Rådet för bedömning av lagstiftningen
Konsekvensbedömningen i propositionen med förslag till ändring av bestämmelserna om vapenbrott är bristfällig

I propositionen om ändring av bestämmelserna om vapenbrott beskrivs den reglering som anknyter till ärendet i detalj. I propositionen har osäkerhetsfaktorerna kring huruvida målen med förslaget uppnås och dess konsekvenser lyfts fram. Utifrån utkastet till proposition är det svårt att skapa sig en klar helhetsbild av de föreslagna ändringarna och de viktigaste konsekvenserna av förslaget. I propositionsutkastet har man exempelvis inte bedömt konsekvenserna för de grundläggande fri- och rättigheterna och mänskliga rättigheterna eller för olika befolkningsgrupper. Det vore bra att följa upp effekterna av den föreslagna ändringen i en utvärderingsstudie.

I propositionen föreslås det bland annat att bärande av ett skjutvapen på allmän plats eller i ett trafikmedel utan rätt att inneha ett sådant vapen ska fogas till gärningar som innebär grovt skjutvapenbrott. Enligt förslaget ska minimistraffet för ett sådant brott höjas till fängelse i två år. Vidare ska det föreskrivas om hantering av skjutvapen i syfte att begå ett allvarligt brott som ett nytt brott, för vilket straffet är fängelse i högst fyra år. Syftet är att förhindra nya brott och till följd av det nå ett effektivare skydd av skyddsintressena.

Rådet ser det som en brist att konsekvenserna för de grundläggande fri- och rättigheterna och mänskliga rättigheterna inte har bedömts i utkastet. I förslaget bör de viktigaste grundläggande fri- och rättigheter som anknyter till förslaget samt hur ändringen skulle påverka tillgodogörandet av dessa rättigheter beskrivas mer detaljerat. Genom exempelvis fängelsestraff eller teleavlyssning ingriper man i människors grundläggande fri- och rättigheter, som den personliga integriteten eller skyddet för privatlivet. Skjutvapen kan också användas för att begå brott som kränker de grundläggande fri- och rättigheterna. 

I förslaget har man inte bedömt följderna ur gärningsmannens eller offrets perspektiv. I propositionen bör det beskrivas hur fängelsestraff och en skärpning av fängelsestraffen påverkar inte bara förebyggandet av brott utan också gärningsmännen på individnivå. I bedömningen bör även gärningsmännens behov av stöd och deras integrering i samhället beaktas. 

Rådet anser det vara en brist att kostnadseffekten av byggandet av nya fängelseplatser till följd av ett ökat antal fångar inte har beaktats i propositionsutkastet. I propositionen bör även konsekvenserna för brottspåföljdssystemet bedömas närmare. Hur påverkar fängelsernas otillräckliga kapacitet och Brottspåföljdsmyndighetens ökade arbetsmängd arbetsförhållandena för de anställda vid fängelserna och fångarnas rehabilitering samt de anställdas och fångarnas säkerhet?

Utlåtandet av rådet för bedömning av lagstiftningen har lämnats om utkastet till regeringens proposition med förslag till ändring av bestämmelserna om vapenbrott (projektnummer: OM077:00/2022). Justitieministeriet lämnade propositionen till rådet per e-post den 11 oktober 2024. 

Rådet för bedömning av lagstiftningen anser att utkastet till regeringens proposition följer anvisningarna om konsekvensbedömning vid lagberedning på ett otillfredsställande sätt. I utkastet till proposition finns betydande brister, och det bör korrigeras i enlighet med rådets utlåtande innan propositionen lämnas till riksdagen.  

Mer information: Annika Collin, ledande sakkunnig, sekretariatet för rådet för bedömning av lagstiftningen, tfn 0295 160 589, Meri Virolainen, bedömningsråd, generalsekreterare för rådet för bedömning av lagstiftningen, tfn 0295 160 202.

Rådet för bedömning av lagstiftningen är ett självständigt och oberoende organ som lämnar utlåtanden om utkast till regeringens propositioner och om konsekvensbedömningarna i dem.