humanitära bistånd har redan under tidigare år inriktats till Internationella rödakorskommitténs arbete i östra Ukraina. 

Vad händer med Finlands utvecklingssamarbete under kriget?

På grund av kriget är läget just nu osäkert med tanke på de långsiktiga utvecklingssamarbetsprojekten, och utrikesministeriet följer noggrant hur situationen utvecklas. Finland bedömer tillsammans med projektgenomförarna krigets konsekvenser för projekten och projektens förutsättningar och behov av ändring.