Utrikesminister Valtonen: FN svarar också på dagens människorättskriser

FN:s medlemsländer antog den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna i Paris den 10 december för sjuttiosex år sedan. Förklaringen är ett av FN:s betydelsefullaste ställningstaganden och en viktig del av det multilaterala regelbaserade systemet, skriver utrikesminister Elina Valtonen på internationella människorättsdagen.

Förklaringen om de mänskliga rättigheterna beskriver eftertryckligt de rättigheter och friheter som erkänns i FN-stadgan och som tillkommer varje individ på lika villkor.

Förklaringen lyfter fram vikten av de mänskliga rättigheterna som en förutsättning för fred. Den understryker också att likgiltigheten att inte respektera de mänskliga rättigheterna har lett till brutala dåd som chockat människosläktets samvete. Att värna om människovärdet är i dag lika aktuellt och viktigt som efter andra världskriget.

I sin utrikes- och säkerhetspolitik åtar sig Finland att följa FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna och det internationella systemet för mänskliga rättigheter och konventionerna om mänskliga rättigheter som tar sin utgångspunkt i förklaringen. Finlands treåriga medlemskap i FN:s råd för mänskliga rättigheter och mandat som rådets vice ordförande löper snart ut. Under hela denna tid har Finland konsekvent försvarat rådets globala uppgift att främja och skydda de mänskliga rättigheterna.

Även dagens krig och kriser har en koppling till de mänskliga rättigheterna som står starkt i centrum för rådets arbete. Under Finlands medlemskap har rådet tagit ställning bland annat till talibanernas kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Afghanistan, Rysslands anfallskrig mot Ukraina, Irans repressiva åtgärder mot Kvinna, liv, frihet-demonstranterna, inbördeskriget i Sudan och kriget i Gaza.

Förutom den politiska signalen ger ställningstagandena oberoende experter rätt att samla in information om kränkningar av de mänskliga rättigheterna och krigsförbrytelser. Denna information kommer till nytta när det gäller bland annat nationella och internationella rättsprocesser. Syftet är att förebygga kränkningar och att ställa till svars dem som gjort sig skyldiga till kränkningarna.  Rådets ställningstaganden är synnerligen viktiga också för företrädare för det civila samhället som på gräsrotsnivå arbetar för de mänskliga rättigheterna i sina egna länder.

På initiativ av Finland och partnerländerna har rådet för mänskliga rättigheter vädjat till Ryssland för att landet ska respektera de mänskliga rättigheterna också i det egna landet. FN:s särskilda rapportör vars mandat har inrättats på vårt initiativ har fastställt att kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Ryssland har samband med landets anfallskrig mot Ukraina. Det statsledda systemet tystar effektivt munnen också på dem som motsätter sig kriget. Vi kräver konsekvent att också Kina och alla andra länder respekterar de mänskliga rättigheterna. 

Finland stödjer starkt det grundläggande arbete som FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och högkommissariens kontor utför i olika länder. Många länder uppskattar det stöd FN:s system för mänskliga rättigheter ger dem för att kunna utveckla och genomföra sin lagstiftning med beaktande av rättighetsperspektivet.

Under Finlands ledning har rådet antagit ett historiskt ställningstagande om intersexuella personers rätt att leva utan våld och diskriminering. Ingen av oss kan påverka med vilka kroppsliga egenskaper vi föds.

Vi fortsätter vårt arbete i rådet för mänskliga rättigheter som observatör. Vi kommer också i fortsättningen att arbeta för att kvinnor och flickor ska ha rätt att besluta om sitt eget liv och sin egen kropp, att urfolken har möjlighet att delta i FN:s arbete och att sexuella minoriteter och könsminoriteter samt personer med funktionsnedsättning fullt ut ska kunna delta i samhällslivet. Vi samarbetar med människorättsförsvararna.  

Det multilaterala regelbaserade systemet för mänskliga rättigheter tjänar våra mål om en trygg omvärld. Att skydda och förbättra de mänskliga rättigheterna kräver dock mycket arbete. Det förutsätter aktivt påverkansarbete och partnerskap. De mänskliga rättigheterna är grunden för Finlands arbete i alla organisationer. De kommer också att vara ledstjärnan för Finlands kommande ordförandeskap i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa OSSE.

Utrikesminister Elina Valtonen