Budgetpropositionen 2020 och planen för de offentliga finanserna 2020–2023
Regeringens budget bygger ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Finland

Budgetpropositionen för 2020 framlagd av statsminister Antti Rinnes regering bygger ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle och ökar kunnandet och delaktigheten i hela Finland. Budgetpropositionen innehåller betydande framtidsinvesteringar i utbildning, sysselsättning och tillväxt, finländarnas välfärd och säkerhet samt naturvård och bekämpningen av klimatförändringen.

Regeringen stärker den sociala rättvisan bland annat genom att förbättra ställningen för familjer, öka grundtryggheten och höja de minsta pensionerna. Nästa år lindrar regeringen dessutom beskattningen av låg- och medelinkomsttagare med 200 miljoner euro. Nedsättningarna av arbetslöshetsförmåner inom aktiveringsmodellen slopas. De åtgärder som regeringen fattat beslut om i budgetpropositionen minskar inkomstskillnaderna.

Regeringen gör 2020 betydliga investeringar i kunnande och utbildning med en helhetsatsning på 256 miljoner euro som omfattar alla utbildningsstadier. Detta förbättrar utbildningens kvalitet och jämlikhet och höjer finländarnas kompetensnivå. Propositionen bidrar till att minska utslagning, stärka Finlands internationella konkurrenskraft och skapa förutsättningar för en hållbar ökning av sysselsättningen. Kvaliteten på grundskoleundervisningen och småbarnspedagogiken förbättras och beredningen av en förlängd läroplikt tas vidare. Höjningarna av basfinansieringen av universiteten och yrkeshögskolorna enligt regeringsprogrammet genomförs till fullt belopp genast 2020. För barn och unga utvecklas avgiftsfria hobbyer i anknytning till skoldagen. Investeringarna i utbildning och satsningarna på kontinuerligt lärande stöder uppnåendet av regeringens sysselsättningsmål.

Regeringen förbinder sig till sysselsättningsmålet på 75 procent i en situation där världsekonomin utvecklas normalt och den inhemska ekonomin återspeglar den globala utvecklingen. Regeringens sysselsättningsåtgärder siktar på att sysselsätta minst 60 000 personer.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2020 beslutat om de första åtgärderna för att stärka sysselsättningen. Med hjälp av regeringens sysselsättningspaket skapas allt mer individuellt anpassade tjänster. Meningen med tjänsterna är att förkorta arbetslöshetsperioderna, att underlätta matchningen av arbetssökande och arbetsgivare och att se till att företagen har tillgång till kunnig arbetskraft. Utöver detta gallras byråkratin i samband med arbets- och utbildningsbaserad invandring och påskyndas rekryteringen av utländsk arbetskraft.

Regeringen ger fart åt produktiva investeringar och förbättrar företagens verksamhetsförutsättningar och internationalisering. Investeringar sporras genom att man ger Business Finland ökade befogenheter att bevilja understöd. Finansieringen riktas bland annat till att främja tillväxten inom specifika branscher och till att stödja hållbar tillväxt och livskraft i alla regioner i Finland.

Regeringen värnar om den finska naturen och ökar nästa års anslag för naturvård med 100 miljoner euro, varav en del är bestående utgifter och en del utgifter av engångsnatur. Målet är att stoppa utarmningen av den biologiska mångfalden före 2030. Regeringen agerar på ett sätt som leder till att Finland är klimatneutralt 2035 och uppvisar negativa koldioxidutsläpp kort därefter. I avsikt att bekämpa klimatförändringen satsar man på utsläppssnåla transporter, på minskade utsläpp från boendet och energiproduktionen och på cirkulär ekonomi. Dessutom görs ändringar i beskattningen. Därtill anvisas anslag för åtgärder som stärker kolsänkan inom markanvändningssektorn och minskar utsläppen inom den.

Finländarnas säkerhet förbättras bland annat genom att man utökar antalet poliser, allokerar resurser till att förebygga brottslighet, ökar anslagen till försvarsmakten och stärker gränsbevakningens tekniska beredskap. För anskaffning av multirollsjaktplan för flygvapnet anvisas sammanlagt 4,5 miljarder euro under denna ramperiod.

Det föreslagna totala beloppet för statsbudgeten 2020 baserar sig på regeringsprogrammet och uppgår till 57,6 miljarder euro.

Ett ekonomiskt hållbart Finland

Det huvudsakliga målet för den ekonomiska politik som statsminister Rinnes regering bedriver är att öka välfärden. Med detta avses en ekologiskt och socialt hållbar ekonomisk tillväxt, en hög sysselsättning och en hållbar offentlig ekonomi.

Målet för regeringens ekonomiska politik och sysselsättningspolitik är att den offentliga ekonomin är i balans 2023, att den offentliga skulden minskar i förhållande till bruttonationalprodukten och att sysselsättningsgraden stiger till 75 procent. Detta förutsätter att världsekonomin utvecklas normalt och att den inhemska ekonomin återspeglar den globala utvecklingen. Att sysselsättningsgraden ökar är det viktigaste enskilda elementet i regeringens inkomstunderlag.

Regeringen siktar på att med egna åtgärder öka antalet sysselsatta med minst 60 000 personer före utgången av 2023. Regeringen har förbundit sig till att minst hälften av de nödvändiga sysselsättningsåtgärderna är klara före budgetmanglingen i augusti 2020. Genom de beslut som regeringen har fattat kommer ojämlikheten att minska.

Regeringen driver en aktiv och ansvarsfull finanspolitik som dimensioneras enligt konjunkturläget. Dimensioneringen av finanspolitiken stöder också en positiv sysselsättningstrend.

I finanspolitiken beaktas målet om ett klimatneutralt Finland 2035 samt Finlands mål och åtaganden inom EU:s klimatpolitik och den globala klimatpolitiken. Utöver de åtgärder som fastställts under budgetmanglingen bereder regeringen en färdplan för hållbar beskattning, vars första etapp slutförs senast vid ramförhandlingarna 2020.

Finlands ekonomiska tillväxt grundar sig framför allt på en ökad produktivitet. Regeringen satsar på de faktorer som är viktigast med tanke på ekonomisk tillväxt: kunnande och innovationer.

Sysselsättningspaketet i de andra nordiska ländernas spår

För att uppnå sysselsättningsmålet beslutade regeringen om ett sysselsättningspaket och ska under 2020 ta beslut som medför kortare arbetslöshetsperioder, underlättar matchningen av arbetssökande och arbetsgivare samt företagens tillgång till kunnig arbetskraft.

För att svara på arbetskraftsbristen i företag ska regeringen investera i utbildning och kunnande i olika utbildningsstadier. Vidare ska man främja förvärvsarbetandes kontinuerliga lärande samt arbetslösas utbildningsmöjligheter.

Regeringen främjar rekrytering av utländska experter på många sätt, bland annat genom att reformera tillståndsprocesserna och ta fram en modell för internationell rekrytering med effektfullare rekryteringsprocesser som tar hänsyn till arbetslivets spelregler.

För att främja arbetskraftens rörlighet ska regeringen lämna en proposition till riksdagen enligt vilken hälften av de flyttkostnader som arbetsgivaren betalar blir skattefria.

Regeringen ökar användningen av lönesubvention genom att försnabba lönesubventionsprocessen och minska arbetsgivarnas administrativa börda samt genom att tätare koppla andra tjänster till lönesubventionen. Lönesubventionen inom den tredje sektorn förnyas så att den bättre än tidigare bidrar till möjligheten till sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden.

Regeringen uppmuntrar ensamföretagare och mikroföretag att anställa arbetstagare genom att sänka tröskeln för nyanställningar och minska anställningsriskerna.

Regeringen ska ta fram lagstiftning som stöder de arbetslösas individuella arbetssökning. Arbetslöshetsskyddet och arbetslöshetstjänsterna förnyas så att tjänsterna och skyldigheten att söka jobb bygger på en personlig sysselsättningsplan.

Ett viktigt verktyg för att nå sysselsättningsmålet är att man tryggar företagens verksamhetsförutsättningar och främjar företagens tillväxt och internationalisering. Regeringen ska utarbeta en strategi för företagande som ska diversifiera näringsstrukturen och uppmuntra i synnerhet små och medelstora företag till tillväxt så att antalet tillväxtorienterade små och medelstora företag ökar i hela landet och att företagen i alla sektorer växer på ett lönsamt sätt och därigenom skapar arbetstillfällen och välbefinnande i hela Finland.

Målet med sysselsättningspaketet är att få sysselsättningen i Finland in på samma spår som i de andra nordiska länderna och på ett systematiskt sätt höja sysselsättningsgraden genom att satsa på sysselsättningstjänsterna i likhet med grannländerna.

Investeringar påskyndas utifrån statssekreterare Hetemäkis förslag

De produktiva investeringarna i Finland har stannat på en nivå som inte når upp till nivån i de viktigaste konkurrentländerna. Den produktiva tillväxten har stagnerat under de senaste tio åren. Regeringen har som mål att påskynda produktiviteten och privata produktiva investeringar. Regeringen vill sporra företagen till såväl immateriella som materiella investeringar. Den tilltagande osäkerheten betonar betydelsen av en hållbar ekonomisk politik som stärker förtroendet.

Regeringen klarlägger och bereder i snabb takt en regeringsproposition som gäller tidsbundna dubbla avskrivningar för en tid av fyra år i syfte att sporra till maskin- och anläggningsinvesteringar. För företagen skulle detta innebära en senareläggning av beskattningen på så sätt att den inte permanent försvagar balansen i den offentliga ekonomin. Regeringens mål är att reformen ska träda i kraft 2020.

Regeringen utreder med snabb tidtabell möjligheten att lämna en proposition om ett tidsbundet incitament för forskningssamarbete i syfte att sporra till immateriella investeringar. Avsikten är att företag under en tid av fyra år t.ex. ska kunna beviljas ett extra skatteavdrag på 50 procent för finansieringsutgifterna för forsknings- och innovationsprojekt som genomförs av företag samt högskolor och forskningsinstitut. I utredningen stöder man sig genomgripande på tidigare forskning och utredningar om ämnet. Målet är att reformen ska träda i kraft 2020.

I syfte att stärka kompetensen genomför regeringen från och med den 1 juli 2020 ny lagstiftning om ersättning till personal i onoterade tillväxtföretag.

Att främja kompetensen, digitaliseringen och användningen av uppgifter stärker förutsättningarna för investeringar. Regeringen drog upp riktlinjer för utgifter av investeringsnatur för att främja tillgången till och utnyttjandet av öppna data samt för att främja digitalisering och finansieringen av användningen av artificiell intelligens 2020–2022.

För att effektivisera tillståndsförfarandet för investeringar klarläggs möjligheten att begränsa tiden för myndigheternas åtgärder i fråga om tillståndsförfarandet för investeringsprojekt till högst fem år.

Regeringen inleder en effektiviserad uppföljning av priskonkurrenskraften och produktivitetsutvecklingen. Kommissionen för inkomst- och kostnadsutveckling informerar ekonomiska rådet om hur priskonkurrenskraften utvecklas och finansministeriet och produktivitetsnämnden med experter från forskningsinstituten rapporterar i sin tur till ekonomiska rådet om produktivitetsutvecklingen.

Budgetpropositionen och planen för de offentliga finanserna verkställer regeringsprogrammet

De bestående åtgärder som ingår i regeringsprogrammet ökar statens utgifter med ca 1,1 miljarder euro 2020 och anslagsökningen beräknas stiga till ca 1,4 miljarder euro 2023.

För att finansiera de bestående utgifterna har regeringen beslutat att omfördela utgifterna i enlighet med regeringsprogrammet. I den första fasen ska nedskärningen av företagsstöden genomföras genom att stegvis slopa skattenedsättningen för paraffinisk dieselolja (120 miljoner euro). I mån av möjlighet ska nedsättningen gälla fossil paraffinisk dieselolja. När det gäller företagsstöd är målet i det fortsatta arbetet en betydande nedskärning av de stöd som har negativa klimatkonsekvenser. Utifrån det fortsatta arbetet ska det fattas beslut hösten 2020. Då beaktas konsekvenserna även ur perspektivet för sysselsättningen, den sociala rättvisan och den regionala ekonomin. Energiskattereformen och beskattningen av torv som avgörs i samband med den inleds våren 2020. Användningen av torv som energikälla kommer att åtminstone halveras före 2030. Som ett led i den totala översynen av energibeskattningen bedöms vilka förändringar som krävs i beskattningen av torv för att det mål som gäller torv ska uppnås 2030. Fortsättningen på kompensationen vid utsläppshandel utreds före utgången av 2020 med beaktande av de frågor som lyfts fram i samband med energiskattereformen.

I enlighet med regeringsprogrammet stärks välfärdsstatens finansieringsbas genom beskattningen. Avsikten är att genom de beslut som gäller beskattningen främja också klimatmålen. År 2020 stärker regeringen skatteunderlaget och höjer de indirekta skatterna. Som en kompensation för de ändringar som gäller de indirekta skatterna lindras beskattningen av förvärvsinkomster för låg- och medelinkomsttagare med 200 miljoner euro.

Framtidsinvesteringar

Regeringen har beslutat om första framtidsinvesteringar som stärker kunnandet och en hållbar ekonomisk tillväxt.

I detta skede allokeras sammanlagt ca 1,37 miljarder euro till framtidsinvesteringar. Av de nu överenskomna framtidsinvesteringarna är ca 750 miljoner euro avsedda för 2020. Investeringsutgifter av engångsnatur finansieras i huvudsak genom statens kapitalinkomster. Beslut om detta fattas senare.

För resten av framtidsinvesteringsprogrammet, som omfattar ca 1,7 miljarder euro, har man gjort en ramreservering. Vid budgetförhandlingarna hösten 2020 fattas beslut om verkställandet av programmet som en del av granskningen av sysselsättningsåtgärderna och utgiftsökningarna enligt regeringsprogrammet.

Fenomen

Ett klimatneutralt Finland som tryggar den biologiska mångfalden

Regeringen bekämpar klimatförändringen och stärker naturens biologiska mångfald

I enlighet med regeringsprogrammet ska ett tillägg på ca 100 miljoner euro avsättas för finansieringen för naturvården från och med ingången av 2020.

Med detta tillägg för finansieringen för naturvården återetableras vandringsfiskbestånd, genomförs vattenskyddsprogrammet, ökas finansieringen för det frivilliga programmet för skydd av skogar (Metso), genomförs skyddet för objekt enligt kompletteringsprogrammet för skydd av myrar, ökas restaurering av myrmarker i och utanför skyddsområdena, restaureras fågelvatten och våtmarker, förbättras statusen i vatten- och  strandmiljön, inventeras och restaureras vårdbiotoper, såsom ängar, torrängar, hagmarker och skogsbeten, åtgärdas Forsstyrelsens eftersatta underhåll samt stärks naturturismens förutsättningar genom att höja basfinansieringen för Naturtjänsterna och restaurera vandringsleder i friluftsområden och nationalparker.

För att stärka kolsänkor och minska utsläpp från markanvändningen föreslås ett tillägg på 10 miljoner euro för naturresursekonomin. Detta permanenta tillägg stiger till 14,5 miljoner euro från och med år 2021. Ytterligare föreslås det finansiering av engångsnatur som uppgår till sammanlagt cirka 50 miljoner euro under 2020–2022.

För att främja hållbar användning av naturresurserna, det vill säga cirkulär ekonomi, föreslås det en permanent finansiering för arbets- och näringsministeriets och miljöministeriets omkostnader som uppgår till sammanlagt ca 2 miljoner euro per år. För det tidsbegränsade innovations- och investeringsstödet för cirkulär ekonomi föreslås sammanlagt 48 miljoner euro åren 2020–2021.
Det föreslås ett tillägg på sammanlagt 90 miljoner euro i bevillningsfullmakten för energistöd för att stödja investeringar som ersätter stenkol. Drivmedelsskattens styrande effekt upprätthålls genom att höja skatten i enlighet med höjningen av konsumentprisindexet.

Ytterligare anvisas det ett engångsanslag på 10 miljoner euro för biogasprogrammet 2020–2021. Fastigheter uppmanas övergå från olja till andra uppvärmningsalternativ. För detta reserveras ett engångsanslag på 10 miljoner euro. För att fortsätta och höja byggstödet för laddningsinfrastruktur för elbilar reserveras 4 miljoner euro per år 2020–2021. För att främja gång och cykling föreslås det, när det gäller statliga objekt samt i form av kommunala understöd, sammanlagt 21 miljoner euro för 2020.

Regeringen har beställt utredningar för att kunna ta fram en färdplan mot ett klimatneutralt Finland 2035. Efter att utredningarna är klara, ska regeringen besluta om de ytterligare åtgärder som krävs för att utsläppsminskningen ska motsvara målet om klimatneutralitet 2035.

Finland ─ större än sin storlek i världen

Finland arbetar aktivt för att främja fred och utveckling i världen

Arbetskraftsinvandringen utökas och tiderna för att handlägga uppehållstillstånd på grund av arbete ska göras snabbare genom att stärka resurserna för Finlands utlandsbeskickningar med 2,5 miljoner euro.

Finlands utlandsbeskickningar skapar förutsättningar för säkerhet, välbefinnande och synlighet. I utrikesministeriets omkostnader 2020 föreslås ett tillägg på 1 miljon euro för att stärka nätverket av beskickningar. Åren 2020—2022 ska nätverket stärkas med fyra nya beskickningar.

Att delta i konfliktförebyggande, fredsmedling och fredsbygge visar ett ansvarstagande när det gäller att upprätthålla fred och säkerhet på internationellt plan samt att utveckla försvarsmaktens prestationsförmåga och beredskap. Civilpersonalens deltagande i krishanteringen ökas. Inom utrikesministeriets och inrikesministeriets förvaltningsområden föreslås ett permanent tilläggsanslag på sammanlagt 1,5 miljoner euro år 2020 som höjs till 4,5 miljoner euro år 2023. Detta möjliggör en nivå på 150 sakkunniga i enlighet med regeringsprogrammet. Effekterna av konfliktförebyggande, fredsmedling och fredsbygge förbättras med ett engångstillägg på 1,5 miljoner euro år 2020.

De anslag som föreslås för det egentliga utvecklingssamarbetet 2020 ökar med ca 100 miljoner euro från 2019 års nivå. Av detta tillägg upptar det permanenta tillägget enligt regeringsprogrammet 71,7 miljoner euro. Summan stiger till 79,8 miljoner euro år 2023. För åren 2020–2021 anvisas ett engångsanslag på sammanlagt 10 miljoner euro. Under ramperioden uppgår anslagen för utvecklingssamarbete i genomsnitt till ca 0,42 procent i förhållande till bruttonationalinkomsten.

Den trygga rättsstaten Finland

Regeringen ökar antalet poliser och satsar på medborgarnas säkerhet

För att öka medborgarnas säkerhet föreslås det i polisväsendets anslag ett tillägg för att öka antalet poliser stegvis så att nivån på 7 500 årsverken ska nås senast 2022. För detta föreslås ett tillägg på 7,5 miljoner euro år 2020, och beloppet ökar till 18 miljoner euro 2023.

För modernisering av Gränsbevakningsväsendets tekniska övervakningssystem för land- och sjögränserna föreslås 15 miljoner euro 2020.

Till Åklagarmyndigheten, domstolarna, rättshjälpen och Brottspåföljdsmyndigheten anvisas tilläggsfinansiering på 5,3 miljoner euro. För att minska överskuldsättning och problem i anslutning till den föreslås en ytterligare finansiering på 1 miljon euro för ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning 2020–2021 och 1,45 miljoner euro 2022–2023. För uppdatering av nationalspråksstrategin föreslås bestående finansiering på 200 000 euro.

Dessutom föreslås det en engångsfinansiering på sammanlagt 7,5 miljoner euro för  brottsförebyggande 2020–2022 och en tilläggsfinansiering av engångsnatur på sammanlagt 4,5 miljoner euro för koncentrering av bevis till tingsrätterna 2020 och 2021.

Det föreslås att anslaget för försvarsmaktens omkostnader höjs med 5 miljoner euro 2020 för en ökning av antalet anställda, antalet uppgifter och antalet repetitionsövningar samt för den nya verksamhetsmodellen för den frivilliga försvarsutbildningen. Höjningen ska stiga till 10 miljoner euro före 2023.

Man förbereder sig på utgifterna för marinens projekt Flottilj 2020. För anskaffning av multirollsjaktplan för flygvapnet anvisas sammanlagt 4,5 miljarder euro under denna ramperiod. Genom projekten ersätts marinens och flygvapnets åldrande materiel och säkerställs försvarets kapacitet.

Samordningen av it-säkerheten intensifieras. Ansvaret för detta har kommunikationsministeriet som för uppgiften föreslås få 2 miljoner euro 2020. Dessutom föreslås för Cybersäkerhetscentret 1,2 miljoner euro 2020 och ca 3,5 miljoner euro 2021–2023.

För att garantera bättre lagstiftning satsar regeringen på att stärka konsekvensanalyserna samt expertisen inom statsförfattningsrätt och övrig offentlig rätt.

För att hjälpa de mest utsatta flyktingarna höjs den årliga flyktingkvoten med 100 personer till 850 personer. I anknytning till detta föreslås det en höjning med sammanlagt 0,9 miljoner euro 2020 till arbets- och näringsministeriets och inrikesministeriets förvaltningsområden. Fram till 2023 stiger den föreslagna höjningen till 4,2 miljoner euro. Största delen av tillägget riktas till integrationsersättningar. Det föreslås att det till Migrationsverket anvisas 13 miljoner euro både 2020 och 2021 för att trygga högkvalitativ och smidig handläggning och för att avhjälpa anhopningen av asylansökningar. Avvecklandet av anhopningen minskar kostnaderna för mottagandet.

För ökning av antalet skyddshem och utvecklande av verksamheten anvisas en tilläggsfinansiering på 2 miljoner euro. För inrättande av en uppgift som rapportör om våld mot kvinnor anvisas 200 000 euro.

Ett livskraftigt Finland

Förutsättningarna för företagande och livskraft stärks i hela Finland

Det föreslås att uppkomsten av affärsverksamhetens ekosystem och innovationer i Finland ska sporras genom att Business Finlands fullmakt att bevilja understöd utökas med 33 miljoner euro 2020–2022 och med 43 miljoner euro 2023. Tillväxten inom kreativ ekonomi främjas genom att finansiera Creative Business Finland med en årlig engångsinvestering på en miljon euro 2020–2021. Genom ett produktionsincitament på 12 miljoner euro för den audiovisuella branschen 2020 lockas både inhemsk och internationell filmproduktion till Finland.

För programmet för internationell tillväxt reserveras ett anslag på sammanlagt 13 miljoner euro 2020, och beloppet stiger gradvis till sammanlagt 29 miljoner euro 2023.

Regeringen satsar 46 miljoner euro 2020 för att främja digitalisering. Hur satsningen ska fördelas på olika projekt beslutas vid finansministeriet.

När det gäller det företagsdrivna tidsbundna paketet för forskning, utveckling och innovationer, föreslås det att Business Finlands fullmakt att bevilja understöd utökas med 55 miljoner euro 2020 och med 45 miljoner euro 2021. För den branschspecifika helheten för tillväxt ska anvisas 8,5 miljoner euro årligen 2020 och 2021. För stödjande av hållbar tillväxt och livskraft i regionerna föreslås ett anslag på 20 miljoner euro 2020 och 10 miljoner euro 2021.

För att säkerställa kompetensen i Finland och högskolornas resurser genomförs fulla indexhöjningar för universiteten och yrkeshögskolorna, och höjningarna av basfinansieringen till dem genomförs i enlighet med regeringsprogrammet till fullt belopp genast 2020.

För att förbättra företagens verksamhetsförutsättningar och trafikförbindelserna i hela landet föreslås det anslag för flera infrastrukturprojekt. I finansieringen av bastrafikledshållningen föreslås en permanent nivåförhöjning på 300 miljoner euro för att avbryta och minska ökningen av det eftersatta underhållet när det gäller vägar, järnvägar och farleder. Tillsammans med andra höjningar ökar finansieringen av bastrafikledshållningen med 362 miljoner euro 2020. För att avlägsna farliga plankorsningar föreslås ett anslag på sammanlagt 22 miljoner euro 2020–2021.

Regeringen bereder sig på planeringen av de snabba tågförbindelserna Entimmeståget till Åbo och Finlandsbanan genom att tillföra Nordiska Järnvägar Ab ett kapital till ett belopp av 15,7 miljoner euro. Staten bereder sig på att finansiera planeringen med sammanlagt 115 miljoner euro. Spårförbindelser i anslutning till stambanan förbättras på banavsnitten Tammerfors–Björneborg, Tammerfors–Jyväskylä och Seinäjoki–Vasa. Banavsnittet Tammerfors–Björneborg förbättras och görs snabbare genom att 40 miljoner euro av finansieringen för bastrafikledshållningen anvisas till avlägsnande av plankorsningar. För planering av snabbare restider och högre trafikkapacitet på banavsnittet Tammerfors–Jyväskylä anvisas en fullmakt om 18 miljoner euro. För planering av snabbare restider och högre trafikkapacitet på banavsnittet Tammerfors–Jyväskylä anvisas en fullmakt om 3 miljoner euro.

För understöden till enskilda vägar anvisas 20 miljoner euro 2020. Som ett nytt projekt inleds elektrifieringen av banavsnittet Hangö–Hyvinge (en fullmakt på 62 miljoner euro). Från och med 2020 föreslås dessutom ett tillägg på 20 miljoner euro för stödet till kollektivtrafiken. För främjande av gång- och cykeltrafik anvisas 21 miljoner euro 2020.

Regeringen stärker livskraften i Nyslottsregionen. Som en del av helheten ökas antalet nybörjarplatser vid yrkeshögskolorna i Nyslott med 150 från och med 2020 samt inleds beredning för att öppna ett internationellt gränsövergångsställe i Parikkala 2024. Dessutom främjar regeringen att det område där Saimenvikaren lever ska tas upp som naturarvsobjekt på Unescos världsarvslista.

För främjande av livsmedelsexport föreslås att det anvisas sammanlagt 2,0 miljoner euro till jord- och skogsbruksministeriets och utrikesministeriets förvaltningsområden 2020 och 2,7–3 miljoner euro 2021–2023. För finansiering av nya förbindelser om ekologisk produktion inom jordbruket som ingås 2020 föreslås det 5 miljoner euro 2020 och 7 miljoner euro årligen 2021–2023. För miljö- och kompensationsersättningar anvisas ett engångsanslag på 130 miljoner euro 2020.
Ytterligare anvisas engångsanslag på sammanlagt 7,5 miljoner euro för investeringar i biogas och gödselhantering inom jordbruket 2020 och 2021, 4 miljoner euro för åtgärder för utveckling av glest befolkade landsbygdsområden 2020 och 1 miljon euro för utvecklande av livsmedelskedjan (genomförande av ett hållbart livsmedelssystem och bekämpning av matsvinn) 2020. Gårdsbrukets utvecklingsfond förses med ett ytterligare kapital av engångsnatur på 31 miljoner euro 2020. Dessutom anvisas det ett engångsanslag på 3 miljoner euro för programmet för effektiverat vattenskydd 2020 och sammanlagt 6,3 miljoner euro för spetsprojektet för återvinning av näringsämnen 2020–2022.

Ett Finland där förtroende och en jämlik arbetsmarknad råder

Regeringen främjar sysselsättningen genom mångsidig uppsättning av åtgärder

För att öka användningen av lönesubvention i företag föreslås ett tillägg till den offentliga arbetskraftsservicen. Tillägget är 10 miljoner euro 2020 och stiger till 16 miljoner euro till 2023. För utbetalning av lönesubvention samt digitala tjänster föreslås dessutom 3 miljoner euro per år 2020–2021 och 2 miljoner euro per år 2022–2023.

Under momentet för arbets- och näringsbyråernas omkostnader föreslås för genomförande av periodiska intervjuer och främjande av ungdomsgarantin 5 miljoner euro 2020 och 9–10 miljoner euro 2021–2023. För utveckling av sysselsättningsservicen föreslås ett årligt anslag på 5 miljoner euro 2020–2022. För slutförande av digitaliseringsprojektet inom arbets- och näringstjänsterna föreslås 10 miljoner euro för 2020.

För ett program för arbetsförmåga för partiellt arbetsföra föreslås 10 miljoner euro 2020, 12 miljoner euro 2021 och 11,2 miljoner euro 2022. För ett jämställdhets- och likalönsprogram föreslås ett årligt anslag på 0,5 miljoner euro.

Nedsättningarna av arbetslöshetsförmåner i aktiveringsmodellen slopas den 1 januari 2020. Regeringen drar samtidigt upp riktlinjer för åtgärder som kompenserar aktiveringsmodellens sysselsättningseffekter utifrån den beredning som gjorts och med beaktande av forskningsresultaten om sysselsättningseffekterna.

För att förbättra tillgången på arbetskraft gör regeringen det lättare för utländska forskare, studerande och personer som avlagt högskoleexamen i Finland samt deras familjer att stanna i landet genom en översyn av tillståndspraxis, snabbare processer för uppehållstillstånd på grund av arbete och förstärkt växelverkan mellan högskolorna och arbetslivet. Målet är att under regeringsperioden snabba upp handläggningen av uppehållstillstånd på grund av arbete, så att handläggningstiden blir en månad. Studerande ska beviljas uppehållstillstånd för hela den tid de avlägger examen, och efter det att de har utexaminerats ska det förlängas till två år. Regeringen skapar också en modell för internationell rekrytering, som ska göra att rekryteringsprocesserna ger bättre resultat och att rättvisa spelregler i arbetslivet iakttas i samband med dem.

Förslag som gäller främjande av lokala avtal ska läggas fram för regeringen vid ramförhandlingarna våren 2020.

För att främja integrationen och sysselsättningen av invandrare föreslås en anslagsökning på sammanlagt 11 miljoner euro per år.

Ett rättvist, jämlikt och inkluderande Finland

Regeringen stöder familjer samt förbättrar basservicen och låginkomsttagarnas ställning

Barnfamiljernas ställning förbättras genom att ensamförsörjartillägget till barnbidraget och barnbidraget för det fjärde barnet och varje därpå följande barn höjs med 10 euro. Underhållsstödet höjs med 7 euro. För dessa reformer föreslås en anslagsökning på sammanlagt 36,3 miljoner euro. Det föreslås en höjning på 25 euro per månad i studiepenningens försörjarförhöjning. För utveckling av tjänsterna för barn och familjer och för en fortsättning av programmet för utveckling av barn- och familjetjänster föreslås en tilläggssatsning på sammanlagt 23 miljoner euro 2020–2022. För utarbetande av en förvaltningsövergripande barnstrategi föreslås ett årligt tilläggsanslag på 2 miljoner euro 2020–2022. Det föreslås också att det anvisas 1,5 miljoner euro per år 2020 och 2021 till att förbättra tjänsterna för mödrar med missbruksproblem.

För höjning av de lägsta pensionerna föreslås det att det används ett nettobelopp om 183 miljoner euro. Höjningen gäller månadspensioner på upp till ca 1 300 euro. Folkpensionens fulla belopp höjs med ca 34 euro och garantipensionens fulla belopp med 50 euro i månaden. Det föreslås att det görs en höjning på 20 euro i grundskyddet (dvs. rehabiliteringspenningens minimibelopp, minimibeloppet av sjuk- och föräldradagpenningen samt grunddagpenningen och arbetsmarknadsstödet). Detta får en kostnadseffekt på ca 40 miljoner euro för staten.

För utvecklandet av social- och hälsovårdstjänsterna föreslås sammanlagt 80 miljoner euro 2020, 130 miljoner euro 2021 och 150 miljoner euro 2022. Syftet med utvecklingsprojekten är att förbättra tillgången till basservicen samt dess tillgänglighet, verkningsfullhet och kvalitet. Enligt regeringsprogrammet ska det utöver en reform av lagstiftningen om funktionshinderservice genomföras försök med en personlig budget för personer med utvecklingsstörning. För försöksprojektet föreslås ett årligt tilläggsanslag på 2,5 miljoner euro 2020 och 2021.

För utarbetandet av ett åldersprogram som ska främja hälsan och välbefinnandet hos äldre föreslås en årlig tilläggssatsning på 5 miljoner euro 2020–2022. Äldreombudsmannens verksamhet inleds. För ett projekt för utveckling av hemvården föreslås dessutom årlig finansiering på 2 miljoner euro under samma tidsperiod.

Regeringen förbinder sig att förbättra tjänsterna för äldre betydligt under denna regeringsperiod genom att i lag föreskriva om en minimidimensionering av personal (0,7) inom serviceboende med heldygnsomsorg.
I genomförandet av dimensioneringen beaktas vårdberoendet, och personalens arbetsfördelning tydliggörs i fråga om stödtjänsterna. En expertgrupp som bereder en uppdatering av äldreomsorgslagen lämnar före utgången av september sitt förslag om hur det mål som ställs i regeringsprogrammet ska kunna nås. Efter remissbehandling och behandling i rådet för bedömning av lagstiftningen lämnas en regeringsproposition till riksdagen under höstsessionen. Regeringen har förbundit sig att genomföra skrivningen i regeringsprogrammet om en bindande personaldimensionering (0,7) inom serviceboende med heldygnsomsorg för äldre och reserverar ekonomiska resurser för detta i planen för de offentliga finanserna och i budgeten.

För ett försöksprojekt med avgiftsfria preventivmedel för personer under 25 år föreslås ett tilläggsanslag på sammanlagt 10 miljoner euro 2021–2022.

Regeringen genomför en vårdgaranti vars mål är att man i icke-brådskande fall ska få vård inom sju dagar från bedömningen av vårdbehovet. För genomförandet av den reserveras 60 miljoner euro nästa år. För att förbättra vårdgarantin har det i statsandelarna för kommunal basservice permanent reserverats 160 miljoner euro för 2020–2022 och 50 miljoner euro från och med 2023.

För att utarbeta en nationell mentalvårdsstrategi och för att förbättra tillgången till mentalvårdstjänster har det i statsandelarna för kommunal basservice permanent reserverats 60 miljoner euro för 2020-2022 och 18 miljoner euro från och med 2023.

För att stimulera forsknings- och innovationsverksamheten inom hälsobranschen och främja individualiserad hälso- och sjukvård är nationella kompetenskluster, såsom cancercenter och ett läkemedelsutvecklingscenter, under uppbyggnad i Finland. Tillväxtstrategin för social- och hälsobranschen stöds med en tilläggssatsning på 3 miljoner euro 2020 och 2021. Regeringen reserverar en miljon euro för införandet av omfattande jour vid Vasa centralsjukhus. För att inleda ett utvecklingsprogram för arbetet och välbefinnandet i arbetet reserveras det en miljon euro 2020. För översättning av rekommendationerna Käypä hoito (God medicinsk praxis) till svenska föreslås finansiering på 0,6 miljoner euro 2020.

I överensstämmelse med regeringsprogrammet föreslås att en fortsättning av verksamhetsmodellen ”Ta hand om bonden” ska tryggas genom en sammanlagd finansiering på 4 miljoner euro 2021–2022. Syftet med modellen är att förebygga utmattning bland jordbrukare. För reform av IKT-systemen inom avbytarservicen för lantbruksföretagare föreslås en tilläggssatsning av engångskaraktär på 3 miljoner euro 2020.

Kunnandets, bildningens och innovationernas Finland

Sysselsättning och jämlikhet genom utbildningsinvesteringar

Regeringen anser att investeringar i kunnande och utbildning är av central betydelse när det gäller att stärka välfärden, sysselsättningen och den internationella konkurrenskraften i Finland. År 2020 investerar regeringen sammanlagt 256 miljoner euro i utbildning och kunnande i syfte att öka kunnandet i hela samhället, skapa förutsättningar för en hållbar höjning av sysselsättningsgraden och ge barn och unga likvärdiga möjligheter att utbilda sig. Satsningarna gäller alla utbildningsstadier.

Regeringen inleder projekt som syftar till att utveckla kvaliteten på och jämlikheten inom småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen. Detta görs i syfte att förbättra barnens inlärningsresultat och minska ojämlikheten i barnens välbefinnande. Åren 2020–2022 reserveras det sammanlagt 180 miljoner euro för programmet för kvalitets- och jämlikhetsarbete inom den grundläggande utbildningen och sammanlagt 125 miljoner euro för programmet för kvalitets- och jämlikhetsarbete inom småbarnspedagogiken.

Begränsningen av den subjektiva rätten till småbarnspedagogik slopas och gruppstorlekarna inom småbarnspedagogiken minskas från och med den 1 augusti 2020. I och med reformen förbättras förhållandet mellan personal och barn över 3 år inom småbarnspedagogiken till 1:7. Till följd av dessa åtgärder föreslås statsandelen för basservice bli höjd med 13,8 miljoner euro 2020. Ändringarna ökar utgifterna med sammanlagt 33 miljoner euro i årsgenomsnitt. Det genomförs ett försök med tvåårig förskoleundervisning inom ramen för projektet inom småbarnspedagogiken. Därtill utvidgas försöken med avgiftsfri småbarnspedagogik för femåringar.

För främjande av avgiftsfria hobbymöjligheter i anknytning till skoldagen föreslås finansiering på 5 miljoner euro för 2020 för att återskapa den så kallade ”Islandsmodellen” i Finland. Regeringen bereder sig dessutom på att öka finansieringen av morgon- och eftermiddagsverksamhet och hobbyverksamhet i anknytning till skoldagen med 14,5 miljoner euro från och med 2021.
Läroplikten utvidgas till att fortsätta till andra stadiet och 18 års ålder. Samtidigt blir studierna på andra stadiet helt avgiftsfria. Reformen inleds med ett omfattande utredningsarbete. Syftet med reformen är att svara på de större kompetenskrav som den tekniska utvecklingen för med sig. Målet är en reform på systemnivå som förpliktar hela samhället att se till att alla unga studerar tills de avlagt en examen på andra stadiet. Läropliktsreformen avses träda i kraft 2021. För utvidgning av läroplikten och för avgiftsfri utbildning på andra stadiet reserveras det 22 miljoner euro 2021, 65 miljoner euro 2022 och 107 miljoner euro 2023. För stärkande av elev- och studerandevården inom den grundläggande utbildningen och utbildningen på andra stadiet reserveras det 10 miljoner euro 2021, 20 miljoner euro 2022 och 29 miljoner euro 2023.

För den finansiering av gymnasieutbildningen som beviljas per elev föreslås det i enlighet med regeringsprogrammet ett tillägg på 7,5 miljoner euro. Med beaktande av kommunernas finansieringsandel innebär detta att finansieringen av gymnasieutbildningen ökar med 18 miljoner euro. För anställning av lärare och handledare inom yrkesutbildningen och för stödåtgärder i anslutning till undervisningen och handledningen föreslås ett tilläggsanslag på 80 miljoner euro. För att öka antalet arbetsplatshandledare föreslås dessutom ett anslag på 2,5 miljoner euro för nästa år.

Universitetens basfinansiering höjs med 40 miljoner euro och yrkeshögskolornas med 20 miljoner euro från och med 2020. Därtill genomförs indexförhöjningar till fullt belopp.

För reformen av statsandelssystemet för scenkonst föreslås ett tillägg på 1 miljon euro för 2020. För reformen reserveras dessutom 1,5 miljoner euro 2021, 7 miljoner euro 2022 och 10 miljoner euro 2023. Därtill föreslås det att understöden för kultur höjs med sammanlagt 5,1 miljoner euro 2020, 7,5 miljoner euro 2021 och 1,5 miljoner euro per år 2022–2023. För en höjning av nivån på konstnärsstipendierna föreslås 1,4 miljoner euro för 2020 och 2021 samt 1,8 miljoner euro för 2022 och 2023. För Svenska Finlands folkting föreslås en tilläggsfinansiering på 200 000 euro.

För en grundlig reparation av Nationalteatern reserveras det sammanlagt 50 miljoner euro. Avsikten är att en andel på 40 miljoner anvisas av ofördelade tippningsvinstmedel.

För ett sektorsövergripande program för fysisk aktivitet föreslås det ett anslag på 6 miljoner euro och för anläggning av idrottsanläggningar 2 miljoner euro 2020. För främjande av idrott och elitidrott föreslås ett tillägg på 4,8 miljoner euro 2020. För genomförandet av den idrottspolitiska redogörelsen reserveras det 6,2 miljoner euro för 2021 och 4,5 miljoner euro för 2022 och 2023.

För understödjande av verkstadsverksamheten för unga föreslås ett tillägg på 1,5 miljoner euro 2020. Därtill reserveras det för understödjandet av verksamheten 1,8–2,0 miljoner euro per år 2021–2023. För utveckling av ett riksomfattande digitalt system för det uppsökande ungdomsarbetet föreslås det 1,2 miljoner euro för 2020.

Beskattningen av låg- och medelinkomsttagare lindras

I enlighet med det som det avtalats om i regeringsprogrammet lindras beskattningen av förvärvsinkomster med 200 miljoner euro. Lindringen riktas till löntagare med små och medelstora inkomster, mottagare av pensionsinkomst och mottagare av förmånsinkomster. Solidaritetsskatten ska fortsätta till regeringsperiodens slut. I beskattningen av förvärvsinkomster görs en indexjustering som motsvarar den höjda inkomstnivån.

Inskränkningen av rätten till ränteavdrag för bostadslån fortsätter stegvis under regeringsperioden. Nästa år är 15 procent av räntorna på bostadslån avdragsgilla. I enlighet med regeringsprogrammet sänks hushållsavdragets maximibelopp måttligt från 2 400 euro till 2 250 euro. Avdragets andel i fråga om arbetsersättning sänks från 50 procent till 40 procent och i fråga om lön från 20 procent till 15 procent.

Höjningen av punktskatten på tobak uppgår till 50 miljoner euro nästa år. Punktskatten på läskedrycker höjs nästa år med 25 miljoner euro, med betoning på sockerhaltiga drycker. Skatten på trafikbränslen höjs med 250 miljoner euro som motsvarar den beräknade ökningen i konsumentpriserna och som det avtalats om i regeringsprogrammet. Höjningen ska göras så att den träder i kraft i augusti 2020. Förmånshöjningar som gäller grundtryggheten samt lättnaderna i beskattningen av förvärvsinkomster kompenserar låginkomsttagarna för höjningen av bränslebeskattningen. De övriga skatteändringar enligt regeringsprogrammet som gäller energibeskattningen genomförs ännu inte nästa år.

Regeringsprogrammets riktlinjer för beskattningen genomförs stegvis under valperioden. Inom ramen för skattereformen för hållbar utveckling ökas styrningen av utsläppen från energiproduktionen genom att systemet med återbäring av energiskatt för den energiintensiva industrin slopas och genom att punktskatten på elström i skatteklass II sänks med sikte på den miniminivå som EU tillåter. Man räknar med att reformen, till den del den innebär ändringar i beskattningsgrunderna, genomförs 2021–2022. Dessutom skärps beskattningen av bränslen för arbetsmaskiner och uppvärmningsbränslen med 100 miljoner euro 2021–2023. Även alkoholskatten höjs med 50 miljoner euro. Avsikten är också att årligen höja punktskatten på tobak med 50 miljoner euro. Slopandet av skattefriheten för produkter av mindre värde som förs in från länder utanför EU uppskattas å sin sida öka intäkterna med ca 40 miljoner euro 2021.

Statsfinansernas underskott nästa år 2,0 miljarder euro

Inkomsterna i statsfinanserna beräknas uppgå till 55,6 miljarder euro år 2020, varav 47,1 miljarder euro är skatteinkomster. Statens skatteinkomster beräknas öka med ca 2,4 procent, det vill säga med ca 1 miljard euro jämfört med det som har budgeterats för 2019. Under ramperioden ökar inkomsterna i budgetekonomin med i genomsnitt 2,1 procent per år. Den avtagande ekonomiska tillväxten avspeglar sig också i utvecklingen av skattebaserna, men åtgärderna för att skärpa beskattningen ökar skatteinflödet. Under ramperioden ökar skatteinkomsterna med i genomsnitt 2,6 procent per år.

Det totala beloppet av budgetförslaget för 2020 är 57,6 miljarder euro, vilket är ca 2,1 miljarder euro mer än i den ordinarie budgeten för 2019. Förändringen beror framför allt på de utgiftsökningar som följer av regeringsprogrammet för statsminister Rinne. Även de indexförhöjningar som görs till fullt belopp samt kompensationerna till kommunerna för konsekvenserna av ändringar i beskattningsgrunderna syns som en utgiftsökning jämfört med 2019. Däremot minskar ränteutgifterna för statsskulden.

Utgifterna i budgetekonomin beräknas öka nominellt med i genomsnitt ca 3 procent per år under ramperioden 2020–2023.

Regeringens budgetproposition uppvisar ett underskott på 2,0 miljarder euro. Underskottet beräknas nästa år öka med ca 0,3 miljarder euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2019. Statsskulden bedöms uppgå till ca 109 miljarder euro år 2020.

Under ramperioden 2021–2023 beräknas underskottet i budgetekonomin öka ytterligare till ca 4 miljarder euro. Detta beror delvis på den årliga finansiering på 1,5 miljarder euro som har reserverats för upphandlingen av jaktplanen från och med 2021.

Kommunernas nya uppgifter och skyldigheter finansieras helt med statsandelar

Statsbidragen till kommunerna uppgår till 11,4 miljarder euro år 2020, vilket är 9 procent mera än 2019. Ökningen i statsandelarna med 285 miljoner euro jämfört med nivån 2019 beror på att den nedskärning i statsandelarna som hänför sig till konkurrenskraftsavtalet minskas.

I anslutning till justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna höjs statsandelarna med 124 miljoner euro, och indexförhöjningen (2,4 %) ökar statsandelarna med ca 198 miljoner euro. Förändringarna i invånarantal och beräkningsfaktorer ökar statsandelarna med något över 18 miljoner euro. I statsandelarna har man beaktat de utgiftsökningar som följer av regeringsprogrammet, bland annat utgiftsökningarna för småbarnspedagogiken. För dessa nya uppgifter och skyldigheter för kommunerna är statsandelen 100 procent.

Dessutom kompenseras kommunerna med en engångsersättning på 237 miljoner euro redan år 2019 för att undvika att nedskärningen av semesterpenningen enligt konkurrenskraftsavtalet beaktas två gånger vid justeringen av kostnadsfördelningen. Regeringen överlämnar en tilläggsbudgetproposition om detta i höst.

Planen för de offentliga finanserna och Finlands stabilitetsprogram för 2020–2023

Planen för de offentliga finanserna innehåller också Finlands stabilitetsprogram. I planen uppställs ett medelfristigt mål för det strukturella saldot i de offentliga finanserna (Medium-Term Budgetary Objective, MTO) i enlighet med lagstiftningen i Finland och EU. Målet för det strukturella saldot i de offentliga finanserna är -0,5 procent i förhållande till bruttonationalprodukten.

Dessutom fastslås det nationella mål för det strukturella saldot inom statsfinanserna, kommunalekonomin, arbetspensionsfonderna och andra socialskyddsfonder ända fram till 2023 samt föreslås åtgärder för uppnåendet av dem.

Målet är att Finlands offentliga finanser jämfört med en normal situation i den globala ekonomin ska vara i balans år 2023.

För att uppnå målet med en balanserad offentlig ekonomi krävs det reformer som ökar sysselsättningen och produktiviteten samt åtgärder som ökar den offentliga förvaltningens produktivitet. Dessa åtgärder som stärker kunnandet, sysselsättningen och den offentliga ekonomin är på grund av att befolkningen åldras en förutsättning för en hållbar offentlig ekonomi på lång sikt.

Behandlingen av budgetpropositionen för 2020 och planen för de offentliga finanserna

Budgetpropositionen och planen för de offentliga finanserna bereds i ett läge där den ekonomiska tillväxten efter det snabbaste tillväxtskedet bedöms jämnas ut under de kommande åren. Den inhemska efterfrågan är det som kommer att upprätthålla tillväxten om konjunkturen för den internationella handeln försvagas.

År 2018 uppvisade den offentliga ekonomin i förhållande till bruttonationalprodukten ett underskott på 0,8 procent, och den offentliga skulden sjönk till något under 60 procent. Då den ekonomiska tillväxten avtar ökar småningom underskottet i den offentliga ekonomin.

De uppskattningar som anges ovan är preliminära. Budgetpropositionen och planen för de offentliga finanserna behandlas i statsrådet den 7 oktober. Efter det publiceras regeringens proposition om statsbudgeten för 2020 på webbsidan budjetti.vm.fi.
Finansministeriets ekonomiska översikt publiceras den 7 oktober samtidigt som budgetpropositionen och planen för de offentliga finanserna.

Bilaga: Protokollsanteckningar (på finska)

Ytterligare information: Matti Hirvola, statsministerns politiska specialmedarbetare, tfn 0295 160 984, Joonas Rahkola, statsministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 0295 160 998, Markus Lahtinen, finansministerns specialmedarbetare, tfn 0295 530 417, Henri Purje, undervisningsministerns specialmedarbetare, tfn 0295 330 017, Jussi Pyykkönen, inrikesministerns specialmedarbetare, tfn 050 477 8354, och Otto Andersson, justitieministerns specialmedarbetare, tfn 0295 150 121