Helhetsbedömningen av försvarsmaktsreformen är klar

Försvarsmakten har gjort en helhetsbedömning av försvarsmaktsreformen. Slutrapporten om reformen överläts till försvarsministeriet den 31 oktober 2016.

Inom försvarsförvaltningen inleddes 2012 en omfattande reform av försvarsmakten i enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Jyrki Katainens regering. Syftet med reformen var att säkerställa Finlands försvarsförmåga och skapa bestående kostnadsbesparingar. Försvarsmakten anpassades efter de krympande tjänstedugliga åldersklasserna och det ökade kostnadstrycket samtidigt som försvarets förmåga att förebygga upprätthölls och utvecklades.

Försvarsmaktsreformen genomfördes 2012 - 2015. Försvarsmaktens organisation och funktionssätt lades om för att motsvara dimensioneringen av försvarsmakten för kristider och en effektiv verksamhet samt den resursnivå som utgjorde grund för planeringen. De krigstida truppernas totala numerär minskades till ca 230 000 soldater. En utgångspunkt var att dimensionera försvarsmakten för kristider och effektivisera verksamheten. Genom reformen kunde försvarsmaktens verksamhetsnivå återställas, ett tillräckligt antal utbildare säkras och anslagsnedskärningarna och utgiftstrycket täckas.

Försvarsmaktsreformen inbegrep en betydande omläggning av strukturer och förfaringssätt. Den nya organisationen och verksamhetsmodellen togs i bruk den 1 januari 2015. Med omstruktreringarna uppnåddes 2015 en årsbesparing på ca 123 miljoner euro jämfört med om reformen inte hade genomförts.

Rapporten ger en täckande helhetsbild av hur försvarsmaktsreformen genomfördes och av de centrala verkningar reformen hade. Målen med reformen ställdes innan den säkerhetspolitiska omgivningen förändrades. Med beaktande av detta lyckades försvarsmaktsreformen och verkställdes enligt tidtabell.

Under verkställandet skedde dock förändringar som också påverkar försvarsmaktens aktuella situation. Sådana förändringar var t.ex. de betydande anslagsnedskärningar som genomfördes i fråga om det militära försvaret samt särskilt förändringarna i den säkerhetspolitiska omgivningen. Dessa förändringar kräver allt högre aktionsberedskap inom försvarsmakten och ställer nya krav på kapaciteten. I den utveckling av försvarssystemet som följer efter försvarsmaktsreformen framträder i synnerhet beredskapsbehoven och behoven när det gäller att bemöta hybridhot.

Utöver de anslag som riktas till försvaret är det också fråga om andra verksamhetsförutsättningar som kan påverkas bl.a. genom uppdaterad lagstiftning och konsekvent samarbete såväl nationellt som internationellt. Regeringen förbättrar redan dessa verksamhetsförutsättningar med tilläggsfinansiering enligt regeringsprogrammet i syfte att åtgärda de materiella bristerna i försvarsmaktens kapacitet. Parallellt med detta bereder regeringen en försvarsredogörelse. I redogörelsen bedöms förändringen i den säkerhetspolitiska omgivningen, och utifrån detta föreslås riktlinjer för hur försvarsförmågan ska upprätthållas, utvecklas och nyttjas under en tidsperiod på cirka tio år.

Mer information ger Sanna Poutiainen, direktör för koncernstyrningsenheten, tfn 0295 140 311, och Max Arhippainen, kommunikationsdirektör, tfn 0295 140 120.

Slutrapporten om försvarsmaktsreformen finns på Försvarsmaktens webbplats.