Påverkare inom diplomati i vattenfrågor

Målet för Finlands internationella strategi för vattensektorn är en värld med tryggad vattenförsörjning till 2030. Det betyder att det alltid ska finnas vatten tillgängligt för varje ändamål, överallt och för alla i världen. Målet är ambitiöst, men Finland har lärdomar som vi kan ta vara på.

En av strategins tre helheter fokuserar på frågor som rör fred och vatten. Temat är ytterst viktigt: Vattnet har stått bakom minst hälften av konflikterna sedan 1990-talet, trots att vattenresurser sällan nämns i fredsavtal.

Gedigen kompetens…

I den utvärdering som publicerades i slutet av oktober undersöker man hur Finland med diplomati i vattenfrågor har lyckats lösa och förebygga vattenrelaterade spänningar – och vad som kunde göras bättre i fortsättningen. Fokus i den oberoende utvärdering som utrikesministeriet låtit göra låg särskilt på Finlands arbete i FN:s ekonomiska kommission för Europa UNECE, gränsvattensamarbetet med Ryssland och Finlands stöd kring gränsvattenfrågor som gäller Mekong och Nilen.

Det allmänna intrycket är mycket positivt: Finland får beröm för att långsiktigt stödja inkluderande hantering och nyttjande av vattenresurser och för att utveckla det internationella samarbetet inom vattensektorn. Utvärderingen betraktar det motiverade och kompetenta nätverket av aktörer som en särskild styrka för vårt land. Finlands gränsvattenavtal med Ryssland har bedömts vara det bästa i världen. Enligt utvärderingen har Finland kontinuerligt visat sin förmåga att svara på vattenrelaterade spänningar och tillämpa evidensbaserad diplomati och tekniskt stöd.

… också till andras kännedom

Finland har alltså förmåga, vilja och aktörer – vad saknas? Enligt Rens de Man, som leder utvärderingsgruppen, känner internationella aktörer inte tillräckligt till finländskt kunnande. Därför måste Finland göra upp en tydlig plan för hur landet kan bli ledande aktör inom diplomati i vattenfrågor. Till stöd för genomförandet av strategin behövs en förvaltningsövergripande organisation som sammanför de olika aktörernas bästa praxis.

”Vi måste ha en genomgående kunskap om förhållandena när det gäller att förebygga konflikter. Detta i sin tur förutsätter att forskningsinrättningar, civilsamhällesorganisationer, företag och Finlands beskickningar har tydliga roller, incitament och möjligheter att skaffa och förmedla den information som behövs i arbetet med diplomati i vattenfrågor. Det är för sent för informationsinhämtning i det skede då konflikten redan har brutit ut”, säger de Mans.

Kommunikation, förberedelser och ett smidigt samarbete inom vattendiplomatnätverket är av största vikt för att Finland ska kunna ses som en trovärdig partner som man vid behov kan vända sig till.